Efter en händelse

Arbetsgivaren bör vara den som gör polisanmälan när en medarbetare utsätts för ett misstänkt brott i samband med arbetet. Genom att arbetsgivaren gör polisanmälan tydliggörs att hot, våld och otillåten påverkan mot medarbetare inte accepteras. Det markerar också att ansvaret för det inträffade ligger hos den som har begått gärningen. 

Kom ihåg att även hot bör polisanmälas. Olaga hot regleras i brottsbalken och kan ge fängelse om det avser att framkalla allvarlig rädsla och kan betraktas som grovt om det exempelvis finns vapen med i bilden. 

Anmälan ska innehålla: 

• En redogörelse för händelsen 
• Eventuella tidigare händelser kopplade till personen 
• Målsägandes personnummer och tilltalsnamn  
• Arbetsgivarens adress 

Om den misstänkte är under 18 år informeras socialtjänsten och vårdnadshavare av polisen. 

Ibland kan det kännas svårt att polisanmäla en händelse på grund av oro och rädsla för om det kan få negativa konsekvenser för den som utsatts. Det kan också kännas jobbigt att gå igenom den rättsliga processen. Det kan göra att man avstår från att polisanmäla. Kom ihåg att en arbetsgivare aldrig kan tvinga en medarbetare att göra en polisanmälan – en anmälan ska göras i samråd. Arbetsgivaren bör dock alltid uppmuntra en medarbetare att polisanmäla och ska samtidigt erbjuda stöd så medarbetaren känner sig trygg i den processen.

Den som har utsatts för brott är målsägande i den rättsliga processen – även om arbetsgivaren gör polisanmälan. I dagligt tal kallas en målsägande oftast för brottsoffer.

Arbetsgivarens främsta uppgift är att ge stöd under den fortsatta processen, ge information och vägledning om vad en polisanmälan innebär så att den som utsatts kan fatta ett välgrundat beslut.  

Det är också viktigt att den utsatts får möjlighet att ställa frågor och att arbetsgivaren tydliggör vem som ansvarar för kontakten med polis och andra myndigheter. 

Att utsättas för hot, våld eller annan brottslighet kan påverka medarbetaren både i arbetet och privat. Arbetsgivaren behöver därför erbjuda stöd och följa upp hur medarbetaren mår och vilka behov som finns. 

Stödet kan exempelvis innebära: 

• Kontakt med chef, hr eller annan utsedd funktion. 
• Stöd genom företagshälsovården. 
• Hjälp och information inför kontakt med polis och andra myndigheter. 
• Stöd under en eventuell rättsprocess. 
• Uppföljning av behov av arbetsmiljöåtgärder och andra förebyggande insatser. 
• Överenskommelse med den drabbade om hur information och korrespondens i ärendet ska hanteras. 

Tydliga rutiner gör det enklare att agera om en situation skulle uppstå.  

Rutinerna bör bland annat beskriva: 

• Hur en kartläggning av konsekvenserna av en polisanmälan görs. 
• Hur informationen och kommunikationen med medarbetaren går till. 
• Vem som ansvarar för att göra polisanmälan. 
• När och hur polisanmälan ska göras. 
• Vem som ger stöd till den som utsatts under hela processen. 
• Vem som ansvarar för kontakten med polis och andra myndigheter. 
• Vilka stödresurser som finns tillgängliga för medarbetaren under hela processen. 
• Hur händelsen ska dokumenteras och följas upp. 
• Hur arbetsmiljörisker och behov av förebyggande åtgärder ska hanteras. 
• Vem som ger stöd om ärendet går vidare till domstol. 
• Var all post i ärendet ska skickas – till arbetsgivaren eller den utsattes hemadress. 
• Rutinerna bör vara kända av chefer och andra funktioner som kan behöva agera när en medarbetare utsätts. 

För verksamheter inom skolväsendet gäller särskilda regler. Enligt skollagen ska rektor polisanmäla om det finns misstanke om att en elev har begått ett brott i samband med skolverksamheten, om inte övervägande skäl talar emot det. 

Det innebär att kommunen eller regionen behöver säkerställa att verksamheten känner till de särskilda regler som gäller för polisanmälan inom skolan.