Vad tycker medarbetarna – prioriteras deras psykiska hälsa av ledningen? Genom att ta med den och ett par liknande frågor i nästa medarbetarundersökning kan man mäta det som kallas psykosocialt säkerhetsklimat. Och det är viktigt för att visa vad som sitter i väggarna, menar forskaren Hanne Berthelsen.
Medarbetarenkäter är viktiga, men de måste vara tillförlitliga och mäta rätt saker. På många ställen är det inte alla som jublar när den årliga medarbetarundersökningen dimper ner i mailkorgen – speciellt om medarbetarna är vana att inget egentligen blir bättre av undersökningarna.
– Det kan bli en stor frustration för medarbetare om man måste svara på enkäter hela tiden och ingenting händer. Det gäller att kunna omhänderta resultaten också.
Det säger Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation vid Malmö Universitet. Hon är, tillsammans med sin forskargrupp, precis i sluttampen av ett forskningsprojekt om just den här typen av undersökningar. Hon vill dock hellre kalla dem arbetsplatsundersökningar; för att signalera att det inte är medarbetaren utan arbetsplatsen som undersöks.
Hon påpekar att det är viktigt att arbeta systematiskt med undersökningarna.
– Gör man en arbetsplatsundersökning är det otroligt viktigt att man vet vad man mäter – och att mätinstrumentet är tillförlitligt.
Forskargruppen har därför ägnat de senaste åren åt att kvalitetsgranska och finjustera två olika enkäter, som båda mäter viktiga aspekter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA. De har också tagit fram normvärden för att verksamheter ska kunna jämföra sina resultat med genomsnittet.
Hur upplever medarbetarna ledningens stöd?
Den ena enkäten är liten och finns i två varianter, med fyra respektive tolv påståenden. Den mäter det som kallas psykosocialt säkerhetsklimat, PSC. Det vill säga om medarbetarna tycker att ledningen prioriterar deras psykiska hälsa, och ifall de tycker att ledningen kommunicerar och involverar medarbetarna i till exempel stressförebyggande arbete.
Den korta versionen av enkäten består av fyra påståenden, som besvaras på en skala från ”instämmer helt” till ”instämmer inte alls”:
- Högsta ledningen stödjer stressförebyggande arbete i organisationen
- Högsta ledningen anser att medarbetarnas hälsa är lika viktigt som organisationens prestationsmål
- Det finns en bra kommunikation om psykosociala säkerhetsfrågor bland medarbetarna i vår organisation
- Stressförebyggande arbete involverar samtliga nivåer i vår organisation
Ett syfte med forskningsprojektet har varit att ta reda på ifall enkäten, som ursprungligen är utvecklad i Australien, också är användbar i en svensk kontext.
– Vi ville ta reda på om man med bara fyra frågor kan få en tillförlitlig indikation på det övergripande klimatet i en organisation. Och det tycker vi absolut att man kan.
Hittar orsaken till orsakerna
Enkätsvaren visar vad som ”sitter i väggarna”, menar Hanne Berthelsen.
– De flesta arbetsmiljöenkäter handlar om medarbetarnas egen situation. Men den här tar ett steg upp, och handlar om hur väl organisationen som helhet tar hand om de psykosociala frågorna.
Den här tar ett steg upp, och handlar om hur väl organisationen som helhet tar hand om de psykosociala frågorna
Hanne Berthelsen berättar att det här är ett sätt att hitta orsaken till att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ser ut som den gör i en verksamhet.
Men det finns fler anledningar till att hålla koll på sitt psykosociala säkerhetsklimat. Ett gott PSC kan nämligen också fungera som en buffert, som gör att medarbetarna bättre kan stå emot vissa påfrestningar. Det kan göra att man inte lika lätt blir stressad av känslomässigt krävande arbete, till exempel.
Hanne Berthelsen tycker att det är viktigt att man från ledningens sida vågar ställa de här frågorna till medarbetarna. Hennes vision är att de fyra frågorna, som finns att hämta hem gratis från projektets hemsida, skulle kunna vara med i alla verksamheters årliga medarbetarundersökningar.
– Det är ju ganska få frågor, och de är ordentligt granskade.
COPSOQ är en större enkät
Den andra OSA-enkäten som forskarna har undersökt heter COPSOQ (Copenhagen Psychosocial Questionnaire), och finns även den gratis tillgänglig på nätet. Det är en mer traditionell och betydligt mer ingående enkät, som visar vad som fungerar bra respektive mindre bra på en arbetsplats. Även denna enkät har forskarna i projektet granskat och tagit fram normvärden för.
Hanne Berthelsen rekommenderar arbetsplatser att använda båda enkäterna. Men den nio sidor långa COPSOQ-enkäten behöver inte nödvändigtvis användas varje år på alla arbetsplatser. Vissa kanske bara använder den som en uppföljning ifall de hittar varningsflaggor i PSC-enkäten.
– Jag brukar göra den här jämförelsen: om man har hög risk så går man till tandläkaren ofta; och annars går man mer sällan. Jag tycker att man kan göra samma sorts värdering med enkäter. Ingen blir friskare av att bli undersökt.
Det som däremot är viktigt är att arbeta kontinuerligt, och att alltid se till att följa upp de resultat som kommer fram.
– Det är ett ständigt pågående arbete.
En tidigare artikel om samma forskningsprojekt finns att läsa här!
I Suntarbetslivs verktyg OSA-kollen