Socialtjänsten: mer trygghet med lösningsfokuserat arbetssätt

22 januari 2024 Lästid: 7 min
Sammanfattning av artikeln

Lösningsfokuserat arbetssätt är ett sätt att fokusera på lösningar istället för på problem.

Det används till exempel inom socialtjänsten. Då får klienten ta ledningen och hitta lösningar på sina egna problem.

Socialsekreterarens uppgift blir att ställa vägledande frågor och stötta klienten.

Arbetssättet har minskat hot och våld och skapat bättre arbetsmiljö på socialtjänsten i Västerås och Hallstahammar.

Fem personer sitter runt ett bord och pratar om lösningsfokuserat arbetssätt
På socialkontoren i Västerås och Hallstahammar är man överens om att det lösningsfokuserade arbetssättet skapar bättre arbetsmiljö, genom att minska friktionen både med klienter och kollegor.

Foto: [email protected]

Sammanfattning av artikeln

Lösningsfokuserat arbetssätt är ett sätt att fokusera på lösningar istället för på problem.

Det används till exempel inom socialtjänsten. Då får klienten ta ledningen och hitta lösningar på sina egna problem.

Socialsekreterarens uppgift blir att ställa vägledande frågor och stötta klienten.

Arbetssättet har minskat hot och våld och skapat bättre arbetsmiljö på socialtjänsten i Västerås och Hallstahammar.

Bättre arbetsmiljö, större arbetslust och färre sjukskrivningar. Det är några av resultaten sedan Västerås införde lösningsfokuserat arbetssätt i socialtjänsten. ”Det är ett fantastiskt sätt att minska friktion, hot och våld”, säger enhetschefen Maria Rönnlund.

Lösningsorienterat, lösningsinriktat eller lösningsfokuserat arbetssätt – kärt barn har många namn. Det är en modell som används bland annat av socialtjänsten i Västerås.

Det är ett fantastiskt sätt att minska friktion, hot och våld – och att få behålla personalen

Maria Rönnlund

Maria Rönnlund, enhetschef för ekonomiskt bistånd i Västerås Stad

– Jag förstår inte hur man inte kan ge sina medarbetare detta. Det är ett fantastiskt sätt att minska friktion, hot och våld – och att få behålla personalen.

Så säger Maria Rönnlund, enhetschef för ekonomiskt bistånd i Västerås Stad. Medan hon pratar visar hon runt i socialtjänstens lokaler. De är stora, ljusa och helt nya. Det var bara något år sedan man flyttade in här.

Innanför den luftiga receptionsdelen finns en låst dörr. Bakom den finns en ordningsvakt.

– Han rör sig omkring. Ibland är han ute i receptionen och ibland här inne, berättar Maria Rönnlund.

Friktionen har minskat

Men några större problem med hot och våld har man inte här. En del av förklaringen kan vara det lösningsfokuserade arbetssättet. Det har gjort att friktionen mellan personal och klienter har minskat, när klienter till exempel har fått avslag på sina ansökningar.

Vi ser att det gör skillnad när det gäller samarbete och samverkan

Ann Rilegård

Ann Rilegård, Förbundschef för Samordningsförbundet Västmanland

– Vi har jobbat länge med det, i över 20 år. Och vi ser att det gör skillnad när det gäller samarbete och samverkan – både i klientarbete men också inom och mellan verksamheter.

Det säger Ann Rilegård, förbundschef för Samordningsförbundet Västmanland. Hon jobbar med att stötta samordningsförbundets medlemmar i det lösningsfokuserade arbetet.

Bland medlemmarna finns Västerås stad och Hallstahammars kommun. Här blir alla socialtjänstens anställda utbildade i arbetssättet. Grundutbildningen är på fyra dagar. I Västerås har man valt att när personalen sedan går tillbaka till jobbet arbetar de tillsammans två och två under två veckor, för att kunna reflektera och fortsätta utvecklas tillsammans.

Fokusera på lösningar

Vad innebär det då att arbeta lösningsfokuserat? Som namnet antyder handlar det om att fokusera på lösningar istället för på problem. Och det går att tillämpa nästan överallt.

När det gäller ett möte mellan en socialsekreterare och en klient handlar det om att inte fastna i problemet. Problemen ser man nästan som ren bakgrundsfakta. ”Ja, så är det. Nu tar vi oss härifrån”.

Socialsekreteraren utgår från att klienten själv sitter på resurser och erfarenheter, och kan hitta den bästa lösningen på sitt eget problem. Socialsekreteraren är på plats för att ställa frågor, peppa och guida.

– Det är ett hoppingivande förhållningssätt. Det visar att du som klient sitter vid ratten, i förarsätet, fortsätter Ann Rilegård.

Boosta klienterna

– Vi fokuserar på det som funkar. Om det till exempel är en person som arbetstränar och som lyckas ta sig till jobbet två av fem dagar. Då fokuserar vi på de dagarna, och pratar om vad som funkade för att de skulle lyckas komma dit de dagarna.

Vi fokuserar på det som funkar

Hanna Ståhlarv

Hanna Stålarv, enhetschef på Jobbcentrum i Hallstahammars kommun

Det säger Hanna Stålarv, enhetschef på Jobbcentrum i Hallstahammars kommun.

Johanna Borg, socialsekreterare och arbetskonsulent i Hallstahammar, fyller i:

– Många av de här människorna bär på så mycket skuld redan, så det är bra att boosta dem i det som fungerar.

Hon fortsätter:

– Jag tycker att det här arbetssättet gör jättestor skillnad. Man blir mer inspirerad och tänker mer gott om människor. Det blir en positivare anda. Och de känner sig sedda.

Jag tycker att det här arbetssättet gör jättestor skillnad

Johanna Borg

Johanna Borg, socialsekreterare och arbetskonsulent i Hallstahammar

Minskar hot och våld

När man bygger bättre relationer med klienterna minskar man också risken för hot och våld.

– Om jag kommer in i ett rum och är Tarzan generalen så blir resultatet ett helt annat. Men det är svårt att skälla på någon som frågar ”hur tänker du, hur vill du lösa det här?”.

Det säger Bengt Danielsson, socialsekreterare i Västerås, och tidigare skyddsombud.

Det är svårt att skälla på någon som frågar ”hur tänker du, hur vill du lösa det här?”

Bengt Danielsson

Bengt Danielsson, socialsekreterare i Västerås

Han säger att hela det första mötet med en klient kan gå åt till att bekräfta personen och skapa en relation.

– Men sedan kan det gå väldigt snabbt.

Används även inom arbetsplatsen

Arbetssättet används inte bara i mötet med klienter. Även till exempel vid omorganisationer.

– Vi kan ha grupparbeten där vi frågar oss själva ”hur vill vi att det ska ut efter omorganisationen? Vad finns redan på plats? Vad har vi för önskat läge? Hur ser vi att vi kan komma dit?”, säger Hanna Stålarv.

Även där hjälper tankesättet till att skapa bättre sammanhållning, framåtanda och förståelse för det som sker.

”Vi har inte råd att inte göra det”

Enhetschefen Maria Rönnlund tycker att arbetssättet borde vara en självklarhet på fler ställen.

– Hur vi har råd? Vi har inte råd att inte göra det.

Hon fortsätter:

– Vi får en massa effekter av det här. Medarbetarna mår bättre och då gör de ett bättre jobb. Vi har färre sjukskrivningar, och jag har lättare att få behålla min personal.

Ann Rilegård berättar om lösningsfokuserat arbetssätt

Ann Rilegård ritar upp och förklarar PLUS-modellen, som är en del av det lösningsfokuserade arbetssättet.

Lösningsfokuserat arbetssätt

Det lösningsfokuserade arbetssättet går ut på att inte fastna i problem.

Istället utgår man från klienten och försöker tillsammans skapa en lösning.

Man börjar med att skapa en bild av hur framtiden skulle kunna se ut.

Därefter hittar man sådant som redan fungerar, och försöker förstärka det.

De problem som behöver lösas tar man sig sedan an i små, hanterbara steg.

PLUS-modellen

Ett verktyg som Samordningsförbundet Västmanland använder mycket i det lösningsfokuserade arbetet är PLUS-modellen.

När man ska ta sig an ett problem eller lösa en uppgift går man igenom fyra punkter. Förkortningarna ser lite olika ut beroende på vem man frågar men så här tolkar man modellen i Västmanland:

  • P, Plattform: Vi börjar med att skapa en plattform för samarbetet. Vad är syftet med det vi ska göra, vilket är problemet vi ska lösa?
  • L, Lösning: Var vill vi komma, hur ser det bästa resultatet ut?
  • U, Undantag: Vad finns det för undantag från problemet? När allt faktiskt fungerar?
  • S, Steg: Hur kan vi bryta ner vägen till målet i hanterbara steg? Vad behöver vi göra för att komma ett steg närmare vårt önskade läge?

Modellen kommer från psykologen Michael Hjerth.

Vad är hot och våld?

Vad som upplevs som hot eller våld i arbetet varierar och går inte alltid att särskilja. Ibland är gränsen hårfin. 

I filmen berättar ämnesexperterna Sofia Wikman och Alexander Tilly hur hot och våld i arbetet kan ta sig uttryck i olika situationer.

Filmen kommer från verktyget Säkerhetsdialogen.

 

Porträtt av medarbetaren Anna Wettergård
Text: Anna Wettergård
Kontakt: [email protected]