Öppna planlösningar, låsta dörrar och tydliga regler. Det är några punkter från den långa lista på trygghetsskapande åtgärder som Oxievångsskolan i Malmö har genomfört.
– Här öppnade vi upp, och tog bort skåpshallen. Det var en hot spot tidigare.
Rektor Jenny Nyberg visar runt på Oxievångsskolan i Malmö. Skolan, med 780 elever i årskurserna F-9, ligger i ett område med en mix av socioekonomiska bakgrunder. Här har man tidigare haft problem med skadegörelse, hot och våld, men sedan ett par år tillbaka har man satsat stenhårt på tryggheten i skolan.
Och satsningen har gett resultat. Bara under de senaste två åren har läraromsättningen gått ner från 34 till 9 procent, och i medarbetarenkäten har siffrorna för ”trygghet” och ”förhindra kränkningar” gjort ett rejält skutt uppåt. Skadegörelsen på skolan är i princip borta. Numera söker sig eleverna hit och antalet klasser har nästan fördubblats på tio år.
– Och vad gäller sjukskrivningar så har vi i princip inga långtidssjukskrivningar längre, förutom någon som beror på sjukdom. Vi har inga som beror på utbrändhet.
Tryggt, rent och snyggt
Under rundvandringen syns de fysiska delarna av trygghetssatsningen överallt. Dörrarna kommer man bara in genom om man har rätt nyckeltagg. Små runda övervakningskameror sitter lite här och där. Skåpen är låga och ytorna är öppna, så att det inte ska finnas några skrymslen att gömma sig i. På ytterdörrarna sitter det också skyltar om att ”här tränar polisen med sina hundar”.
– Så vi har ingen narkotika på skolan.
En annan viktig sak är att skolan ska se ren och snygg ut. Det skapar också trygghet.
– Vi har målat väggarna vita. Det ser rent ut, och om det skulle klottras här så kan vi snabbt och lätt åtgärda det. Resten av färgerna är dova och mjuka, vilket skapar lugn. Soptunnorna är stora och tunga, så att de inte går att välta.
Många organisatoriska förändringar
Det som syns på rundvandringen är dock bara en del av allt som gjorts på skolan för att skapa trygghet. Vi sätter oss i ett rum, där en stor grupp skolpersonal har samlats. De är alla, på ett eller annat sätt, också en del av trygghetssatsningen.
Här finns elevkoordinatorerna, som fokuserar på närvaro, studiero och trygghet. De rör sig ute bland eleverna, och jobbar med att skapa relationer.
– Vi är ute i korridorer och studiehallar; pratar och har kul med eleverna. Det skapar ett lugn, säger Angelica Ahlin, elevkoordinator i årskurs F – 6.
De avlastar också lärarna med sådant som kränkningsanmälningar och möten med föräldrar. På så sätt har även lärarna fått mer tid att skapa relationer till eleverna.
Att skapa relationer med eleverna gör jättemycket för tryggheten
– Vi hade inte haft möjlighet att jobba så mycket på elevrelationerna om vi inte hade haft elevkoordinatorerna. Att skapa relationer med eleverna gör jättemycket för tryggheten, säger Alexander Bergquist, SO-lärare i årskurs 7 – 9.
Extra mentor för de som behöver mest stöd
Det är dock inte det enda som har gjorts för att avlasta lärarna. I rummet sitter också en mentor, som har tagit över mentorskapet för de 35 elever som behöver mest stöd. Hon har utvecklingssamtal med dem, går på möten med socialtjänsten, bup och så vidare. Hon samarbetar också med elevernas föräldrar.
– Jag ser till att vara tillgänglig och hitta lösningar för alla elever. Har de haft en jobbig helg så kan de skicka ett meddelande till mig på söndagskvällen, och så möter jag upp dem på måndagsmorgonen som ett stöd.
Det berättar Stina Rasmusson, som jobbar som mentor och elevkoordinator. Hon fortsätter:
– Jag och de andra elevkoordinatorna sitter nära eleverna. De får komma till oss och säga vad som helst; det är ett tryggt rum. Lärare kan också komma till oss, och be om tips på hur de ska hantera en elev. Vi känner ju eleverna väldigt bra.
Avlastning för rektorerna
En annan person som sitter i rummet är den administrativa chefen Jennie Metz. Hon fungerar som en avlastning för rektorerna – vilket gör att de i sin tur kan lägga mer tid på pedagogik och trygghet.
– Jag jobbar med arbetsmiljö, kallar till skyddsronder, allergironder och så vidare. Dessutom jobbar jag med systematiska kontroller som brandskydd. Jag är ett strategiskt stöd, och jag tycker verkligen att jag kan bidra, säger Jennie Metz.
På det sättet har rektorerna istället tid att röra sig ute i verksamheten. De är med i matsalen, i korridorer och studiehallar.
– Alla vet vilka rektorerna är. Det skapar också trygghet att ledningen syns, säger elevkoordinatorn Angelica Ahlin.
Investeringarna lönar sig
Besöket på skolan lider mot sitt slut. Det är tydligt, efter rundvandringen och mötet med all trygghetsskapande personal, att här satsar man verkligen på trygghet. Och det går faktiskt ihop ekonomiskt, försäkrar rektor Jenny Nyberg. Sjuktalen blir lägre, allt fler elever söker sig hit vilket ger mer pengar i kassan. Och så stannar personalen kvar.
– Vi har nästan inte haft någon som har slutat de senaste fyra åren, förutom någon enstaka pensionsavgång eller flytt. Så ja, det lönar sig absolut.
Biträdande rektor Anna Norén, rektor Jenny Nyberg och elevkoordinatorn Angelica Ahlin är överens om att stämningen på skolan är öppen och hjälpsam. Eleverna har alltid nära till personalen, och medarbetarna stöttar varandra. Det bidrar till tryggheten.
Ta stöd: Bli tryggare på jobbet med Suntarbetslivs verktyg Säkerhetsdialogen