Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett forskningsprojekt för att förbättra arbetsmiljön i grundskolan.
– Vi hade en bra arbetsmiljö från början, men efter det här projektet blev det ännu bättre.
Det säger Carina Tinker, rektor på Finningeskolan i Strängnäs. Tillsammans med biträdande rektor Anna Lindgren visar hon runt på skolan. Den låga tegelbyggnaden rymmer 355 elever, och har skog med blåbärsris inpå knuten. I korridorer och på toaletter sitter glada affischer och bilder, och i skolans olika rum hittar man såväl en komplett lekpizzeria som en discobelyst scen.
– Kulturen är bra här. Vi kallar den Finningeandan, säger Anna Lindgren.
Forskningsprojekt för friskare lärare
För något år sedan deltog skolan i ett forskningsprojekt, som du kan läsa mer om här. Projektet gick ut på att en forskargrupp hjälpte 19 olika skolor att införa och använda ett antal riktlinjer för psykisk hälsa, som utarbetats av en grupp forskare och experter på arbetsmiljö. Riktlinjerna finns till för att hjälpa arbetsplatser att kartlägga och förbättra personalens psykiska hälsa.
Även om kulturen var bra redan innan, så hade Finningeskolan fortfarande saker att ”skruva på”. Man satte igång direkt genom att skapa en arbetsmiljögrupp, med personal från fritids, förskoleklass och en facklig representant. Gruppen träffades regelbundet, både internt på skolan och på workshops tillsammans med andra skolor.
Man arbetade utifrån de ovan nämnda riktlinjerna, och började med att ta reda på nuläget.
– Det första vi gjorde var att skapa en psykosocial medarbetarenkät. Till den tog vi bland annat frågor från Suntarbetslivs verktyg OSA-kollen, eftersom vi ville ha beprövade frågor med vetenskapliga formuleringar, säger Carina Tinker.
Analyserade enkätsvaren noga
Enkätsvaren analyserades sedan noggrant. På arbetsplatsträffar vred man och vände på resultaten, och ställde följdfrågor. Utifrån detta fick arbetsmiljögruppen fram ett antal fokusområden, som de ville arbeta vidare med för att främja den psykiska hälsan.
För varje fokusområde upprättade de en handlingsplan; precis som riktlinjerna förespråkar.
Vi började med vad målet var. Och sedan backade vi baklänges till där vi var idag
– Vi började med vad målet var. Och sedan backade vi baklänges till där vi var idag, och funderade på vad vi behöver göra för att komma dit.
Det berättar Daniel Nygren Hårdstedt, fritidspedagog och medlem av arbetsmiljögruppen.
Åtgärdsplanen ritades upp som ett flödesschema, och för varje steg i schemat satte man upp en ansvarig person och en deadline.
Stress på grund av pappersarbete
Det första fokusområde som man arbetade med var den stress som uppstår på grund av pappersarbete. Många hade svårt att hitta och använda olika dokument, och alla kände inte heller till skolans riktlinjer och policyer.
– Vi funderade på hur vi kunde förklara och visa det här, så att det förenklar för alla, fortsätter Daniel Nygren Hårdstedt.
En sak som de gjorde var att organisera ett söksystem, för att lätt kunna hitta rätt dokument. Dessutom skapade de ett årshjul för arbetsplatsträffarna, där vissa av träffarna var öronmärkta för att prata igenom riktlinjer och policyer.
För att lyfta riktlinjerna vid kränkningar arbetade de till exempel med rollspel, för att identifiera när och hur incidenter ska anmälas.
– Det har ökat antalet anmälningar, säger Carina Tinker.
Högt och lågt
Nästa år var fokusområdena istället två: ljudmiljön i skolan samt auskultation – det vill säga att personalen skulle få vara med och lyssna på varandras lektioner. Då jobbade man på samma sätt, med flödesscheman och ansvarsområden.
Samtidigt som de stora fokusområdena har varit på tapeten, har man också gjort många små förbättringar, som även de har varit viktiga för arbetsmiljön.
Vi har bland annat en jätteaktiv trivselgrupp, som skapar mycket lekfullhet i vardagen
– Vi har bland annat en jätteaktiv trivselgrupp, som skapar mycket lekfullhet i vardagen, fortsätter Carina Tinker.
Trivselgruppen har bland annat infört olika klädteman på fredagarna – med teman som prickar och ränder, träningskläder, finkläder och fulkläder. Man ser också till att verkligen fira när någonting positivt händer, och varje arbetsplatsträff uppmärksammar rektorerna medarbetare som har gjort ”det där lilla extra”.
Allt ska vara förankrat
En röd tråd i projektet var att det hela tiden har varit medarbetarna i arbetsmiljögruppen som presenterar och förankrar allt som sker. Inget ska komma ”uppifrån”. Det här är dock något som skolan hade i ryggmärgen redan innan forskningsprojektet.
– Vår framgång ligger i att vi är många på skolan som driver utveckling, och inte bara vi rektorer. Det handlar om delaktighet på riktigt. När något ska förändras så lämnar vi över bollar till medarbetare och litar på att de fixar det; vi ser oss själva som möjliggörare.
Och arbetet har haft effekt. I nya medarbetarenkäter har man bland annat kunnat se att stressnivåerna har gått ner betydligt, och det sociala stödet från ledningen har ökat. Carina Tinker tror att framgångarna till stor del handlar om den platta strukturen och ”vi-känslan”.
– Det finns så mycket gott tänk här och vi ser till att ta vara på det.
Daniel Nygren Hårdstedt, Anna Lindgren och Carina Tinker tycker att stämningen i skolan är god och att det är högt i tak kollegorna emellan.
