Daniel Castillo forskare på Södertörns högskola

Fixa kaffe , kopiera och sortera sopor - arbetsuppgifter som vid sidan av kärnuppdraget kan vara både vilsamma och öka stressen, menar Daniel Castillo, forskare vid Södertörns högskola.

Foto: Roland Cox

Arbetsdelning kan minska stressen

Måste en legitimerad sjuksköterska tvätta bilen? Måste en utbildad pedagog rulla in teven i klassrummet? Flera kommuner testar nu arbetsdelning där högskoleutbildade avlastas från ”enkla jobb”. Suntarbetsliv mötte forskaren Daniel Castillo i kopiatorrummet.

‒ Ett antal kommuner jobbar med liknande saker. Det verkar vara en trend, säger Daniel Castillo, sociolog som forskar vid Södertörns högskola.

Han har följt flera projekt i olika kommuner de senaste åren. Projekt som syftat till att spjälka upp arbetsinnehållet för förskollärare, socialsekreterare, sjuksköterskor och andra så att deras belastning minskat samtidigt som det gett jobb åt andra med mindre utbildning.

Våren 2017 gör han färdigt rapporten om förändringen i Skövde som vi berättar om i ett särskilt reportage här. Där har bland annat ett antal nyanlända flyktingar fått jobb som serviceassistenter som avlastar de ordinarie.

Går till kopiatorn ibland

Daniel Castillo har doktorerat i sociologi, forskar om arbete och administration och skriver böcker, men har inget emot att gå till kopiatorn ibland.

‒ Det kan vara rätt skönt att gå iväg ibland eftersom jag sitter 95 procent av tiden på min stol.

Men visst finns det saker han skulle vilja avlastas ifrån, som skulle ge honom mer tid och energi för sina kärnuppgifter. Så ser det också ut i stora delar av arbetslivet.

‒ Produktiviteten har ökat enormt sedan 60-talet. Det är allt färre som ska göra jobbet.

Rationaliseringen tog fart på 90-talet

Utplattningen och arbetsvidgningen tog fart under 90-talet. Arbetsledare togs bort, sekreterare och assistenter glesnade, olika hjälptjänster blev färre.

‒ Men arbetsuppgifterna kvarstod ju, de har glidit in i andra yrken. Färre får jobba mer, helt enkelt, säger han.

Samtidigt har kraven på att mäta och dokumentera ökat.

Flera kommuner provar arbetsdelning

Den här rationaliseringen fortsätter, nu eldad av nya digitala möjligheter. Men parallellt sprider sig sedan några år även den motsatta trenden. Ett antal kommuner provar att dela upp jobben. Drivkrafterna är flera:

  • Att stödja nyanlända flyktingar och andra som står långt från arbetsmarknaden.
  • Att spara kommunala pengar genom att ge tidsbegränsade men äkta anställningar som minskar kostnader för försörjningsstöd och ger möjlighet till A-kassa vid förnyad arbetslöshet.
  • Att underlätta rekrytering genom att bredda ingången och samtidigt göra kvalificerade jobb mer utvecklande och attraktiva. Kommuner och landsting behöver anställa över en halv miljon nya medarbetare fram till 2023, enligt SKL.
  • Att minska stressen för kvalificerade medarbetare och därmed förbättra arbetsmiljön och hälsan och få ner sjukskrivningarna.

Tror på bättre hälsa

Daniel Castillo har hunnit skriva ett par rapporter och samlar nu praktiska erfarenheter av hur den nya delningen kan ordnas, lokalt. Han tror att den nygamla ordningen kan förbättra hälsan hos anställda.

‒ Om man får mer tid till eftertanke och reflektion, till att samarbeta med kolleger och att planera och samordna, så kan det generera friskhet, säger han.

I Göteborg infördes på prov serviceassistenter vid förskolor, vilket gav förskollärarna mer tid för pedagogik och planering. På sina håll har socialsekreterare avlastats administration för att kunna ägna sig åt kärnuppgifterna, att stödja klienterna. I Skövde anställdes bland annat ett tjugotal assistenter i skolan som extra vuxna i klassrummen och praktiskt stöd.

En utveckling som kommer att fortsätta

Är den nygamla arbetsdelningen bra eller dålig? Daniel Castillo vill inte vara tvärsäker. Det här är komplicerat. Det blir mycket ”det beror på” ‒ vilka arbetsuppgifter, hur det organiseras, om det går att förena med lokala och centrala avtal.

Mer personal är säkert något välkommet på många arbetsplatser. Gränsdragning kan vara knepigare. Att avlasta sjuksköterskor från biltvätt kan ses som en ganska enkel avspjälkning, det är svårare på en förskola där arbetsuppgifter lätt glider in i varandra.

Daniel Castillo förutser dock att trenden med arbetsdelning håller i sig.

‒ Jag tror att vi befinner oss i en tidig fas av en utveckling som kommer att fortsätta.

Text: Roland Cox, 18 april 2017

Senaste artiklar

Chef från andra sidan jorden

Går det att leda en klinik på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, från ett hus i utkanten av staden Brisbane i Australien? Virginia Zazo gör det sedan ett halvår, och hittills…

Dr West testar yrken

Wake up – Dr West testar yrken. Så heter AFA Försäkrings nya filmserie. Där provar psykologen Samuel West att jobba som bland annat undersköterska, städare, förskollärare och kock. Syftet är…

Personcentrerad vård – så förberedde de sig

Drygt 30 studiecirklar, inspirationsdag, rollspel, workshops och studiebesök. Psykiatri Sydväst i Huddinge satsar rejält när de inför personcentrerad vård. Ambitionen är att också bädda för en bättre arbetsmiljö. En heldag…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?