Det finns många stöd- och resurspersoner i den svenska skolan. De är viktiga för elever och lärare, men har ofta oklara arbetsuppgifter. Ett nytt forskningsprojekt undersöker deras arbetssituation – och ger tips på hur man kan göra deras uppdrag tydligare.
En skola måste ha viss personal enligt skollagen: lärare, studie- och yrkesvägledare, modersmålslärare med flera. Under senare år har det tillkommit en flora av nya yrkesgrupper som ska stötta lärarna: lärarassistenter, heltidsmentorer, skolvärdar, klasscoacher, resurspedagoger med flera.
Det ställs inga formella krav på de här stöd- och resurspersonernas utbildning och kompetens. Det är upp till varje skola att avgöra anställningskraven, berättar Per Lindqvist, professor vid Linnéuniversitet och ansvarig forskare bakom det nya forskningsprojektet.
Stöd- och resurspersonerna har ofta en tidsbegränsad tjänst. Samtidigt är de engagerade och ambitiösa och vill utveckla sin roll.
– De anställs ofta för ett visst syfte, till exempel att vara med eleverna på raster. Men efter ett tag kan de få allt mer kvalificerade arbetsuppgifter och hamnar i undervisningsliknande situationer, säger Per Lindqvist.
Eftersom de också kan hamna i att hjälpa all möjlig skolpersonal med olika uppgifter kan arbetssituationen bli en ganska stressig. Oklara roller för olika yrkesgrupper i skolan kan också skapa revirtvister och diskussioner om arbetsuppgifter och mandat.
Bra stöd för lärarna
Stöd- och resurspersonerna har dock ofta en positiv effekt på lärarnas arbetsmiljö.
– I ett tidigare projekt undersökte mentorer och lärarassistenter i skolor. Där hävdade lärarna att de blev avlastade och kunde koncentrera sig bättre på undervisningen, säger Per Lindqvist.
Han pekar på att lärare har fått allt fler arbetsuppgifter som ökat deras behov av stöd.
– Det finns både en undervisande och en social dimension i läraryrket numera. Många elever kommer också från socialt utsatta områden eller har nyligen invandrat.
Samtidigt har allt fler elever så kallade NPF-diagnoser som adhd och autism, vilket ökar på lärarnas arbetsbörda. Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten har var tionde elev i skolan numera en sådan funktionsnedsättning.
Dessutom har lärarna fått högre krav på sig att dokumentera sitt arbete.
Lärarna blev avlastade och kunde koncentrera sig bättre på undervisningen.
Per Lindqvist, professor i didaktik på Linnéuniversitetet
Stödpersonerna blir fler
Stöd- och resurspersonerna i skolan blir allt fler. På grund av öronmärkta miljarder från staten har exempelvis antalet lärarassistenter nästan fördubblats de senaste fem åren. Samtidigt syns stöd- och resurspersonerna inte i all arbetsmarknadsstatistik eftersom de ofta har tillfälliga anställningar. Det har också forskats ganska lite om dem.
I det nya forskningsprojektet ska forskarna ta reda på vilka yrkesgrupper för stöd och resurs som finns i svenska skolor och hur deras arbetssituation ser ut. I den ganska röriga situation som uppstått med en mängd olika yrkestitlar, arbetsuppgifter, kompetenskrav och anställningsförhållanden finns ett stort behov av mer kunskap.
Skickar ut enkäter
Forskarna bakom projektet har tidigare gjort fältstudier på lärarassistenter och heltidsmentorer. Då såg de att det fanns mycket personal med olika stöd- och resursfunktioner, utöver de mer etablerade yrkesgrupperna som lärare, kurator och yrkesvägledare.
– Man brukar säga att det saknas vuxna i den svenska skolan. Möjligen saknas folk med pedagogisk utbildning, konstaterar Per Lindqvist.
Forskarna skickar nu ut enkäter till rektorer på alla Sveriges högstadieskolor med frågor om vilka yrkesgrupper de har på sin skola, vad de kallas och vad de arbetar med. De skickar också ut enkäter till stöd- och resurspersoner på skolor i Kalmar och Kronoberg med frågor om hur de upplever sitt arbete och sin arbetssituation. Dessutom gör de fältstudier på några skolor och iakttar det dagliga arbetet.
Det sämre ekonomiska läget för kommuner ger en risk för nedskärningar i skolan. Stöd- och resurspersonerna kan bli de första som får gå eftersom ofta har tillfälliga anställningar. Många skolor har också låtit bli att förlänga anställningarna för exempelvis lärarassistenter. Men det kommer inte att påverka det här forskningsprojektet, tror Per Lindqvist.
– Det finns tillräckligt många stöd- och resurspersoner kvar på skolorna. Men där man gjort sig beroende av dem kommer det att märkas. Det blir tuffare för dem som är kvar, säger Per Lindqvist.
Visste du att...
Det finns drygt 92 000 lärare i den svenska grundskolan.
Dessutom finns i grundskolan 55 000 personer som är annan pedagogisk personal.
Hur många stöd- och resurspersoner utan pedagogisk utbildning finns det i skolan? Det finns ännu ingen samlad statistik för det.
Källa: Skolverket
