Stockholms stad satsar på Språklyftet – en utbildning i svenska för medarbetare i vård och omsorg. Här får de lära sig ord och begrepp som är viktiga för att klara sitt jobb. För Rahana Akter gjorde utbildningen stor skillnad.
Många medarbetare inom vård och omsorg har svårt med svenska språket. Sedan 2021 har äldreförvaltningen i Stockholms stad därför en insats kallad Språklyftet för sina medarbetare. Språklyftet ska bidra till att stärka medarbetarnas yrkessvenska. Den ska också stötta cheferna på arbetsplatsen i ett språkutvecklande arbetssätt.
– Satsningen bygger på en nära dialog mellan chefer, medarbetare och lärare. Det är medarbetarnas och verksamhetens unika behov som styr innehållet i undervisningen. Innehållet i undervisningen utformas också under insatsens gång.
Det är medarbetarnas och verksamhetens unika behov som styr innehållet i undervisningen.
Eva Lundh, samordnare för Språklyftet.
Det säger Eva Lundh, samordnare för Språklyftet på arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad. Hennes roll är att utveckla Språklyftet. Det gör hon tillsammans med cheferna i vård och omsorg liksom lärare och rektorer från Vuxenutbildningen.
Språklyftet kommer till arbetsplatsen
Äldreförvaltningen i Stockholms stad har jobbat med olika språkutvecklande insatser i mer än 15 år. Den här gången bestämde man att utbildningen skulle ske på arbetsplatsen istället för vanlig klassrumsundervisning.
– Vi ville avdramatisera utbildningsupplägget och sänka tröskeln genom att fokusera på kompetenshöjning i en miljö som är nära verksamheten, säger Eva Lundh.
Deltagarna får lära sig ord och uttryck för olika situationer där man behöver kommunicera, till exempel vid samtal med de äldre, deras anhöriga och med kollegor. De får också lära sig användbara uttryck för skrivande på arbetsplatsen.
– Inom hemtjänsten kan det finnas behov av att prata om inköp, matvaror och matkultur. På boenden kan det handla om bemötandet i omvårdnadssituationer eller hur man dokumenterar, säger Eva Lundh.
Viktigt med dokumentation
Rahana Akter har jobbat i snart sju år som vårdbiträde på Koppargårdens vård- och omsorgsboende i Vällingby. När hennes chef frågade om hon ville gå språkutbildningen Språklyftet tyckte hon det verkade roligt och tackade ja.
Jag lärde mig många nya ord men också att skriva bättre.
Rahana Akter, vårdbiträde.
– Jag lärde mig många nya ord men också att skriva bättre. Läraren var väldigt duktig på att förklara svåra ord. Och även om man vet vad vissa ord betyder, kan de vara svåra att uttala. Vi fick läsa meningar högt och sedan rättade läraren oss på ett fint sätt.
På språkutbildningen fick deltagarna lära sig vilka ord och formuleringar som ofta används när man dokumenterar. Hon tycker att det gav flera insikter.
– Man ska till exempel inte skriva att någon är aggressiv, då är det bättre att använda ord som orolig eller utåtagerande. Inte heller skriva kiss utan urin. Det var saker jag inte tänkt på förut. Jag skulle gärna gå fler utbildningar.
Katarina Näreskog är biträdande enhetschef och en av två ansvariga för Språklyftet på Koppargården. Hon berättar att Rahana Akters språkförmåga tagit stora kliv.
– Numera går hon gärna in och dokumenterar eller skriver veckosammanfattningar.
Utbildade undersköterskor som inte dokumenterade
Just dokumentation var något man ville förbättra på Koppargården. Det fanns till exempel undersköterskor med stora luckor i språket och som inte dokumenterade trots att de var utbildade, menar Katarina Näreskog.
– Även medarbetare med svenska som modersmål kan tycka att det är svårt att dokumentera på ett bra sätt. Man behöver uttrycka sig kort och få med det viktigaste, och det är inte så enkelt.
Första terminen blev medarbetarna tillfrågade om de ville delta i Språklyftet, men det var några som sa nej. Då fick ledningen förtydliga att det krävdes för att man skulle kunna fullgöra alla sina arbetsuppgifter.
Några tog illa vid sig och kände sig ifrågasatta. Vi jobbade mycket med att motivera.
Katarina Näreskog, biträdande enhetschef.
– Det var svårt, för några tog illa vid sig och kände sig ifrågasatta, både i språket och kompetensen. Vi jobbade mycket med att motivera.
Många vill lära sig ännu mer
Läraren utgår ifrån material som används i verksamheten, som veckobrev, biståndsbeslut och genomförandeplaner. Det gör att deltagarna förstår vilken nytta de har av utbildningen, menar Katarina Näreskog.
– Då växer de och tycker det är roligt. När utbildningen går mot sitt slut är det många som frågar om de kan få gå även nästa gång. Då kan de få fördjupa sig lite mer i exempelvis dokumentation.
Responsen från medarbetarna som genomgått Språklyftet är väldigt positiv, säger Katarina Näreskog. Deras engagemang och entusiasm gör det också enklare att motivera nya medarbetare att göra samma sak.
– Det är också fantastiskt att se hur satsningen ökar deltagarnas självförtroende och inspirerar till vidareutveckling i lärandet.
För att en verksamhet ska kunna delta i Språklyftet krävs god planering och extra ekonomiska resurser. De verksamheter som deltar har möjlighet att söka vikarieersättning från stadens egen fond för kompetensutveckling.
– Det har vi också gjort, för att kunna täcka upp med vikarier när det behövs, säger Katarina Näreskog.
Språklyftet ökar självförtroendet
Många vill ta del av Språklyftet och verksamheter står på kö för att delta.
– Nu har vi en systematik och rutiner som inte fanns i uppstarten. Men det finns fortfarande utvecklingsområden för att satsningen ska bli ännu mer lyckosam, säger Eva Lundh.
Ett viktigt inslag är att en studie- och yrkesvägledare besöker samtliga grupper i verksamheterna en gång per termin.
– Språklyftet är ju också ett avstamp för vidare kompetenshöjning och för att bygga tilltron till den egna förmågan att faktiskt kunna studera, menar hon.
