Studio Friskfaktor: Så följer ni upp friskfaktorarbetet

Att stärka det som får medarbetare att må bra och prestera väl på jobbet är inget man gör i en handvändning. Vissa resultat kommer förvisso snabbt – men arbetet måste ständigt pågå, utvärderas och följas upp. Om detta handlar sista delen i Suntarbetslivs digitala programserie Studio Friskfaktor.

– Vi har fått ett mycket bättre arbetsmiljöklimat kollegor emellan, och blivit duktiga på att se vad vi gör bra. Från att inte ha varit en så attraktiv arbetsplats, har vi blivit det.

Det säger Annika Ottosson, studie- och yrkesvägledare – samt skyddsombud – på Jobbtorg Vällingby i nordvästra Stockholm.

Hon är en av dem som berättar om vilka resultat ett friskfaktorarbete kan ge, när det är dags för sista avsnittet av Studio Friskfaktor.

Den digitala programserien från Suntarbetsliv i fyra delar har tagit upp vad friskfaktorer är, varför det är viktigt att arbeta med dem – och hur man kan göra för att stärka dem. Nu är det dags att tala om hur man kan följa upp ett friskfaktorarbete och utvärdera resultaten.

Följ upp friskfaktorarbetet

Jobbtorg Vällingby ingår i Stockholm stads arbetsmarknadsförvaltning.

Där började man arbeta med att stärka sina friskfaktorer tillsammans med Suntarbetsliv för två år sedan.

I Vällingby syns resultatet i medarbetarenkäten, men det följs även upp på andra sätt.

– Du sätter ett mål, sen bestämmer du hur det ska nås, och därefter hur det ska mätas. Och i alla tre stegen måste medarbetarna och du vara överens, säger Johan Idegård, enhetschef på jobbtorget.

Som exempel tar han den friskfaktor som handlar om att ha en god kommunikation på arbetsplatsen.

I arbetet med den kanske det kommer fram att medarbetarna önskar en arbetsplats med högt i tak, där det finns möjlighet att både få och ge feedback och kritik.

– Då kan alla få i uppgift att åtminstone en gång i veckan ge en kollega en positiv kommentar och ta upp om något är fel. Sedan talar man om hur det har gått efter ett halvår. Upplever medarbetarna en positiv förändring kan man konstatera att man kommit en bit på väg, säger han.

Det betyder inte att man är färdig i arbetet med den friskfaktorn. Men att man kan gå vidare med andra bitar för att sedan återkomma och följa upp igen.

– Som ledare ska man lyssna in medarbetarna i friskfaktorarbetet. Det de vill åstadkomma kommer de också vara motiverade att göra, säger Johan Idegård.

Mål på kort och lång sikt

Vikten av att ha gemensamma mål tas även upp i ett samtal mellan Fredrik Karlsson Linna, avdelningschef på Suntarbetsliv, och Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet.

– För att nå bra resultat måste man först komma överens om vad som är bra. Och det kan ju variera utifrån förutsättningarna på arbetsplatsen, säger Fredrik Karlsson Linna, som ansvarar för Suntarbetslivs arbete med friskfaktorer.

– Medarbetare, chefer och skyddsombud behöver föra dialog om vilken förflyttning de vill se – och i den bästa av världar även med de ytterst ansvariga politikerna.

Målen behöver både vara på lång och kort sikt – och de behöver följas nära för att det ska vara möjligt att se om arbetet går åt rätt håll.

– De långsiktiga resultaten – som minskade kostnader för sjukfrånvaro och kompetensförsörjning – kan ta ganska lång tid att uppnå. Man behöver även delmål. De kan till exempel handla om ökad delaktighet eller chefens synlighet på arbetsplatsen, säger Petra Lindfors, som forskat mycket på arbetsmiljö inom vård, skola och omsorg.

– Det kan också handla om att man vill göra små förändringar, som att gå över från ett antal e-postmeddelanden om dagen till ett samlat veckobrev. Där kan chefen få snabb återkoppling direkt från medarbetarna.

Ett resultat som brukar synas ganska snabbt är att medarbetare blir gladare av ett friskfaktorarbete.

– Ja, den första förändringen kommer bara genom att man börjar ta arbetsmiljön på allvar och låter alla vara delaktiga i dialogen om hur vi mår bra på jobbet. Det gör att folk känner sig sedda i den situation de är, säger Fredrik Karlsson Linna.

Följ upp friskfaktorarbetet på olika sätt

Vilka andra sätt finns då att mäta hur det går i arbetet med friskfaktorer? Fredrik Karlsson Linna och Petra Lindfors nämner indikatorer som:

• sjukfrånvaro
• personalomsättning
• rehabiliteringstid
• vad folk säger i exitsamtal när de slutar
• medarbetarundersökningar och pulsmätningar (och då är det viktigt att fråga efter det man vill mäta)

Oavsett vad man tittar på är det viktigt att analysera varför resultaten ser ut som de gör, påpekar de.

Och det gäller alltid att ha en god omvärldsbevakning för att se om det även finns andra saker – på arbetsplatsen, i kommunen eller i omvärlden – som påverkar.

– Det kan ju till exempel komma en pandemi som gör att sjuktalen sticker i väg utan att det säger någonting alls om hur det går med friskfaktorarbetet, säger Fredrik Karlsson Linna.

– Det gäller också att hålla i och hålla ut, och stå ut med att det kanske inte blir som vi tänkt oss direkt. Då behöver vi ge det tid och kanske backa och göra om, säger Petra Lindfors.

Alla behöver inte tycka lika

För att nå resultat behöver inte alla tycka lika om vad som behöver göras för att stärka de olika friskfaktorerna. Det framgår när Studio Friskfaktor tar med tittarna till Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Där har de 106 medarbetarna på anestesi- och intensivvårdsavdelningen fått skatta vilken friskfaktor de tycker det är viktigast att börja arbeta med. Majoriteten har valt den som handlar om kommunikation och återkoppling.

Nu talar de om hur de ska stärka den. Förslagen är många.

– Vi har många olika viljor, kompetenser och infallsvinklar och vill inte att alla ska tycka samma sak. Det vore dels tråkigt, dels ett dåligt sätt att hitta bra lösningar, säger enhetschef Johnas Aronsson.

Däremot hoppas han och kollegan Mattias Tågsjö att alla ska kunna enas om en gemensam riktning.

Många börjar att arbeta med de friskfaktorer som rör kommunikation och delaktighet. Det kan beror på att dessa samspelar med flera andra friskfaktorer, säger Charlotte Wiberg Wikholm och Ann-Charlotte Laurell från Suntarbetsliv i Studio Friskfaktor. Foto: Dennis Ersoz

En klok inställning, kommenterar Charlotte Wiberg Wikholm, verksamhetsutvecklare på Suntarbetsliv, i ett efterföljande studiosamtal.

– Man får enas om gemensamma riktningar och sedan ha olika förslag för hur man ska komma framåt. Man får ta små steg. Det här är ett långsiktigt arbete och ingen quick fix.

Risker ska inte sopas under mattan

Tillsammans med sina kollegor på Suntarbetsliv har hon de senaste åren stöttat cirka 50 kommuner, regioner och kommunala företag i deras arbete med friskfaktorer.

Ibland har hon märkt en rädsla för att risker och problem ska sopas under mattan när man fokuserar på att främja de faktorer som får oss att må bra på jobbet.

– Det är absolut inte så. Vi ska göra våra riskbedömningar, vi ska göra det som står i arbetsmiljölagen. Men om vi också kan jobba mer främjande kan vi kanske till och med bli av med vissa risker, säger hon.

I programmet får tittarna även följa med till Mönsterås och Flen. Läs mer om deras arbete med friskfaktorer här:

• Friskfaktorer – här blir de en del i arbetsmiljöarbetet 
• Friskfaktorer och nytt schema: Så sänkte de sjukfrånvaron