Säkerhetskultur – så minskar ni riskerna på jobbet

10 februari 2025 Lästid: 3 min
Sammanfattning av artikeln

Säkerhetskultur är en känsla i en organisation att säkerhet är viktigt och prioriterat.

I den offentliga sektorn handlar det bland annat om att förebygga hot och våld, halkolyckor och skador på grund av tunga lyft.

För att skapa en bra säkerhetskultur måste man börja högst upp i organisationen. Ledningen måste visa att de här frågorna är viktiga.

Just nu håller Mynak på med en kunskapssammanställning om hur man kan skapa säkerhetskultur inom socialtjänsten.

Två kvinnor tittar på postitlappar på en glasvägg.
Det gäller att jobba tillsammans för skapa en bra säkerhetskultur. Det är medarbetarna som sitter på kunskaperna, så ta med dem i arbetet med att lösa säkerhetsproblem.

Foto: Johnér Bildbyrå

Sammanfattning av artikeln

Säkerhetskultur är en känsla i en organisation att säkerhet är viktigt och prioriterat.

I den offentliga sektorn handlar det bland annat om att förebygga hot och våld, halkolyckor och skador på grund av tunga lyft.

För att skapa en bra säkerhetskultur måste man börja högst upp i organisationen. Ledningen måste visa att de här frågorna är viktiga.

Just nu håller Mynak på med en kunskapssammanställning om hur man kan skapa säkerhetskultur inom socialtjänsten.

Risker finns i alla branscher – inte minst i den offentliga sektorn. Men det går att minska riskerna genom att ha en bra säkerhetskultur. Här är 7 tips för hur ni kan jobba med säkerhetskulturen på er arbetsplats!

”Säkerhetskultur är de gemensamma attityder, värderingar och uppfattningar som chefer och anställda har om förhållandet till säkerhet och arbetsmiljö”.

Så skriver Arbetsmiljöverket på sin hemsida. De fortsätter:

”En god säkerhetskultur innebär bland annat att säkerhet genomsyrar organisationens kultur och att alla känner till, förstår och gör det som krävs för att skapa möjligheter att förebygga ohälsa och olycksfall.”

Kort sagt: en kultur där alla uppfattar säkerhet som viktig, och gör det de kan för att jobba så säkert som möjligt.

Säkerhetskultur: inte bara fysisk arbetsmiljö

Inom vissa branscher pratas det mycket om säkerhetskulturen: bygg- och teknikbranscher till exempel. Där handlar mycket om den fysiska arbetsmiljön: fallskydd, elsäkerhet och så vidare.

Men även inom kommuner och regioner finns det risker som behöver hanteras och förebyggas med hjälp av en god säkerhetskultur. Hot och våld, halkolyckor och tunga lyft inom vård och omsorg är några av dem.

Säkerhetskulturen måste komma uppifrån

Monica Kaltenbrunner, processledande analytiker vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap, håller på att ta fram en kunskapssammanställning om säkerhetskultur inom socialtjänsten. Den kommer att till stor del handla om hur socialtjänsten kan jobba för att förebygga hot, våld, personangrepp och förtal.

Hon säger att säkerhetskulturen måste komma uppifrån och sippra hela vägen ner i en organisation.

– Det behöver börja högst uppe i organisationen. I styrelsen eller i politiken.

Det behöver börja högst uppe i organisationen. I styrelsen eller i politiken

Monica Kaltenbrunner

Monica Kaltenbrunner, processledande analytiker

Måste jobba på flera nivåer

På den högsta nivån handlar det om att se till att det finns resurser och system för till exempel avvikelsehantering. Det handlar också om att skapa policyer och att ständigt förmedla en känsla av att ”det här är viktigt”.

Arbetsgivaren måste också göra det lätt att göra rätt. Många inom offentlig verksamhet jobbar under tidspress och då räcker det inte att jobba med kulturen.

– Ett exempel där arbetsgivare har blivit bättre är inom vården, när det gäller tunga lyft. Nuförtiden sitter ofta en taklyft inne på varje rum, precis ovanför den äldres säng. Medarbetare behöver inte längre gå till andra rum för att hämta en lyft. Då är sannolikheten att man gör rätt mycket större.

Andra exempel på hur arbetsgivaren kan göra det lätt att göra rätt finns inom socialtjänsten. Många har till exempel skapat rutiner för att ta emot besökare i anslutning till receptionen där närheten till hjälp finns samt möjligheten att snabbt lämna rummet om det blir nödvändigt. Andra har satt fönster i dörrarna så att alla kan se vad som händer inne i rummen.

Se till att lösningarna hamnar på rätt nivå

När arbetsgivaren jobbar med säkerhetsåtgärder gäller det också att se till att lösningarna hamnar på rätt nivå. Om säkerhetsrisker till exempel uppstår på grund av stress, så är lösningen oftast inte yoga. Man måste istället jobba med det som orsakar stressen.

– Var försiktig med att dela ut individåtgärder. Det är lätt att man tar det som att problemet är den enskildes oförmåga att hantera problemet. De flesta problem behöver hanteras på organisationsnivå.

De flesta problem behöver hanteras på organisationsnivå.

Medarbetarna har också ett ansvar

Medarbetarna har också ett ansvar för att skapa en bra säkerhetskultur och en trygg arbetsplats.

– De har också ett ansvar att säga till när de ser riskfyllda situationer, och att följa de rutiner som finns. Förhoppningsvis blir de sporrade till det när de inser att ledningen tycker att det här är viktigt.

Vill bidra med kunskap och verktyg

Under året kommer Monica Kaltenbrunner jobba tillsammans med forskarna Jason Martin och Mattias Elg för att ta fram kunskapssammanställningen om säkerhetskultur inom socialtjänsten.

– Vi hoppas kunna bidra med kunskap och verktyg om vad som fungerar bra, vilka goda exempel som finns, och vad behöver vi göra mer av för att skapa en god säkerhetskultur inom socialtjänsten.

Psykosocialt säkerhetsklimat

På arbetsplatser finns det inte bara fysiska säkerhetsrisker, utan även psykosociala. Stress, till exempel.

För att förebygga den sortens risker brukar man prata om att arbetsplatsen eller organisationen behöver ha ett gott psykosocialt säkerhetsklimat.

Det liknar säkerhetskulturen, och handlar om att medarbetare upplever att ledningen tar frågor om till exempel stress på allvar. Det kan du läsa mer om i denna artikel!

Här är några saker som ledningen kan göra för att bygga en god säkerhetskultur:

  • Visa att ni tycker att det här är viktigt.
  • Förmedla kunskap och värderingar neråt i organisationen, till exempel via chefer på olika nivåer.
  • Skapa förutsättningar för att medarbetarna ska arbeta säkert – genom kunskap, tid, rätt hjälpmedel på rätt plats och tydliga regler och riktlinjer.
  • Skapa engagemang bland medarbetarna att det är viktigt med säkerhet. Förmedla vikten av att till exempel rapportera alla incidenter och avvikelser som uppstår.
  • Skapa en kultur där medarbetarna vågar berätta när något känns otryggt eller blivit fel.
  • Använd medarbetarnas kunskap när ni tar reda på vad som behöver åtgärdas.
  • Uppmuntra till ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete där risker och vidtagna åtgärder utvärderas regelbundet.

Källa: Monica Kaltenbrunner

Testa ert risk- och säkerhetsmedvetande

illustration för dialog: två personer och en pratbubbla.I Suntarbetslivs verktyg Säkerhetsdialogen finns det ett test, där ni kan ta reda på hur det ser ut med risk- och säkerhetsmedvetenheten på er arbetsplats.

Testet passar bra att genomföra i till exempel i en skyddskommitté eller i en samverkansgrupp. Här får ni ta ställning till påståenden som: 

  • Vi har bra koll på de risker för hot och våld som finns i verksamheten.
  • Vi riskbedömer situationer, möten och arbetsuppgifter löpande i det dagliga arbetet.
  • Vi rapporterar alltid risker, tillbud och olyckor med koppling till hot och våld.
  • Varje händelse med hot och våld analyseras med fokus på bakomliggande orsaker för att hitta sätt som gör att det inte händer igen.
  • Nya medarbetare får alltid information om de risker för hot och våld som finns i verksamheten.
  • Det är lätt att prata om hot- och våldshändelser hos oss, även dem som till synes inte verkar så allvarliga.
  • Vi prioriterar vår säkerhet trots att tidsschemat är pressat.
  • Vi delar med oss av våra erfarenheter kring hot och våld för att lära av varandra i syfte att förebygga våldsamma och hotfulla situationer.

Klicka här för att komma till testet!

Porträtt av medarbetaren Anna Wettergård
Text: Anna Wettergård
Kontakt: [email protected]