kvinna med fotboll på skolgård

Se upp för halka - fallolyckor ligger bakom hälften av de allvarliga olycksfall som kvinnliga pedagoger råkar ut för. Oftast sker de utomhus.

Foto: Phia Bergdahl / Johner

Nya siffror om sjukfrånvaro hos skolpersonal

Hot, våld, stress och halkolyckor. I en ny rapport kartlägger Afa Försäkring allvarliga olycksfall och långvarig sjukfrånvaro för skolpersonal.

Förskolan och skolan är viktiga samhällsfunktioner, och dessutom arbetsplats för många medarbetare. Närmare 300 000 personer arbetar som förskollärare, fritidspedagoger, lärare eller skolledare. Ungefär tre fjärdedelar är kvinnor.

En ny rapport från Afa Försäkring handlar om allvarliga arbetsolycksfall och långvarig sjukfrånvaro bland pedagogisk personal i förskola och skolan. Den bygger på uppgifter från skadedatabasen, som är grunden för AFA Försäkrings förebyggande arbete. Rapporten presenterades på ett webbsänt seminarium i mitten av oktober.

Fallolyckor vanligast

Förskollärare och fritidspedagoger löper högre risk att råka ut för ett allvarligt arbetsolycksfall än genomsnittet på hela arbetsmarknaden, enligt rapporten. Lärare och skolledare däremot, har en lägre risk än genomsnittet.

Och det är fallolyckor som är den vanligaste orsaken till allvarliga olycksfall – för de kvinnliga pedagogerna.

Fallolyckor ligger bakom hälften av de allvarliga olycksfall som kvinnliga pedagoger råkar ut för. För män förklarar de en fjärdedel. Olyckorna sker oftast utomhus. Ofta ramlar personen på den nivå där hen står. I rapporten finns exempel på hur det kan gå till:

En kvinnlig förskollärare, 55+, skulle stänga en förrådsdörr på gården, tog ett steg bakåt på en ramp och ramlade. Hon bröt fotleden och blev inte fullt återställd.

Bland männen är det vanligast att skadas i samband fysisk aktivitet i arbetet. Det är till exempel vid fotbollsmatcher, idrottslektioner eller vinteraktiviteter i skolans regi.

En idrottslärare i 30-årsåldern blev tacklad och föll under en fotbollsmatch med elever. Han bröt handen och blev inte helt återställd.

Hot och våld

Hot och våld är annan viktig orsak till allvarliga arbetsolycksfall. Ofta handlar det då om fysiska attacker. Lärarna kan bli slagna, knuffade eller sparkade. De kan bli hotade under samtal eller i mejl. Hoten kommer nästan alltid från elever, men i två procent av fallen är det föräldrar som agerar.

Lärare i grundskolan är värst drabbade.

En grundskollärare i 30-årsåldern ingrep i ett elevslagsmål. Han blev själv slagen och fick bestående skador.

Rapporten tar också upp långvarig sjukfrånvaro (mer än 90 dagar) i skolan. Den visar bland annat att kvinnliga pedagoger löper högre risk än manliga att bli sjukskrivna, men att skillnaden minskar med stigande ålder.

Skillnad mellan yrken

Risken för långvarig sjukfrånvaro är högre för förskollärare och fritidspedagoger än för andra yrkesgrupper i kommuner och regioner, sa Andreas Ek, analytiker och statistiker, AFA Försäkring, på seminariet.

– Lärare och skolledare har däremot en lägre risk än snittet.

Psykisk diagnos vanligast

Bland både kvinnliga och manliga pedagoger är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken till lång sjukskrivning (57 procent av fallen). Därefter kommer sjukdomar kopplade till muskler och skelett, som ryggsjukdomar och reumatism (15 procent).

Den vanligaste psykiska diagnosen är ”reaktion på långvarig stress”. Kvinnliga pedagoger har nästan tre gånger så hög risk som manliga att bli sjukskrivna med den diagnosen.

Generellt brukar risken för sjukskrivning öka med åldern. Men det gäller inte psykiska diagnoser, enligt Andreas Ek. Psykiska diagnoser, speciellt för kvinnor, har sin topp mitt i livet, sa han.

Preliminär covidstatistik

I rapporten presenteras även preliminära uppgifter om covidrelaterade sjukförsäkringsärenden inom skolan. Med det menas långvarig sjukfrånvaro som kan antas ha samband med covid-19.

Under första halvåret 2020, i början av pandemin, var ökningen av covidrelaterade fall lägre bland skolans personal än i andra yrkesgrupper i kommuner och regioner. Från och med hösten 2020 låg utvecklingen i skolan på ungefär samma nivå som för övriga grupper.

På seminariet medverkade även forskarna Roger Persson, Lunds universitet, och Ulf Leo, Umeå universitet. De berättade om sin studie av skolledares arbetsmiljö, som Suntarbetsliv har skrivit om tidigare.

Mellan 20 och 30 procent av skolledarna riskerar att utveckla utmattningsreaktioner om den arbetsbelastning de utsätts för håller i sig, sa Roger Persson. Han lyfte fram rollkonflikter, resursbrist och bristande stöd från högre chefer som tydliga riskfaktorer.

Inlägg taggat med:

Text: Margareta Edling, 19 oktober 2021

Relaterade verktyg

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

De har utvecklingssamtalen på gående fot

Promenadmöten kan fungera utmärkt för samtal på en arbetsplats. På Marbäcks förskola i Svedala har man både utvecklingssamtal och avstämningssamtal på gående fot. Det blir ett mer avslappnat och givande…

“Nu kan jag vara nära mina medarbetare”

Bollebygds förvaltningar har blivit mer chefstäta. Rektor Linda Andersson har numera ansvaret för två förskolor istället för tre. Arbetsglädjen har ökat, liksom förmågan att vara en närvarande chef. Hon tackar Chefoskopet för det. Det…

Kasam: så skapar de känsla av sammanhang

Hur kan man göra arbetsvardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull? Det har chefer och medarbetare jobbat tillsammans med i Strömsunds kommun. Resultatet har bland annat blivit ett öppnare samtalsklimat och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?