Så visar du omsorg på jobbet utan att klampa in i privatlivet

Gränsen mellan arbetsliv och privatliv blir allt luddigare för många. Det kan göra det svårare att veta hur man ska närma sig någon som inte mår bra. Hur kan chefer och kollegor hantera det? Ställ öppna frågor – och håll dig till det som påverkar på jobbet. Det är några råd från ett webbinarium nyligen.

Tekniken har gjort det möjligt att vara uppkopplad även efter arbetstid. Hybridarbete innebär att många kontorsanställda delvis arbetar hemifrån.

– De vi möter har med sig jobbet ständigt på ett helt annat sätt än tidigare. Och hur man har det privat spelar roll även i jobbet. Gränsdragningen mellan arbete och privatliv kommer att bli en allt viktigare fråga framöver, säger Joachim Morath, vd för företagshälsan Feelgood.

När företaget nyligen bjöd in chefer, hr och andra arbetsmiljöintresserade till webbinarium – med de egna experterna som talare – återkom frågan i flera av programpunkterna.

Kvinnor upplever mer ohälsa

Varje år besvarar omkring 20 000 anställda hos Feelgoods kunder – som finns både i privat och offentlig sektor – en enkät om hälsa, arbetsmiljö och livsstil. Svaren analyseras sedan i en Jobbhälsorapport.

Årets upplaga visar att de flesta både trivs på jobbet och mår bra. Men det finns en sak som sticker ut. Jämfört med tidigare år uppger färre kvinnor att de är tillfreds med livet. Färre kvinnor skattar också sin hälsa som ”bra” eller ”mycket bra”.

Båda kurvorna har vänt nedåt med 5-6 procentenheter sedan 2019. Ingen liknande nedgång syns bland män eller när det gäller andra frågor.

Försämringen verkar inte kunna knytas till arbetssituationen.

– Utifrån de faktorer vi tittar på ser det ut att ha mer med psykosocial hälsa och hela livet att göra än med jobbet, säger Daphne Enstam, chefsläkare.

Fler kvinnor än tidigare uppger att de upplever trötthet, sömnsvårigheter, stressrelaterade besvär, ängslan, oro, koncentrationssvårigheter etc.

Ansvarskänsla för familjen

Eftersom kurvan dippar i samband med pandemin kan det ligga nära tillhands att söka förklaringar där. Rapporten pekar bland annat på studier som visar att kvinnor skattade en högre oro för anhöriga under corona än män.

– Även om vi ser oss som ett av världens mest jämlika länder har kvinnor och män generellt olika förutsättningar. Vi arbetar på olika jobb och har olika arbetsuppgifter hemma. Ansvarskänslan för familjen som kom till uttryck under pandemin gäller även säkerhet – och det pågår ett krig i närheten, säger chefspsykolog Charlotte Valleskog när rapporten diskuteras på webbinariet.

Brist på återhämtning

Rapporten visar också att bara 23 procent av kvinnorna, och 30 procent av männen, har tillgång till balans och återhämtning i önskvärd omfattning på sina jobb.

För att ha det ska man, enligt Feelgoods sätt att mäta, ofta uppleva:

• att det råder god balans mellan krav och resurser
• att det är lätt att varva ned
• att det råder rimlig balans mellan privatliv och arbetsliv.

– Det är viktigt att följa detta över tid. Det är väsentligt för hälsan att det finns balans mellan krav och resurser i arbetet och att arbetsliv och privatliv inte flyter ihop för mycket, säger Daphne Enstam.

När det gäller personer som kommer i kontakt med företagshälsovården på grund av utmattning eller annan stressrelaterad ohälsa är frånvaron av återhämtning den absolut viktigaste faktorn.

– Och det är nästan alltid en kombination av faktorer både hemma och på jobbet som har lett fram till situationen och som behöver hanteras, säger Charlotte Valleskog.

Hur påverkar hybridarbetet?

Den nya arbetsmiljön med hybridarbete och möjlighet till ständig uppkoppling kan både ha positiva och negativa konsekvenser för möjligheten till återhämtning, menar experterna från Feelgood.

– Hybridarbete är väldigt uppskattat. Det gör det lättare att få ihop livspusslet och få mer sömn – men samtidigt ser vi ökad stress i jobbhälsorapporten vilket är lite motsägelsefullt, säger Suzanna Lagerroos, psykolog och organisationskonsult.

Inga studier är gjorda, så hon kan bara spekulera. Och de långsiktiga effekterna återstår att se. Men hybridarbete kan till exempel skapa stress om man bor trångt och aldrig kan stänga dörren om jobbet, eller måste dela uppmärksamheten mellan arbetsuppgifter och barn eller partner.

Det finns också saker som kan påverka alla, till exempel:

• När vi inte tar oss till och från jobbet försvinner möjlighet till egentid/reflektion under restiden.
• När vi jobbar hemma kan vi gå direkt från en arbetsuppgift för jobbet till en i hemmet, till exempel att laga middag eller städa.
• Vi får inte lika mycket vardagsmotion, vilket är viktigt för både fysisk och psykisk hälsa.
• Vi blir effektivare när vi jobbar hemma och har svårt att få till naturliga pauser.
• Ökad flexibilitet kan göra att arbetsdagen drar ut på tiden, vilket kan få konsekvenser för sömnen.

– Vi kommer att behöva arbeta mer med självledarskapet. Både för att få till den typ av återhämtning som behövs och för att jobbet inte alltid ska finnas närvarande i vår fritid, säger Suzanna Lagerroos.

Här kommer även arbetsgivarens ansvar in, att hålla kontakt och ha regelbundna avstämningar.

– Det är först när man lärt känna sin medarbetare som man kan fånga upp tidiga signaler på att något inte står rätt till, säger Suzanna Lagerroos.

Ställ öppna frågor

Och om det skulle vara så att något inte står rätt till kan det naturligtvis bero på en mängd olika saker. Allt från för hög arbetsbelastning till privata saker, som skilsmässa eller sjukdom i familjen.

Hur gör man då för att inte klampa in i någons privatliv om man känner oro för en medarbetare eller kollega?

– Alla kanske inte vill berätta så mycket om sitt privatliv, men det är viktigt att chef och kollegor är en stöttande grupp som speglar om något verkar vara fel. Man kan till exempel säga: jag tycker du verkar tröttare än vanligt, är det något du känner igen? säger Kristina Forsmark Mattsson, hr-chef.

Andra råd som gavs på webbinariet var:

• Håll dig till hur det fungerar på arbetsplatsen.
• Ställ öppna frågor.
• Respektera om någon inte vill berätta privata saker.
• Undvik att spekulera eller diagnosticera.
• Lyssna när en medarbetare vill berätta.
• Sök extern hjälp om det behövs.

– Se det hela som en process. Genom att ställa en öppen fråga om hur någon har det har du visat att du bryr dig och öppnat en dörr för fortsatta samtal, säger Moa Minischetti, psykolog på Feelgood.

Men som arbetsgivare är det också viktigt att vara tydlig med vad som gäller, enligt anställningsavtalet. Även om man mår dåligt förväntas man komma till exempel komma i tid. Och det är bra att få veta om man missköter sitt jobb, påpekar Kristina Forsmark Mattsson.

– Samtidigt händer det saker i våra liv och som arbetsgivare måste man kunna ta hand om det – och ha en kultur där man inte alltid behöver vara på topp.

Hela webbinariet Feelgood-dagen, som artikeln baseras på, ser du här.