Rehabilitering: så tycker de sjukskrivna själva

17 september 2024 Lästid: 4 min
Sammanfattning av artikeln

De flesta långtidssjukskrivna är nöjda med stödet från sin arbetsgivare.

De som inte är nöjda önskar att arbetsgivaren tar mer initiativ och hör av sig mer.

Några vill ha mer arbetsanpassning eller att arbetsgivaren tar tag i hög arbetsbelastning.

Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

porträtt av en man som låser upp en dörr i en korridor, kanske i skolmiljö
Välkommen tillbaka till jobbet! För den som varit sjukskriven länge kan det behövas olika former av arbetsanpassning när man kommer tillbaka.

Foto: Johnér bildbyrå

Sammanfattning av artikeln

De flesta långtidssjukskrivna är nöjda med stödet från sin arbetsgivare.

De som inte är nöjda önskar att arbetsgivaren tar mer initiativ och hör av sig mer.

Några vill ha mer arbetsanpassning eller att arbetsgivaren tar tag i hög arbetsbelastning.

Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

De flesta långtidssjukskrivna är nöjda med stödet från sin arbetsgivare. De upplever att de är välkomna tillbaka, och får rehabilitering i form av till exempel arbetsanpassning. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

Det är första gången på många år som långtidssjukskrivna tillfrågas om vilken hjälp de får och behöver för att komma tillbaka i arbete. Undersökningen är därmed unik.

– Vi ska se till att de får det stöd de behöver och därför är den här rapporten så viktig, säger Cecilia Eek, analytiker på Försäkringskassan, i samband med att rapporten presenteras på Afa Försäkring i Stockholm.

Vi ska se till att de får det stöd de behöver och därför är den här rapporten så viktig.

Cecilia Eek, försäkringskassan.

Cecilia Eek, Försäkringskassan

Hon har lett projektet på Försäkringskassan. Rapporten – som heter Stöd tillbaka till arbete – ingår i ett större projekt på Försäkringskassan där sjukskrivnas återgång i arbete undersöks.

Jobbet har bidragit till sjukskrivningen

Två tredjedelar av de långtidssjukskrivna hävdar att arbetet bidragit till deras sjukskrivning.

– Jag blev förvånad över att det var så pass stor andel som ansåg att arbetet bidragit till sjukskrivningen. Särskilt bland dem med psykiatriska diagnoser där det var 86 procent som ansåg det, säger Cecilia Eek.

Av dem som är sjukskrivna för psykiatriska diagnoser som stressreaktioner och depression anser de allra flesta – åtta av tio – att stress och hög arbetsbelastning bidragit till sjukskrivningen. En femtedel uppger att konflikter och kränkande särbehandling är en orsak till att de blivit långtidssjukskrivna.

Samtidigt är det vanligast bland dem som har psykiatriska diagnoser att anse att privatlivet spelar in för deras sjukskrivning.

– Vi ser att personer med psykiatriska diagnoser ofta har en komplex situation, säger Cecilia Eek.

Bland långtidssjukskrivna med andra diagnoser uppger var fjärde att stress och hög arbetsbelastning bidragit till sjukskrivningen.

Arbetsgivaren vill ha tillbaka de långtidssjukskrivna

Åtta av tio långtidssjukskrivna uppger att deras arbetsgivare vill att de kommer tillbaka efter sin sjukskrivning. Av dem som är sjukskrivna för psykiatriska diagnoser hävdar dock drygt var tionde att deras arbetsgivare inte vill ha tillbaka dem.

Två av tre i Försäkringskassans rapport anser att de får det stöd de behöver från sin arbetsgivare. Två tredjedelar av dem har också diskuterat vilket stöd de behöver med exempelvis sin chef.

Lika stor andel långtidssjukskrivna uppger att de fått anpassningar av sitt arbete. Det handlar ofta om ändrade arbetsuppgifter, nya arbetstider eller att en kollega avlastar dem.

Sådana arbetsanpassningar är vanligast för dem som har psykiatriska diagnoser.

Det här kan arbetsgivaren göra bättre

Runt var femte långtidssjukskriven anser att de inte får den hjälp de behöver från arbetsgivaren. De har framför allt fyra önskemål:

  • Att arbetsgivaren stöttar och kommunicerar mer. Det kan till exempel vara att arbetsgivaren hör av sig under sjukskrivningen eller lyssnar mer på vad den som är sjukskriven har att säga.
  • Att arbetsgivaren anpassar och åtgärdar mer. Det kan till exempel vara att man behöver hjälpmedel eller mindre ansträngande arbetsuppgifter.
  • Att arbetsgivaren tar initiativ och ansvar. En del av de långtidssjukskrivna uppger att de själva fått sköta kontakter med HR-avdelningen, hitta omplacering inom organisationen eller till och med göra upp en rehabplan.
  • Att arbetsgivaren tar tag i den psykosociala arbetsmiljön. Det är främst sjukskrivna för psykiatriska diagnoser som önskar det. Det kan vara att man fortfarande har det för stressigt när man kommer tillbaka eller att det finns olösta konflikter och mobbning på arbetsplatsen.

Bred undersökning

Analytikerna på Försäkringskassan har inte riktat in sig på några särskilda yrken, grupper eller grader av sjukskrivning. De har tittat brett på såväl medicinsk som social och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Däremot kan de senare komma att lyfta ut exempelvis branscher och yrken eftersom det finns sådan information om dem som besvarat enkäten.

Om rapporten

Utredarna på Försäkringskassan hade tre kriterier för att delta i enkätundersökningen bakom statistikrapporten:

  • Deltagarna skulle vara sjukskrivna i mellan fem och sju månader.
    De skulle ha en anställning.
    De skulle vara sjukskrivna när de besvarade enkäten.

Drygt 10 000 sjukskrivna uppfyllde villkoren och tillfrågades om de kunde besvara en enkät.

Enkäten innehöll ett tjugotal frågor om hur det går att komma tillbaka i arbete samt om stöd från arbetsgivaren, Försäkringskassan och vården.

Deltagarna kunde också kommentera och tycka till i så kallade fritextsvar.

De som besvarade enkäten var till största delen deltidssjukskrivna, men många var också sjukskrivna på heltid.

Drygt 4 000 sjukskrivna besvarade enkäten.

I rapporten delas de in i tre olika diagnosgrupper som jämförs med varandra: psykiatriska diagnoser som stressreaktioner och depression, besvär från rörelseorganen samt andra diagnoser, exempelvis cancer och hjärtkärlsjukdom.

Här finns Försäkringskassans rapport Stöd tillbaka till arbete.

Så kan ni planera för hållbar återgång

Tre personer i färggranna kläder i en skog - bild från Prehabguiden.För att en återgång ska fungera även på lång sikt är det viktigt med en bra planering.

Det kan behövas flera möten och samtal för att komma överens om hur den första tiden ska se ut med arbetsuppgifter, krav och prioriteringar.

I Suntarbetslivs verktyg Prehabguiden finns bland annat:

  • Tips på frågor att ta upp med en medarbetare inför återgång i arbete
  • En mall för att dokumentera medarbetarens nuläge, arbetsanpassning och plan framåt.

Stödet vänder sig till både chef, medarbetare och skyddsombud.

Se en film om arbetsanpassning

 

Filmen är en del av Prehabguiden.

Text: Michael Nyhaga
Kontakt: [email protected]