Så kan skolor jobba för friskare personal

14 september 2020 Lästid: 5 min
En grupp personer befinner sig i ett mötesrum. En pratar och en sträcker sig efter ett vattenglas.
Det första steget för att förebygga psykisk ohälsa är att sätta ihop en arbetsgrupp som kan jobba med frågorna, och det är viktigt att den inte bara består av skolledningen. Det visar ny forskning.

Foto: Kentaroo Tryman / TT

Många skolor brottas med psykisk ohälsa bland personalen, men det finns sätt att komma till rätta med problemet. Forskaren Lydia Kwak har ägnat tre år att studera hur skolor kan arbeta för att få friskare personal, och hon har ett antal tips.

Porträtt Lydia Kwak.

– Lärare har hög arbetsbelastning, lite inflytande och svårt med återhämtning.

Lydia Kwak, lektor och docent vid Karolinska institutet, berättar om bakgrunden till de många sjukskrivningarna bland lärare. Hon säger att det finns ett antal grundproblem.

Dels finns det inte tillräckligt bra rutiner för att arbeta förebyggande, och i de fall det finns arbetsmiljödokument så används de ofta inte. Ett annat problem är att skolledningen tycker att det är svårt att veta vad som är deras ansvar och vad som kan lämnas över till exempelvis företagshälsovården.

Och ibland hinns arbetsmiljöarbetet helt enkelt inte med.

– Det prioriteras bort. Rektorerna måste fokusera på att släcka bränder.

Hjälp att införa riktlinjer

Under tre år har Lydia Kwak tillsammans med ett forskarlag undersökt hur man kan motverka arbetsmiljöproblem i totalt 19 skolor. Forskarna har hjälpt skolorna att införa och använda ett antal riktlinjer mot psykisk ohälsa, som utarbetats av en grupp forskare och experter på arbetsmiljö. Sedan har de studerat hur det har fungerat för skolorna att arbeta utifrån riktlinjerna.

Under studiens första år delades skolorna upp i två grupper, där den ena gruppen fick relativt lite hjälp och den andra fick mycket hjälp. Den förstnämnda gruppen fick ”bara” en utbildningsdag om riktlinjerna. För skolorna i den andra gruppen ordnade forskarna också en serie workshops om dem. De hjälpte dessutom de skolorna att sätta ihop implementeringsteam för att arbeta vidare med frågan.

Vad de olika skolorna lyckades genomföra varierade från det stora till det lilla. Några exempel är:

  • De skapade förväntansdokument till föräldrar, där det kunde stå vad föräldrarna kunde förvänta sig av skolpersonalen. Det kunde till exempel stå att ”vi kommer inte alltid att kunna svara direkt på alla mail vi får”.
  • De planerade handlingsplaner utifrån medarbetarenkäter. Handlingsplanerna beskrev åtgärder för att komma tillrätta med riskfaktorer.
  • De införde mentorskap för medarbetare som är nya i yrket.
  • De genomförde insatser för att se till att personal känner till de arbetsmiljödokument som finns på arbetsplatsen.
  • De höll föreläsningar och diskuterade tidiga symptom för stress och möjliga åtgärder.

Föga förvånande verkar det, enligt de preliminära resultaten, som att skolorna som fick mycket hjälp också lyckades genomföra större förändringar. Men även inom grupperna varierade framgångarna stort. Utifrån allt detta kunde forskarlaget dra viktiga slutsatser om hur man bäst kan lyckas med förändringar.

Hur börjar man?

Var ska då en skola börja om de vill förebygga psykisk ohälsa med hjälp av riktlinjerna? Lydia Kwak berättar att tre viktiga första steg är:

  • Sätt upp en arbetsgrupp som arbetar med de här frågorna. Det är viktigt att gruppen inte bara består av skolledningen, utan också av till exempel lärare, fritidspersonal och skyddsombud.
  • Se efter hur ni jobbar idag med arbetsmiljöfrågorna, och vad rekommendationerna säger. Rekommendationerna finns beskrivna i riktlinjerna.
  • Gör en tydlig, realistisk och tidsatt plan utifrån rekommendationerna. Skapa tydlig ansvarsfördelning, där man ser vem som är ansvarig för vad.

För att lyckas med det här är det viktigt att inte börja för stort, säger Lydia Kwak.

– De bästa förbättringarna är de som blir av. Det som ska göras måste vara görligt, och man behöver inte göra allt på en gång.

Lagkänsla och tid

Det gäller också att tänka på lagkänslan.

– Ha en vi-känsla, att vi gör det här tillsammans. Förankra allt som görs bland personalen för att skapa en känsla av att det här är allas vårt ansvar. Gör en kommunikationsplan så att alla får reda på vad som görs.

Förankra allt som görs bland personalen för att skapa en känsla av att det här är allas vårt ansvar

En annan viktig framgångsfaktor är att sätta av tid för förändringsarbetet, så att det inte prioriteras bort.

– Lägg in det i årshjulet. Fundera på ”när har vi tid att göra det här?”.

Men vad gäller tiden så upptäckte forskarlaget också något intressant under studiens gång.

– I början var rektorerna skeptiska, och trodde att de inte hade tid med det här. Men i utvärderingen bad de faktiskt om fler workshops.

Viktigt med samarbete

Det är också viktigt att rektorerna samarbetar sinsemellan, i kommunala rektorsgrupper. Ännu bättre är om man har sin ledning från kommunen i ryggen.

– Det varierade stort hur engagerade kommunerna var. I den kommun som var mest engagerad var kommunens egen hr-person med på workshoparna. Rektorn på den skolan tyckte att det var skönt att både skolan och kommunledningen hade den psykiska hälsan på agendan.

Här kan du läsa om en skola som har varit med i forskningsprojektet och arbetat utifrån riktlinjerna.

Bilden på Lydia Kwak är tagen av Julia Sjöberg.

Verktyg och stöd

Om studien

Titel: Att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen: En implementeringsstudie på organisations-, chefs- och medarbetarnivå

Projektledare: Lydia Kwak

Tid: 2017 – 2019

Finansiär: AFA Försäkring

Klicka här om du vill läsa mer om studien.

Lite mer om riktlinjerna

Riktlinjerna är framtagna av Företagshälsans riktlinjegrupp som består av praktiker och forskare. I gruppen ingår bland annat representanter från olika företagshälsor i Sverige, och forskare från Karolinska Institutet. Arbetsmarknadens parter har också varit med i arbetet.

Riktlinjerna riktar sig till arbetsgivare och organisationer, och innehåller bland annat följande:

  • Att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Här finns ett flödesschema som börjar med att man ska ta reda på om det finns väl förankrade och kända policyer och riktlinjer för att främja psykisk hälsa på arbetsplatsen. Sedan arbetar man sig fram igenom hela flödesschemat, med kartläggningar och enkäter, åtgärder vid risker och behov, och fram till främjande av friskfaktorer. För varje steg i flödesschemat finns det instruktioner och vägledning.
  • Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa. Även här finns ett flödesschema att använda, om problem med psykisk ohälsa väl har uppstått.

Här kan du läsa mer om riktlinjerna.

Ur riktlinjerna

En policy för att främja psykisk hälsa bör innehålla, bland annat:

  • Mål och övergripande strategier för hälsa och säkerhet
  • information om ifall verksamheten har hög risk för psykisk ohälsa
  • vad chefer skall kunna och hur man utbildar dem
  • rehabiliteringsrutiner och arbetssätt
  • hur kontakten mellan arbetsplatsen och sjukskrivna ska ske

Text: Anna Wettergård