Otillåten påverkan

Otillåten påverkan är en typ av hot och våld som kan påverka både medarbetares trygghet och verksamhetens rättssäkerhet. Genom att arbeta förebyggande och öka kunskapen om otillåten påverka kan en trygg arbetsmiljö stärkas.

En kvinna som sitter med en bärbar dator och pratar med en annan kvinna.

Vad är otillåten påverkan?

Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för försök att påverka hur någon agerar i sin tjänst eller sitt uppdrag genom otillbörliga påtryckningar. Det kan handla om exempelvis hot, trakasserier, skadegörelse, korruption, otillbörliga erbjudanden eller andra försök att påverka beslut, myndighetsutövning eller yrkesutövning.

Otillåten påverkan kan bestå av både brottsliga och icke-brottsliga handlingar och behöver inte vara olaglig för att upplevas som obehaglig eller olämplig. Det krävs inte heller att påverkan lyckas – själva försöket kan utgöra otillåten påverkan.

Exempel på syfte med otillåten påverkan

I kommuner, regioner och kommunala bolag kan exempelvis medarbetare, chefer, handläggare, inspektörer, vård- och skolpersonal, fackligt förtroendevalda eller förtroendevalda politiker utsättas för påtryckningar i syfte att få dem att:

  • Ändra eller påverka ett beslut.
  • Avstå från en kontroll eller tillsyn.
  • Lämna ut information.
  • Handlägga ett ärende snabbare.
  • Bevilja en förmån eller ge någon ekonomiska eller andra fördelar.
  • Anställa eller anlita någon.
  • Låta bli att rapportera ett missförhållande.
  • Fatta beslut som gynnar en viss person eller grupp.

Förebygg otillåten påverkan

Ett sätt att förebygga otillåten påverkan är att jobba systematiskt genom att:

  • Ha en aktuell lägesbild och se över styrdokument.
  • Incidenter och risker undersöks och rapporteras.
  • Regelbundna riskbedömningar genomförs.
  • Medarbetare och skyddsombud involveras i riskbedömningen.
  • Identifierade risker och åtgärder följs upp.
  • Alla som riskerar att utsättas för påverkansförsök har kunskap om hur det hanteras.
Tre personer sitter vid ett bord och pratar.

Handbok för att förebygga otillåten påverkan inom kommuner, regioner och kommunala bolag

Källa: BRÅ

Otillåten påverkan - en organisationsfråga

Gör otillåten påverkan till en organisationsfråga – alltså inte en fråga där den enskilde medarbetaren förväntas stå emot påtryckningar och göra sitt jobb.

Alla behöver förstå vad organisationen menar med otillåten påverkan. Det bör finnas exempel på vad som menas med:

  • Tydliga hot
  • Subtila påtryckningar
  • Mutor och andra förmåner
  • Olämpliga relationer
  • Digitala påverkansförsök
  • Situationer där medarbetaren börjar självcensurera sig

Det sista är viktigt – om en medarbetare börjar tänka ”det är nog bäst att jag inte gör detta, för då kanske jag får problem” har påverkan redan fått en effekt. Även om ingen uttryckligen ändrat ett beslut.

Utgå inte enbart från tidigare rapporterade incidenter. Undersök också:

  • Vilka beslut innebär stora ekonomiska eller andra värden?
  • Var finns myndighetsutövning?
  • Var kan en enskild handläggare fatta beslut med stor betydelse för en person eller ett företag?
  • Var finns tillgång till känslig information?
  • Var finns risk för mutor eller jäv?
  • Var arbetar personal ensamma?
  • Var sker mycket kontakt med personer som är missnöjda med beslut?
  • Finns det verksamheter där samma medarbetare hanterar ett ärende från början till slut?
  • Finns det situationer där en medarbetare lätt kan identifieras privat?

Ställ frågor om otillåten påverkan i medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar. Var uppmärksam på återkommande situationer, personer (exempelvis brukare, patienter, klienter och kunder) eller processer som upplevs som problematiska eller obehagliga.

Exempel på frågor:

  • Har medarbetare under de senaste 12 månaderna utsatts för hot, trakasserier, skrämsel, aggressivt bemötande, skadegörelse eller annan fysisk eller psykisk påverkan? Det kan påverka tankar, känslor och hur kroppen reagerar på det vi upplever i en obehaglig situation.
  • Har någon försökt påverka beslut genom personliga relationer, anhöriga, gåvor, förmåner, telefon, e-post eller sociala medier?
  • Har någon försökt påverka en medarbetare att lämna ut information, frångå regler eller avstå från kontroll, tillsyn eller myndighetsåtgärder?
  • Har någon försökt påverka indirekt, exempelvis genom ryktesspridning eller grupptryck?
  • Har medarbetare under de senaste 12 månaderna utsatts för påtryckningar eller otillåten påverkan som lett till arbetsskada?

Exempel kan vara:

  • Omfördelning av ärenden för att minska personfixering.
  • Gemensamma beslut vid särskilt känsliga beslut.
  • Tydliga kontaktvägar.
  • Dokumentation av kontakter.
  • Begränsning av onödig exponering av privata kontaktuppgifter.
  • Möjlighet att byta handläggare när det finns en konkret riskbild.

Se till att alla medarbetare vet vad som ska rapporteras. Även sådant som känns ”för litet för att rapportera” ska kunna registreras. Det gör det möjligt att upptäcka mönster.

Exempel:

Tre medarbetare får under ett halvår återkommande telefonsamtal från personer som vill påverka samma typ av beslut. Varje enskild händelse verkar relativt harmlös. Tillsammans kan de däremot visa att en viss verksamhet är utsatt för systematiska påverkansförsök.

Arbetsskador kan vara psykiska, exempelvis akut stressreaktion, svår ångest, sömnproblem eller depression till följd av långvarig press eller obehagliga incidenter. Fysiska personskador kan uppstå vid exempelvis angrepp, överfall eller skadegörelse. Även ständig oro för att utsättas påverkar arbetsmiljön och kan anmälas som arbetsskada. Arbetsgivaren ansvarar för bedömningen och är skyldig att anmäla arbetsskador. Anmälan ska dock göras i samråd med den utsatta och skyddsombudet.

Anmäl digitalt via sidan Anmäl arbetsskada.

För att chefer ska kunna ta sitt ansvar behövs en tydlig ansvarsfördelning och rutiner både under och efter en incident. Chefen behöver veta:

  • Vad som ska rapporteras.
  • När säkerhetsfunktion eller hr ska kopplas in.
  • När polis ska kontaktas.
  • Hur den drabbade ska stödjas.
  • Hur arbetsuppgifterna kan anpassas.
  • Hur kollegor ska informeras.
  • Hur incidenten ska följas upp.
  • Finns risk för mutor, jäv eller intressekonflikter?
  • Arbetar personal ensamma?
  • Finns situationer med starkt missnöje hos den som berörs av ett beslut?
  • Finns verksamheter eller beslut där samma personer återkommer ofta?
  • Finns möjlighet för utomstående att kartlägga enskilda medarbetare?

Kartlägg risken för otillåten påverkan

Ta hjälp av en checklista för att kartlägga risken för otillåten påverkan. Upptäck även fler checklistor, skyddsronder och annat stöd för arbetsmiljöarbetet med hot och våld.

Checklista

Otillåten påverkan

Checklistan innehåller frågor som stöd för att kartlägga otillåten påverkan på er arbetsplats.

Starta checklistan Alla checklistor

Otillåten påverkan i kommuner och regioner

Om en tjänsteperson ändrar sitt agerande på grund av påtryckningar kan det påverka likabehandling, rättssäkerhet och förtroendet för den offentliga verksamheten. Så otillåten påverkan kan därför ses både som en arbetsmiljöfråga och ett hot mot rättssäkerheten.

Exempel på utsatta verksamheter

  • Myndighetsutövning
  • Socialtjänst
  • Ekonomiskt bistånd
  • Tillståndsgivning
  • Vård och omsorg
  • Hälso- och sjukvård
  • Skola och utbildning
  • Rekrytering
  • Upphandling och inköp
  • Bygglov och tillsyn
  • Fastighets- och bostadsverksamhet
  • Kontroll av välfärdsersättningar
  • Kommunal räddningstjänst

Olika former av otillåten påverkan

Otillåten påverkan kan vara direkt och konkret eller subtil och knappt märkbar. De subtila och knappt märkbara försöken till otillåten påverkan är inte alltid ett tydligt brott, vilket kan göra påverkan svårare att upptäcka. Exempel på olika former:

Exempelvis hot om våld, repressalier eller att någon ska ”få problem” om ett beslut inte ändras. Att skrämmas till passivitet genom subtila hot, att filma eller fotografera.

Trakassera och kränka genom upprepade samtal, meddelanden, nedsättande kommentarer eller annan press.

Det kan riktas mot medarbetaren, arbetsplatsen eller egendom. Exempelvis skadegörelse av tjänstefordon eller bostad.

Att någon försöker få en tjänsteperson att agera annorlunda genom utpressning exempelvis att hota med att avslöja eller sprida något. Eller påverka en persons agerande genom korruption som mutor, erbjudande av pengar, otillbörliga gåvor eller andra förmåner.

Försök att skapa en vänskapsrelation för att påverka hur en tjänsteperson utför sitt arbete. Det kan också handla om indirekt påverkan, till exempel att någon försöker påverka en tjänsteperson genom familjemedlemmar, bekanta eller andra kontakter.

Interna möjliggörare, det vill säga personer inom den egna organisationen kan också skapa stora sårbarheter, exempelvis att personer inom offentlig och privat sektor kan utnyttja sin position för att hjälpa kriminella nätverk.

Det kan handla om påtryckningar via sociala medier, publicering av personuppgifter eller riktade kampanjer.

Exempelvis hot om våld, repressalier eller att någon ska ”få problem” om ett beslut inte ändras. Att skrämmas till passivitet genom subtila hot, att filma eller fotografera.

Trakassera och kränka genom upprepade samtal, meddelanden, nedsättande kommentarer eller annan press.

Det kan riktas mot medarbetaren, arbetsplatsen eller egendom. Exempelvis skadegörelse av tjänstefordon eller bostad.

Att någon försöker få en tjänsteperson att agera annorlunda genom utpressning exempelvis att hota med att avslöja eller sprida något. Eller påverka en persons agerande genom korruption som mutor, erbjudande av pengar, otillbörliga gåvor eller andra förmåner.

Försök att skapa en vänskapsrelation för att påverka hur en tjänsteperson utför sitt arbete. Det kan också handla om indirekt påverkan, till exempel att någon försöker påverka en tjänsteperson genom familjemedlemmar, bekanta eller andra kontakter.

Interna möjliggörare, det vill säga personer inom den egna organisationen kan också skapa stora sårbarheter, exempelvis att personer inom offentlig och privat sektor kan utnyttja sin position för att hjälpa kriminella nätverk.

Det kan handla om påtryckningar via sociala medier, publicering av personuppgifter eller riktade kampanjer.

Artiklar

Så gör andra