7 vinster med språkombud

Språkombuden i äldreomsorgen gör ett viktigt arbete för både verksamheten och arbetsmiljön. Men hur väl de lyckas hänger till stor del på chefernas tid och engagemang. Det visar en ny rapport.

En växande andel av personalen i äldreomsorgen är födda utomlands. Det gör att behovet av att utveckla språket på arbetsplatserna har ökat. Det är också bakgrunden till en statlig satsning under åren 2021 – 2024 på språkträning för anställda inom äldreomsorgen.

I det språkutvecklande arbetet har språkombuden en viktig roll. Språkombuden stöttar sina arbetskamrater att utvecklas i språket. De arbetar med stöd av chefen för att göra hela arbetsplatsen språkutvecklande och för att få bättre kommunikation. För att klara uppdraget får de gå en särskild utbildning som Vård- och omsorgscollege håller i.

Den statliga satsningen innebar att Vård- och omsorgcollege, som drivs gemensamt av fackförbundet Kommunal och arbetsgivarorganisationerna, genom upphandling fick statlig finansiering av utbildningarna under perioden.

Språkombuden gör skillnad

Och nu har det alltså kommit en rapport om vad satsningen gjort för skillnad på språkombudens arbetsplatser. Är språkombuden fortfarande aktiva i rollen ett halvår efter utbildningen? Har de bidragit till förbättringar? Tycker språkombuden att de har förutsättningar för att klara uppdraget? Hur används handlingsplanerna som språkombuden gör på utbildningen?

Rapporten bygger på enkätsvar från 237 språkombud och 157 chefer, och på intervjuer med 13 språkombud och nio enhetschefer på tio arbetsplatser. Utöver dem har 13 kommunrepresentanter intervjuats.

Det visar sig att språkombuden gör ett viktigt jobb där de förbättrar både verksamheten och arbetsmiljön på en rad sätt.

– Språkombuden bidrar till större öppenhet, att fler anställda deltar mer aktivt i möten och att arbetsplatsen får bättre kvalitet i den skriftliga dokumentationen. De bidrar också till en större förståelse för hur det är att ha svenska som andraspråk och till ett mer tillåtande arbetsklimat.

Det säger Lisa Blomqvist, utbildningsråd på Skolverket. Hon har gjort uppföljningen tillsammans med sin kollega Karin Örtenholm.

De är aktiva i uppdraget

Uppföljningen visar också att en klar majoritet av språkombuden fortfarande är aktiva i rollen som språkombud minst sex månader efter att de gått utbildningen. Den tar också upp att majoriteten av språkombuden tycker att de har en stödjande chef. Att chefen får rätt förutsättningar är viktigt för att lyckas, enligt rapporten.

–Det är inte bara språkombudet i sig som ska skapa förändringen. Stödet från chefen i språkfrågan är viktigt. Därför behöver chefen vara insatt och engagerad, och få tid och möjligheter att driva det här arbetet tillsammans med språkombudet, säger Karin Örtenholm.

Cheferna behöver skapa långsiktighet och hitta rutiner för hur de ska hålla igång språkarbetet på jobbet. De behöver följa upp hur det går och ge språkombuden stöd, fortsätter hon.

– Språkombudens utbildning har ett upplägg där chefen engageras i vissa moment, vilket stärker chefens engagemang under utbildningens gång.

En del av utbildningen är att språkombuden gör en handlingsplan för hur de ska utveckla språket på sin arbetsplats. Sedan går de igenom handlingsplanen med sin chef, och ändrar i den om det behövs.

– Det är positivt att cheferna involveras i språkombudens utbildning och att det även finns en separat utbildning för cheferna. Men cheferna behöver också få tid att gå den.

Olika former av nätverk är också värdefulla för språkombuden och deras chefer, enligt rapporten.

– Att få bolla uppdraget med andra är ett stort stöd. Vi ser att vissa huvudmän är aktiva och driver nätverk för skyddsombud och chefer.

Flest språkombud i kommunal verksamhet

Majoriteten av språkombuden i uppföljningen kommer från kommunal verksamhet. Men det utbildas även en del språkombud i bland annat hälso- och sjukvården och privata företag.

Engagemanget från arbetsgivarna kan se väldigt olika ut, enligt Skolverkets utredare.

– Vi har ingen heltäckande bild, men vi ser att vissa förvaltningar och politiska ledningar betonar vikten av att man jobbar systematiskt med språkutvecklande arbetssätt. I kommuner som arbetar aktivt för att äldreomsorgen ska ha språkombud på sina arbetsplatser finns bättre möjligheter och förutsättningar för cheferna att driva arbetet, säger Lisa Blomqvist.

Men chefer i äldreomsorgen har en tuff arbetsmiljö med hög personalomsättning, och det kan påverka kontinuiteten för språkombuden.

Satsa på språket – få bättre arbetsmiljö

Språkombuden och det språkutvecklande arbetssättet visar sig bidra till bättre arbetsmiljö.

– Syftet med satsningen är att stärka språkkompetensen, men vinsten blir mycket bredare än så eftersom hela verksamheten gynnas. Det har varit väldigt intressant att se allt arbete som pågår och det tydliga sambandet mellan språket och arbetsmiljön, säger Karin Örtenholm.

Nu går den här statliga satsningen mot sitt slut, och Skolverket ser ett fortsatt behov av den här sortens insatser.

– Behovet av språkutvecklande arbetssätt finns och kommer att öka. Vi tror att språkombud kan vara en del av lösningen framåt. Men en del arbetsplatser kan också behöva stärka svenska språket direkt hos en del medarbetare, säger Lisa Blomqvist.

Vad händer med språkombuden efter 2024?

Olga Orrit är språkutvecklare på Vård- och omsorgscollege, som håller i utbildningen för språkombud.

– Jag är stolt över språkombuden, de gör ett fantastiskt jobb för ju säkrare och självständigare medarbetare blir i språket och kommunikationen, desto bättre förutsättningar får äldreomsorgen att klara sitt uppdrag.

Hon hoppas att den statliga satsningen bidragit till att fler arbetsgivare nu ser vitsen med att jobba med språket. Kommunikationen inom äldreomsorgen är oerhört varierad och komplex, men det tänker man inte alltid på, fortsätter hon.

– Man pratar med vårdtagaren på ett sätt, inom teamet på ett annat, med chefen på ett tredje och i dokumentationen på ett fjärde sätt. Det behöver medarbetarna rustas för att klara av. Dessutom är vinsterna med språkombud så många fler, precis som uppföljningen visar.

Än så länge finns inget beslut om andra statliga stöd till språkutvecklande arbetssätt. Men Vård- och omsorgscollege slutar inte med sina utbildningar och andra språkutvecklande stöd.

– Jag tror att språkombudens arbetsgivare gör som de gjorde innan den statliga satsningen kom, och söker pengar till finansiering av språkombudens utbildning från andra håll. Många arbetsgivare söker pengar från bland annat Omställningsfonden.

– Vi fortsätter med utbildningarna och andra stöd för språkutvecklingen, säger Olga Orrit.

Porträttbilderna är tagna av Skolverket och Vård- och omsorgscollege.