Riksdagen ger grönt ljus för nya socialtjänstlagen, som ska omforma socialt arbete. Omställningen är redan i gång – och kommer att pågå länge. Vilka möjligheter och utmaningar väntar socialtjänstens medarbetare?
Från 1 juli 2025 gäller nya socialtjänstlagen. Det bestämde riksdagen den 20 maj. Lagen innebär ett stort omtag av socialt arbete. Tanken är att socialtjänsten ska
- arbeta mer förebyggande och fånga upp problem innan de blir stora
- vara lättillgänglig
- erbjuda insatser snabbare och utan individuell behovsprövning
Dessutom ska metoder och arbetssätt vara vetenskapligt underbyggda.
Regeringen har avsatt 8 miljarder kronor fördelat på fem år för omställningen till den nya socialtjänstlagen, 10 miljarder inkluderat brottsförebyggande medel.
Nya socialtjänstlagen: samverkan central
Den nya lagen är en ramlag. Kommunerna beslutar själva hur de vill utforma en lättillgänglig socialtjänst som arbetar förebyggande med tidiga insatser. Förebyggande arbete kommer heller inte att vara en uppgift för enbart socialtjänsten. Samverkan på alla nivåer blir central – inom hela kommunen, med regioner, polis, civilsamhället och andra aktörer.
Flera kommuner jobbar redan enligt intentionerna i nya socialtjänstlagen. Det kan exempelvis handla om tidiga insatser, första linjens socialtjänst, skolsocionomer, uppsökarteam, öppna mötesplatser och annat.
Vad gör socialtjänsten?
→ Ger ekonomiskt eller socialt utsatta människor samhällets stöd och hjälp
→ Ansvarar även för äldreomsorg samt stöd och insatser till personer med funktionsnedsättning
Möjligheter och risker för arbetsmiljön
Suntarbetsliv har pratat med företrädare för Akademikerförbundet SSR och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, för att höra hur omställningen kan komma att påverka socialtjänstens medarbetare.
Vad skulle den nya socialtjänstlagen kunna innebära för förbättringar?
Monica Engström, socialrättsjurist på Akademikerförbundet SSR:
– Vi ser större möjligheter för våra medarbetare att kunna erbjuda hjälp och stöd mycket tidigare med hela kommunen i ryggen. Vi går från att vara en socialtjänst som inväntar och avvaktar till att bli mer framåtlutande. Det tror vi kommer att lyfta såväl det sociala arbetet som våra medarbetare.
Niklas Eriksson, samordnare för nya socialtjänstlagen på SKR:
– Vi hoppas att den nya lagen kan bidra till mer fokus på socialt arbete för att bygga tillit och möta invånare när de behöver, alltså jobba mer proaktivt än reaktivt. Det kan förhoppningsvis locka fler att stanna kvar eller intressera sig för socialtjänsten. Man har inte utbildat sig till att sitta och dokumentera.
På många håll har socialtjänsten i dag ett stort inflöde av komplexa ärenden som upptar mycket resurser och kräver mycket administration och dokumentation.
Stor och långsiktig reform
Vad krävs mer för att omställningen ska lyckas och arbetsmiljön förbättras?
Monica Engström:
– Jag tror det kräver att hela kommunen hoppar på, även politiken. Inledningsvis kommer socialtjänsten att behöva göra både och, vilket kommer att kräva resurser. Det finns en verksamhet och man lägger till en del. Förhoppningsvis ska omställningen leda till att de här mer ingripande insatserna inte kräver lika mycket resurser. Men det kommer att ta tid.
Niklas Eriksson:
– Se det som en långsiktig reform som kommer att ta 10–15 år. Behandla det också som en stor reform, en del i en bredare välfärdsomställning, där även andra delar av kommunen tillsammans med regionen behöver samarbeta för att nå intentionerna. Det gäller att förändra rådande kultur och utforska vad en förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst kan innebära framåt. Socialtjänsten vill gärna förändras. Då behöver man också jobba mer med att vara en lärande organisation, där det finns tid för att lära och reflektera.
Det gäller att förändra rådande kultur.
Niklas Eriksson, samordnare för nya socialtjänstlagen hos SKR
Socialtjänsten möter ny verklighet
Vilka risker ser ni ur ett arbetsmiljöperspektiv?
Monica Engström:
– Att socialtjänsten ska vara förebyggande och lätt tillgänglig betyder att man i större utsträckning ska ut och möta människor. Då måste man koppla på ett säkerhetstänk. Socialkontoren är bra på det men om fler ska arbeta ute i skolan, i belastade områden och på öppna verksamheter blir det här jätteviktigt.
Hon var själv huvudsekreterare i utredningen inför nya socialtjänstlagen 2017–2020. Representanter från Akademikerförbundet SSR, Kommunal, Vårdförbundet och Vision bistod utredningen med expertis. Men de praktiska konsekvenserna av ”förebyggande och lättillgänglig” var ingenting som utredningen tog upp.
– Det är en brist i utredningen. Vi greppade aldrig den här nivån, säger hon, men påpekar också att mycket hänt i samhället sedan dess.
Kriminella nätverk, allt yngre förövare, otillåten påverkan och desinformationskampanjer mot socialtjänsten innebär helt andra utmaningar i det sociala arbetet.
Man ska i större utsträckning ut och möta människor. Då måste man koppla på ett säkerhetstänk.
Monica Engström, socialrättsjurist Akademikerförbundet SSR
Niklas Eriksson:
– Vi har ju en negativ samhällsutveckling och många av de statliga initiativen nu syftar till ökad kontroll och större krav på enskilda som är i kontakt med socialtjänsten. Det kan innebära ett dilemma när vi samtidigt ska jobba förebyggande och öka tilliten till socialtjänsten.
En annan risk som båda ser är att socialtjänsten och dess medarbetare inte får tillräckligt med tid och resurser för sitt utvecklingsarbete och för att bli en kunskapsbaserad och lärande organisation.
Bred rörelse kring omställningen
Hur förberedda är kommunerna på nya socialtjänstlagen?
Niklas Eriksson:
– Det är väldigt olika hur man påbörjat omställningen och hur långt man kommit. Vissa har väntat på att lagen ska klubbas. Men 98 procent av kommunerna har använt vårt verktyg Skatta läget för att se över sitt nuläge och vart de ska. Det är helt unikt.
Han nämner också att alla Sveriges län har samlat sina kommuner för att prata om nuläge och behov inför nya socialtjänstlagen. Det är de regionala stöd- och samverkansstrukturerna, RSS, som genomfört sådana länsdialoger.
Monica Engström:
– Det som är bra är att det är en bred rörelse kring omställningen. SKR är i högsta grad med på banan, liksom myndigheter som Socialstyrelsen och även FSS, Föreningen Sveriges Socialchefer.
Använda äldre som lärande kraft
En aspekt som både Monica Engström och Niklas Eriksson lyfter fram är alla äldre medarbetare som var med när förra socialtjänstlagen sjösattes 1982. Intentionerna i nya lagen är samma som då, som det egentligen var tänkt.
– Hur kan vi använda äldre medarbetare som en lärande kraft här? Det är de som framhåller att det är nu vi kan börja blicka mot mål och inriktning igen, säger Niklas Eriksson.
Han har hört om dem i socialtjänsten som närmar sig pensionsåldern som nu väljer att stanna kvar – för att de vill vara med i omställningen.
Kort om nya socialtjänstlagen
Den nya socialtjänstlagen planeras träda i kraft den 1 juli och ska vara bättre anpassad till hur samhället ser ut i dag.
Lagen ska göra socialtjänsten
-
- mer förebyggande
- lätt tillgänglig
- kunskapsbaserad
Samtidigt stärks barnets rättigheter, det förtydligas att socialtjänsten ska främja jämlika och jämställda levnadsvillkor och den brottsförebyggande aspekten tydliggörs.
Tidig samverkan kommer att vara centralt, med aktörer som förskola, skola, polis, civilsamhälle, med flera.
En nyhet i lagen är att kommunen ska kunna tillhandahålla vissa insatser utan individuell behovsprövning. Tanken är att nå invånare tidigt och sänka trösklar för att söka hjälp och därmed motverka mer omfattande insatser.
En annan nyhet är att socialnämnden får ett brottsförebyggande ansvar, utöver ett generellt förebyggande ansvar. Insatser ska sättas in för att förebygga och motverka brottslighet. (Det kan exempelvis handla om föräldraskapsstöd, uppsökande arbete, sociala insatsgrupper, mm.)
Socialtjänstlagen är fortsatt en ramlag. Det betyder att kommunerna själva kan anpassa sina insatser och arbetssätt.
Källa: Socialstyrelsen, bl a Meddelandeblad nr 4/2025: En ny socialtjänstlag
Vad förändras inte?
All socialtjänst ska enligt nya socialtjänstlagen ha ett mer förebyggande fokus. Men grundläggande uppgifter hos socialtjänsten kvarstår, som:
-
- Biståndsbeslut
- Skydda barn och unga
- Stödinsatser vid missbruk, våld och psykisk ohälsa
- Stöd till äldre och funktionsnedsatta
Arbetssätt, prioriteringar och metoder kan komma att ändras även på de här områdena.
Visste du att...
…kommunerna kan få stöd för att driva förändringar i linje med nya socialtjänstlagen via en gemensam lärprocess 2026–2028. SKR samordnar och de regionala samverkans- och stödstrukturerna, RSS, genomför. 240 av landets 290 kommuner har redan anmält sig (16 maj).
Källa: SKR
