Det är vanligt med bilolyckor bland personer som inte är yrkesförare men som ändå kör bil under arbetstid. Ändå saknas det kunskap om vad det beror på – och hur olyckorna kan förebyggas. Nu hoppas forskare råda bot på den bristen.
Hemtjänsten är en av de verksamheter där trafikolyckor är vanliga. Antalet olyckor per tusen anställda är högre här än i både taxibranschen och kollektivtrafiken, visar en granskning gjord av tidningen Kommunalarbetaren. Granskningen visar också att mängden olyckor nästan fördubblats under de senaste tio åren.
Ändå saknas det forskning om den här problematiken. Den mesta forskningen som har gjorts på temat har nämligen fokuserat på förare av tyngre fordon, som lastbilar och bussar.
– VTI har gjort studier på yrkesförare tidigare, och för dem är körningen tydligt reglerad. Trots det är det många bussförare som får kämpa för att hålla sig vakna.
Det berättar Anna Anund, docent i trafikmedicin vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Ta reda på risker och riskmedvetenhet
Hon har precis påbörjat en studie om resor i tjänsten för dem som inte är yrkesförare, men som ändå kör mycket i tjänsten – såsom sjuk- och omvårdnadspersonal samt hantverkare. Eftersom de inte räknas som yrkesförare har de inga krav på kör- och vilotider eller yrkesförarkompetens.
Forskargruppen kommer inte bara att titta på bilkörande utan även på cykling, som är vanligt inom till exempel hemtjänsten.
– Vi vet till exempel att det är jättemycket cykelrelaterade olyckor inom hemtjänsten. Varför är det så?
Målet är att ta reda på vilka risker som finns, och vad medarbetare respektive arbetsgivare har för riskmedvetenhet.
En studie i tre delar
Man kommer därför att göra en studie med tre delar:
- En loggning, där de sätter mätare i ett trettiotal fordon för att mäta körmönster. Deltagarna i denna del får också skriva korta dagboksanteckningar, fota sin last samt fylla i formulär om stress och sömn.
- En enkät med runt tusen svarande. Frågorna gäller bland annat hur de ser på trafiksäkerhet, vilka säkerhetssystem som används och efterfrågas, och hur de påverkas av stress.
- Mellan 20 och 30 djupintervjuer. Här vill forskarna ta reda på vilka slags val som förarna gör i riskabla situationer. Det för att ta reda på vad som skulle kunna få dem att göra säkrare val.
Sedan tidigare forskning vet man att det finns tre stora risker vad gäller körning: trötthet, stress och ouppmärksamhet – till exempel att man sitter och tittar i mobilen medan man kör.
Belysa skillnader mellan könen
En tanke med studien är att den ska belysa eventuella skillnader mellan kvinnodominerade yrken – som hemtjänsten – och mansdominerade yrken såsom hantverksyrken.
Förhoppningen är att hjälpa arbetsgivare att skapa säkrare arbetsförhållanden för sina anställda.
Vi kan avfärda eller bekräfta vissa myter, och råda bot på viss okunskap
– Vi tänker att vi till exempel kan avfärda eller bekräfta vissa myter, och råda bot på viss okunskap.
Som ett exempel på okunskap nämner Anna Anund att många tror att de kan bota trötthet genom att veva ner rutan, eller höja ljudet på stereon – vilket inte fungerar. Andra tror att de kan förutsäga när de riskerar att somna framför ratten – vilket man inte heller kan. Man vet helt enkelt inte när man går från att vara ”bara trött” till att bli farligt trött.
Riktlinjer och motåtgärder
Tanken är att studien ska mynna ut i förslag till riktlinjer och motåtgärder som arbetsgivare kan arbeta med. De kan vara allt från att öka kunskapen och riskmedvetenheten, till att arbeta in mer raster i schemat.
– Förhoppningen är att kunna vara med och göra det säkrare för dem som kör på våra vägar. Så att färre utsätter sig själva och andra för risker, och fler får en bra hälsa på jobbet.