Ny forskning om dygnsvila

12 februari 2018 Lästid: 3 min
Sammanfattning av artikeln

En forskargrupp har fått bidrag från Forte för att undersöka hur dygnsvilan påverkar hälsa och prestation.

Skyddsombud och chefer behöver kunskap om hälsosam schemaläggning som grundar sig på vetenskap.

Det finns även en EU-föreskrift som säger att alla anställda ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet per dygn.

Kvinna sover i soffa med vita kuddar och grå filt. Fönster i bakgrunden med mörk natt utanför. Till artikel om dygnsvila.
Kort vila mellan arbetspass kan påverka trötthet och hälsan i stort, men också tankeförmåga och uppmärksamhet på jobbet. Hur mycket och på vilket sätt? Det ska forskare undersöka i en ny studie.

Foto: Trons / TT

Sammanfattning av artikeln

En forskargrupp har fått bidrag från Forte för att undersöka hur dygnsvilan påverkar hälsa och prestation.

Skyddsombud och chefer behöver kunskap om hälsosam schemaläggning som grundar sig på vetenskap.

Det finns även en EU-föreskrift som säger att alla anställda ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet per dygn.

Inom vården är det vanligt med kort tid för vila mellan arbetspassen. Hur påverkar det hälsan hos de anställda och produktiviteten på arbetsplatsen? Det ska forskare nu undersöka.

– Inom vården är det vanligt med korta vilotider mellan arbetspassen. Men arbetstidsforskningen har hittills inte studerat hur dygnsvilan påverkar hälsa och prestation, säger Anna Dahlgren, forskare vid Karolinska Institutet och ansvarig för det nystartade projektet.

Hon har nyligen fått ett forskningsbidrag från Forte för att undersöka detta, som ett led i forskningsrådets tioåriga satsning på arbetsmiljöforskning.

– Det behövs mer forskning så att man kan ge råd och rekommendationer för schemaläggning, säger hon.

EU-föreskrift om elva timmars vila

Det är viktigt att exempelvis skyddsombud och chefer får kunskap om hälsosam schemaläggning som grundar sig på vetenskapliga undersökningar. Särskilt inom vården där arbetspass med kort tid mellan arbetspassen är vanliga och där man dessutom måste ta hänsyn till patientsäkerheten.

En EU-föreskrift – Arbetstidsdirektivet från 2003 – säger att alla anställda ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet per dygn. Föreskriften har införts i den svenska arbetstidslagen. Men lagen ger kollektivavtal utrymme att göra undantag från regeln om dygnsvila. Fack och arbetsgivare inom den svenska vården har i vissa fall gått med på avsteg från den.

Inom vården är det vanligt med korta vilotider mellan arbetspassen

Det finns ingen gräns för hur många korta vilotider mellan arbetspass man får ha i sitt arbetsschema.

Undersöker återhämtning

Korta vilotider hänger ihop med ökad trötthet och bristande återhämtning. Det har Anna Dahlgren visat i en tidigare studie. Det har även annan forskning pekat på.

Närporträtt på Anna Dahlgren.. Halvlångt rött hår, rosa tröja, brun tegelvägg i bakgrunden. – Men det finns inga studier om hur de korta vilotiderna påverkar prestationen, trots att vi vet att trötthet gör det, säger hon.

Forskargruppen ska också undersöka hur arbetsflödet påverkas av vilotiden mellan pass.

– Vi ska också titta på något som många säger: att man behöver ha korta vilotider mellan arbetspass för att få kontinuitet i arbetet. Vi ska försöka visa hur arbetsprocesserna påverkas av korta vilotider, förklarar Anna Dahlgren.

Jämför vårdavdelningar

Forskningsprojektet har tre delar. Först ska forskarna undersöka hur 167 nyutexaminerade sjuksköterskor ser på arbetstider, stress, trötthet med mera under sina första tre månader i yrket.

Sedan följer de 35 sjuksköterskor under en period där de har korta tider mellan arbetspassen och en period när de inte har det. De ska då se hur hälsa, tankeförmåga, uppmärksamhet, trötthet med mera påverkas av arbetsschemat.

Slutligen jämför forskarna fyra avdelningar i vården som minskat antalet korta vilotider mellan passen med två vårdavdelningar som inte gjort några sådana förändringar.

Forskning om dygnsvila

Projektledare
Anna Dahlgren, forskare på KI, Karolinska Institutet

Organisation
Karolinska Institutet

Projekt
Korta vilotider mellan arbetspass inom hälso- och sjukvården – effekter på sömn, trötthet, hälsa och prestation

Projekttid
2017 – 2020

Hälsosamma arbetsscheman – tänk på det här

  • Undvik att lägga scheman med korta vilotider – det vill säga mindre än elva timmars ledigt – mellan arbetspassen.
  • Undvik arbete under lång tid utan lediga dagar, helst inte mer än fem dagar i följd, och sprid gärna ut ledigheten.
  • Lägg in perioder i schemat med minst två dagars ledighet i följd.
  • Arbeta inte alltför många nattpass i rad, högst tre stycken.
  • Lägg in minst två lediga dagar efter ett eller flera nattpass.
  • Lägg helst scheman som roterar framåt, det vill säga morgon, eftermiddag, natt och så vidare.
  • Undvik långa arbetspass på över tolv timmar.
  • Försök att ta ut övertidsarbete i extra ledighet om det går.
  • Flera tidiga morgonpass i rad – det vill säga pass som startar innan klockan sju på morgonen – kan ge riskabel trötthet.

Källa: Anna Dahlgren, forskare på Karolinska Institutet

Sår får ni hållbara arbetstider

Hur bemannar man dygnet runt-verksamheter hållbart och balanserar verksamhetens och medarbetarnas behov?

Ta stöd av verktyget Hållbara arbetstider!

  • Information och tips på hur ni kan göra
  • Frågor för dialog
  • Verktyg för hälsofrämjande schemaläggning
  • Exempel från verksamheter

Text: Michael Nyhaga