Dygnsvila – så kan ni ta stöd av forskningen

Forskning om kort dygnsvila kan stödja och vägleda i förändringen till minst 11 timmars dygnsvila. Nu kommer en översikt som ska göra det lättare att ta del av kunskapen som finns.

Den första oktober 2023 börjar nya regler om 11 timmars dygnsvila att gälla i det stora kollektivavtalet för anställda i kommuner och regioner. Det här påverkar arbetstider och schemaläggning för många anställda med skiftarbete eller som arbetar på rotation mellan dag och natt. Förändringen kan också väcka ilska och frustration hos de som är vana vid att arbeta intensivt för att sedan kunna vara lediga en längre period.

Vad visar forskningen om effekterna på hälsan vid kort dygnsvila? Och vad kan vara viktigt att tänka på vid en förändring av det här slaget? Snart kommer en kunskapsöversikt om det.

Arbetstidsforskaren Anna Dahlgren är en av dem som arbetar med kunskapsöversikten, som görs på uppdrag av Afa Försäkring, arbetsgivarna och facken i kommuner, regioner och kommunala företag.

Viktigt med inflytande för medarbetarna

Som arbetstidsforskare studerar Anna Dahlgren vad som bidrar till hållbara arbetstider och vilka effekter arbetstiderna har på hälsa och säkerhet. Hon berättar om vad som kommer i kunskapsöversikten.

– Fokus kommer att ligga på att sammanställa vad forskningen säger om kort dygnsvila, säger Anna Dahlgren.

De kommer även att nämna andra aspekter som är viktiga att se över när man genomför förändringen, fortsätter hon.

– Se till att inte introducera andra skift eller skiftkombinationer som kan innebära en risk för hälsa och säkerhet. Andra aspekter som är viktiga att beakta är till exempel inflytande över arbetstiden och arbetsbelastningen.

Översikten samlar även kunskap om sjukfrånvaro och om hur kort dygnsvila påverkar individen.

Teknikens betydelse för scheman kommer också att beröras.

– Det är en viktig bit som både kan främja och hindra arbetet med hållbara arbetstider. En del teknik kan ge ganska bra överblick och generera förslag till bra scheman, medan andra kan vara för svåra för medarbetare att förstå och använda.

Påverkar medarbetarnas hälsa

Vad säger då forskningen om kort dygnsvila? Frågan är rätt invecklad och det finns inga enkla svar. Ett perspektiv är hur kort dygnsvila påverkar medarbetarnas hälsa.

– De akuta effekterna är att man får för kort sömn och blir trött. Hur bra blir jag då på mitt jobb, på att köra bil dit, och hur trevlig blir jag mot omgivningen?

Anna Dahlgren tror inte att det är någon fara att ha enstaka sådana pass, men säger också att det troligtvis inte är bra att ha många pass med kort vila under längre tid. Men kort dygnsvila kan över tid få negativa effekter på hälsan.

– Det är inte så att du kommer att utveckla stressrelaterade sjukdomar efter några pass med kort dygnsvila. Men det är något som kan komma efter lång exponering.

Hur har de gjort i andra länder då? Ett exempel hämtar Anna Dahlgren från Norge. Där finns det arbetsplatser som slopat kort dygnsvila.

– När universitetssjukhuset i den norska staden Bergen avskaffade kort dygnsvila gick sjukfrånvaron ned, framförallt för vissa grupper.

Det visar en studie ledd av forskaren Øystein Vedaas vid Universitetet i Bergen.

– Och det var främst kvinnor i åldern 30-40 år som blev mindre sjuka. Forskningen såg inte samma effekt på äldre medarbetare och hos dem som bara arbetade få pass med kort dygnsvila.

Har både dåliga och bra effekter

Mycket av forskningen hittills om kort dygnsvila har haft fokus på de negativa aspekterna, och då särskilt för individen. Men nu finns det även nya resultat som visar på de positiva sidorna av kort dygnsvila och på kort sikt. De finns exempelvis med i en kommande doktorsavhandling av Kristin Öster. Den handlar om kort dygnsvila inom svensk hälso- och sjukvård.

– Ett exempel är att kontinuiteten i arbetsprocesserna upplevs bli bättre med kort dygnsvila, säger Anna Dahlgren som är insatt eftersom Kristin Öster är hennes doktorand.

Känslor och åsikter om förändringen

Många medarbetare ser fram emot att få 11 timmars dygnsvila. Men det finns också de som är arga och menar att den här förändringen försämrar kontrollen över det egna livet. Man kanske har valt jobbet just för möjligheten att kunna jobba intensivt och sedan vara ledig en längre period. Hur påverkar det arbetsmiljön när den möjligheten rycks bort?

– Jag förstår känslan av att bli överkörd. Att kunna påverka sitt arbete och ha inflytande är en klassisk och generellt sett bra arbetsmiljöfaktor. Därför beror mycket på hur man genomför den här förändringen och att alla förstår varför den sker.

Om medarbetare och arbetsgivare kan ha en dialog kan man kanske hitta lösningar tillsammans, fortsätter hon.

– Se på arbetstider som något man ständigt modifierar och ändrar utifrån de förutsättningar som finns. Verksamheten kan ändras, personalgruppen ändras och annat kan hända.

Hon vill i sammanhanget lyfta bemanningsassistenterna och anser att deras roll i en verksamhet är otroligt viktig.

– Har man en duktig bemanningsassistent och en aktiv chef, en dialog med medarbetarna och ett pågående arbete med att försöka få en hållbar schemaläggning så är man redan igång. På sådana arbetsplatser kanske förändringen kan gå lättare.

Här kan du läsa hela forskningsöversikten som kom i december 2023.