Språkombud är ett stöd för medarbetare som inte har svenska som modersmål. Med ett språkombud i gruppen blir kollegorna också mer medvetna om kommunikationen på jobbet, visar en ny studie. Det kan leda till bättre möten, ökad delaktighet och till att fler kan ta ansvar för dokumentation.
Språkombud är vanliga anställda, som har fått särskild utbildning för sin uppgift. Deras uppdrag är att stödja språkutveckling på arbetsplatsen. De stöttar enskilda medarbetare som har ett annat modersmål än svenska. De jobbar också för att stödja en bättre kommunikation på arbetsplatsen.
Språkombuden kan till exempel hjälpa arbetskamrater som behöver det, då de ska dokumentera. De kan uppmärksamma och reda ut missförstånd i kommunikationen. De kan även göra kollegorna mer medvetna om hur kämpigt det ofta är för arbetskamrater som håller på och lär sig ett nytt språk.
Rollen som språkombud skapades inom ett integrationsprojekt i äldreomsorgen i Stockholms län för snart tio år sedan. Idag ligger språkombudsfrågorna inom föreningen Vård- och omsorgscollege, VO-college (läs mer i faktaruta).
Aina Bigestans är forskare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet. Nyligen avslutade hon en studie av hur språkombuden fungerar vid tio arbetsplatser i fyra kommuner. Anders Johrén, forskare i företagsekonomi vid Nyckeltalsinstitutet, studerade samtidigt språkombudens effekter på verksamheten.
Sammanlagt intervjuade hon 46 personer – språkombud, enhetschefer och arbetskamrater. Nästa alla språkombud var undersköterskor inom äldreomsorgen eller hemtjänsten.
Stödjer individer – och grupp
Vissa mönster blir tydliga när deltagarna berättar om vad språkombuden gör, beskriver Aina Bigestans. De arbetar inte bara med arbetskamrater som har ett annat modersmål än svenska – ”andraspråkstalare” kallar forskarna dem, för att beskriva att de har ett annat, första språk före svenskan.
– Språkombuden jobbar lika mycket mot kollektivet. Arbetskamraterna ska få ökad förståelse för vad det vill säga att komma till en arbetsplats och ha svenska som andraspråk, säger Aina Bigestans.
En viktig uppgift är att stötta andraspråkstalande kollegor när de ska dokumentera i arbetet. Det kan medarbetare som är födda och uppvuxna i Sverige också behöva stöd i.
Gör kommunikationen synlig
De intervjuade språkombuden ser som sitt uppdrag att göra kommunikationen på arbetsplatsen mera synlig, och öka uppmärksamheten på vad som behövs för en god kommunikation.
– Språket är ett av flera redskap för kommunikation. Gester, blickar och annat är också viktiga, säger Aina Bigestans. Språkombuden kan synliggöra kommunikationen mer: Hur uttrycker man sig? Hur pratar jag? Varför blev det knasigt mellan oss?
…det är inte det perfekta språket som avgör din förmåga att kommunicera.
Kommunikationen har särskilt stor betydelse inom vård och omsorg, där relationen till andra människor är en kärna i arbetet.
– Men det är inte det perfekta språket som avgör din förmåga att kommunicera, det är snarare din medvetenhet om hur du uttrycker dig och hur den andra uppfattar dig, säger hon.
Reder ut missförstånd
Flera språkombud berättade att konflikter uppstår just på grund av att man missförstår varandra. Det kan handla om tonfall, eller om ett korthugget sätt att uttrycka sig, som kan uppfattas som avvisande på svenska.
Då kan språkombudet finnas i närheten, fråga vad personen ville säga och ge exempel på hur man brukar uttrycka det på svenska. Uppmaningar på svenska är ofta mycket inlindade, säger Aina Bigestans. ”Skulle du kunna tänka dig att eventuellt…” På en del andra språk är det rakare. ”Stäng fönstret.”
Många intervjuade nämnde att medarbetare med ett annat modersmål än svenska tidigare ofta försökte dölja då de inte förstod något. Det var vanligt att de till och med sa att de hade uppfattat instruktioner, fast det sedan visade sig inte stämma.
Öppet klimat gynnar språket
Aina Bigestans menar att det är bra att känna till att det här är en vanlig strategi, som de flesta människor använder i situationer där de inte förstår. Det handlar inte om att man är korkad eller vill något illa, säger hon. Snarare kan det bottna i en rädsla för att bli uppfattad som okunnig.
Det gäller att skapa ett öppet och tillåtande klimat, för att språket ska kunna utvecklas.
Arbetsmiljön ska vara trygg, sa språkombuden i intervjuerna. Det ska vara ett plus att tala om då man inte förstår. Enhetscheferna måste vara tydliga med att det är bra att fråga. Anställda ska inte riskera några negativa följder av att visa att de inte kunnat ta till sig information.
Alla vinner på tydlig dagordning
Många intervjuade nämnde att de efter språkombudsutbildningen förstod hur viktigt det är att ha strukturerade möten med en tydlig dagordning, som man följer.
– Stökiga möten är jobbiga för alla, men ännu jobbigare för dem som kämpar för att utveckla sitt språk. De måste försöka övervinna störningar i miljön och samtidigt förstå orden, säger Aina Bigestans.
Cheferna i studien ansåg att språkombuden bidrog till att göra arbetsmiljön lugnare. Arbetsplatserna hade blivit bättre på att inkludera nya medarbetare – oavsett om de hade svenska eller något annat språk som modersmål.
Både chefer och språkombud kände sig frustrerade när det kom ny personal, som de ansåg verkligen behövde språkutbildning. Då stannade arbetet av. Belastningen på arbetskamraterna ökade, eftersom det fortfarande fanns arbetsuppgifter som måste göras.
– Men språkombudet är inte språklärare, och ska inte heller vara det, säger Aina Bigestans.
Ger stöd till chefen
Det går inte att dra generella slutsatser av studien om språkombud, betonar hon. Deltagarna är ganska få, urvalet är inte slumpmässigt och forskarna har inte heller studerat ombuden på deras arbetsplatser, utan enbart fått beskrivningar av vad de gör.
Hon har ändå en positiv bild av språkombudens arbete. Vid sidan av att stödja individerna och arbetsgruppen kan ombuden vara till stor hjälp för ledningen. Chefen ger språkombudet ett mandat i uppdraget. Ombudet i sin tur kan iaktta, påminna, agera och föreslå åtgärder.
– Chefen som har ansvaret är ju inte alltid på plats, så språkombuden får lite av ett delegerat chefsansvar i de här frågorna, säger Aina Bigestans.