Om en medarbetare är utsatt för våld hemma vid distansarbete – vad kan jobbet göra då? På Länsstyrelsen Skåne är skyddsronden ett sätt att hjälpa den som är utsatt.
Länsstyrelsen Skåne har rutiner för att försöka fånga upp om medarbetare är utsatta för våld i nära relationer vid distansarbete. Där har chefer, huvudskyddsombud, hr-personal och lokala fackliga ordföranden tillsammans gått en utbildning om våld i nära relationer hos Jämställdhetsmyndigheten. Det var en kunskapshöjande insats för att försöka upptäcka och stötta drabbade medarbetare som jobbar hemifrån.
Ett annat skäl var att arbetsplatserna hade förändrats under pandemin. Innan den bröt ut var det inte så vanligt med distansarbete för medarbetarna vid den här länsstyrelsen. Numera har många medarbetare möjlighet att arbeta från en distansarbetsplats upp till halva sin arbetstid, utifrån verksamhetens behov.
Hanna Haller är hr-generalist på Länsstyrelsen i Skåne. Hon berättar att de i samverkan har vävt in frågan om våld i nära relation i det systematiska arbetsmiljöarbetet, bland annat i skyddsronden vid distansarbete.
Så använder de skyddsronden vid distansarbete
Innan medarbetaren börjar arbeta från sin distansarbetsplats gör de en första skyddsrond om den. Därefter gör de en skyddsrond vid förändringar, till exempel om medarbetaren flyttar sin arbetsplats till ett annat rum, och sedan löper skyddsronderna på ungefär vartannat år.
En traditionell skyddsrond vid distansarbete fokuserar på den fysiska arbetsmiljön med ergonomi, belysning, ljud och liknande, säger Hanna Haller.
– Men det är viktigt att även se den sociala delen av arbetsmiljön vid arbete på distans. Därför har vi i skyddsrondens checklista lagt till frågan: ”Upplever du att din arbetsmiljö vid distansarbetsplatsen är trygg och säker?
– Frågan är medvetet brett ställd. Den kan syfta på våld i nära relationer, men även på hot och våld från andra, till exempel personer som medarbetaren kommer i kontakt med via sin yrkesutövning.
Frågan är medvetet brett ställd. Den kan syfta på våld i nära relationer, men även på hot och våld från andra personer.
Hanna Haller, hr-generalist, Länsstyrelsen Skåne
Skyddsronden går till så att chefen i förväg skickar checklistan till medarbetaren. Där framgår vilka frågor som tas upp. Skyddsronden äger därefter rum i ett digitalt möte. Då kan medarbetaren även visa med kameran hur arbetsmiljön ser ut.
De som genomför skyddsronden får inte skriftligt dokumentera medarbetarens svar på frågan om hur de upplever trygghet och säkerhet, berättar Hanna Haller.
– Om svaret på frågan om trygghet och säkerhet blir nej så tar chefen emot svaret utan att säga mer om det just då. I stället kallar chefen medarbetaren till ett fysiskt möte på arbetsplatsen. På det mötet talar man vidare om vad som orsakar en upplevd otrygghet.
Det finns flera anledningar till att samtalet inte fortsätter i själva skyddsronden. Dels finns det regler om att känsliga personuppgifter inte får dokumenteras i skyddsrondens protokoll, fortsätter hon.
– Det kan dessutom vara så att medarbetaren inte befinner sig på en trygg plats under skyddsronden.
Länsstyrelsens riktlinjer är därefter att chefen inför mötet på kontoret ska ta kontakt med hr för att få stöd och vägledning. Hr kan också vara med på mötet.
– Hr kan bistå med stöd innan, under och efter samtalet.
Hanna Haller kan inte säga om arbetsgivaren genom det här arbetssättet fått kännedom om att en medarbetare är utsatt för våld, och inte heller hur arbetsgivaren har agerat då. Men frågan i checklistan finns på plats.
– Att vi har frågan med i checklistan och tydliga instruktioner för de som ska ställa den gör att vi förhoppningsvis har större möjligheter än tidigare att på ett systematiskt sätt fånga upp medarbetare som utsätts för våld i nära relationer.
Skyddsombuden får också utbildning
Under 2023 har hr-funktionen på länsstyrelsen Skåne fortsatt att utbilda sig i frågan.
Skyddsombuden kan ha lättare att fånga upp om en kollega är utsatt för våld.
Hanna Haller
De ska även ha en workshop för skyddsombuden om vad som är deras roll i arbetet mot våld i nära relationer, och hur de kan bidra.
– Skyddsombuden kan ha lättare att fånga upp om en kollega är utsatt för våld.
Våld och hot om våld i en nära relation påverkar inte bara den som utsätts, påpekar hon.
– Det kan påverka hela arbetsgruppen och arbetsplatsen i stort.