Långtidssjukskrivningar kostar – för den sjukskrivna förstås, men också för arbetsgivaren. Vad handlar det om för summor egentligen? Och vad lägger man pengarna på? Den kunskapen behöver utvecklas hos arbetsgivarna, visar en ny studie från Linköpings universitet.
En lång sjukskrivning kostar bland annat i form av lägre produktivitet i organisationen, och insatser för att få en sjukskriven tillbaka i arbete. Går det att mäta och hålla koll på? Det ville en grupp forskare vid Linköpings universitet ta reda på. Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering, har lett studien.
– Det här är en unik studie därför att det är första gången man frågar arbetsgivarna själva vad en lång sjukfrånvaro kostar dem vad gäller de här två delarna, säger hon.
Studien handlade om kostnaderna för personer som långtidssjukskrivits för psykiska besvär eller besvär i rörelseorganen, och som arbetade framför allt inom skola, vård och omsorg. De sjukskrivna var frånvarande från arbetet mellan 30 och 409 dagar.
Många har sjuknärvaro
Forskarna ville bland annat veta vad sjukskrivningarna kostade arbetsgivarna i form av lägre produktivitet före, under och efter den sjukskrivnes period av sjukskrivning.
En person som är på väg in i en lång sjukskrivning har ofta en period av sjuknärvaro innan han eller hon blir sjuk. Den som mår dåligt eller har ont presterar helt naturligt sämre på jobbet.
Sjuknärvaro kan handla om ganska stora skillnader i prestation. De anställda hade en sjuknärvaro på i genomsnitt omkring sju veckor innan de sjukskrevs, med en prestation som av arbetsgivare skattades till ungefär hälften av den normala (det var bara en mindre grupp av arbetsgivarna som svarade på den frågan).
Vikarie producerar också mindre
Under sjukskrivningen tar arbetsledaren ofta så småningom in en vikarie. Men även det kan innebära en lägre produktivitet. En vikarie behöver läras upp och få erfarenhet innan han eller hon presterar i nivå med en ordinarie anställd.
När den som varit sjuk sedan kommer tillbaka kan det innebära en lägre prestation den första tiden, åtminstone för den som har varit frånvarande på grund av psykisk ohälsa. För de anställda som var med i studien tog det i snitt 8 veckor att komma upp i produktivitet igen.
I snitt kostade de sjukskrivna 100 000 kronor var, när forskarna räknade på lägre produktivitet före, under och efter sin sjukdom.
När en anställd blir sjukskriven lägger arbetsgivarna också tid på att ta kontakter, anpassa och organisera om arbetet. De kostnaderna hade arbetsgivarna en mycket oklar uppfattning om, så det gick inte att beräkna.
– Här behövs mer forskning om metoder för att kunna räkna mer i detalj, säger Kerstin Ekberg.
Osäkra om bäst metod
Arbetsgivarna var också osäkra på vilka metoder för rehabilitering som fungerade bäst.
För de med besvär i rörelseorganen tyckte arbetsgivarna att det var ganska lätt, till exempel att minska den fysiska tyngden i arbetsuppgifterna eller göra andra ergonomiska anpassningar. Det var svårare med dem som hade en psykisk diagnos. Då tog arbetsgivarna kontakt med fler utomstående aktörer, till exempel HR-avdelningen, företagshälsan eller Försäkringskassan.
Vi skulle önska att stödet gällde mer hur man organiserar arbetet på arbetsplatsen.
Men med många sådana kontakter följde också en lägre sannolikhet att de sjukskrivna gick tillbaka till sitt arbete.
– Arbetsledare med anställda som är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa prövar väldigt många olika åtgärder. De trevar sig fram och är osäkra på vilka åtgärder som kan fungera bäst, säger Kerstin Ekberg.
Många av åtgärderna riktade sig till individen, till exempel olika former av terapi och stresshantering.
– Vi skulle önska att stödet gällde mer hur man organiserar arbetet på arbetsplatsen. All forskning visar att man måste fokusera på arbetsplatsen för att få tillbaka människor i arbete, säger Kerstin Ekberg.
Inga av de arbetsledare som deltog i studien uppgav att det fanns en policy eller ett rehabiliteringsprogram de kunde ha stöd av i sitt arbete.
Behöver mer utbildning
Studien visar på den osäkerhet som många arbetsgivare känner inför hur de ska bemöta och stötta anställda med psykisk ohälsa, menar Kerstin Ekberg.
– Arbetsgivarna behöver mycket mer utbildning i vilka åtgärder som kan fungera, och hur man beräknar kostnaden för sjukfrånvaro. Idag handlar det mest om att hålla budgeten. Men en sjukfrånvaro påverkar ju också budgeten, säger hon.