Nyckeln till minskade sjukskrivningar

14 september 2020 Lästid: 5 min
En kvinnlig lärare står framför en griffeltavla med mattetal på. Barn som håller upp händerna syns i förgrunden.
"Se till att lyssna på professionen, människorna på golvet, när du utvecklar verksamheten inom vård, skola och omsorg". Det är forskarnas viktigaste råd efter att ha studerat de höga sjukskrivningstalen i yrkena.

Foto: Gorm Kallestad / TT

Det är organisationen – och inte den enskilda chefen – som är nyckeln till att minska sjukskrivningarna bland anställda i välfärdssektorn. Det säger forskaren Anna Nyberg, som har ägnat tre år att forska om frågan.

Anna NybergAnna Nyberg är docent i psykologi vid Uppsala universitet och Karolinska institutet. Hon håller på att avsluta ett forskningsprojekt om sjukskrivningar bland anställda inom hälsa och sjukvård, utbildning och socialt arbete, samt bland poliser och präster.

Forskarna kallar dessa yrken för kontaktyrken. Många som jobbar i dem har en krävande arbetsmiljö.

Forskningsprojektet, som har pågått i tre år, har bestått av att forskarna har analyserat svar från den så kallade SLOSH-studien. Den kan du läsa mer om i faktarutan här nedanför.

Sex delstudier

Under de tre åren har sex delstudier genomförts. I en av dem undersökte forskarna hur arbetsmiljön i de här yrkena påverkar hälsa och sjukfrånvaro.

Forskarna såg att arbetsmiljön ofta kännetecknades av:

  • hög ansträngning
  • låg belöning
  • organisatorisk orättvisa (till exempel att beslut inte fattas på ett rättvist och transparent sätt)
  • utsatthet för hot och våld
  • höga känslomässiga krav (att behöva hantera känslomässigt svåra situationer i sitt arbete)
  • att inte kunna styra över sina arbetstider

Anna Nyberg ger några exempel på vad det kan handla om:

– Det kan handla om att inte kunna ta pauser eftersom man har för mycket att göra, och att det inte finns någon tid alls för reflektion. Dessutom har anställda inom till exempel skolan en mängd administrativa arbetsuppgifter som de själva upplever som meningslösa och som tar tid från det jobb som de är utbildade för, och brinner för.

Studerade jämställdhet

Ett problem som forskarna har brutit ut till en egen studie är det som kallas för statusinkongruens. Det betyder att människor ser sin egen yrkesmässiga status som lägre, jämfört med andra på arbetsmarknaden med motsvarande utbildning. Detta visade sig vara något vanligare bland yrkena i den här studien.

– Även om det bara är något vanligare så är det en aspekt att uppmärksamma, eftersom vi ser att den här typen av statusinkongruens har ganska starka samband med psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.

Forskarna studerade även jämställdhet. I en av studierna bröt de ut ett yrke att titta närmare på: lärare. Frågan var ifall det finns skillnader mellan arbetsmiljön för manliga respektive kvinnliga lärare, och svaret var tydligt.

Kvinnor rapporterar att de har högre krav i sitt jobb

– Kvinnor rapporterar att de har högre krav i sitt jobb. Både att de har mer att göra, och att de har större känslomässiga krav. Kvinnorna rapporterar att de har sämre möjligheter att påverka sina arbetstider, och de är också mer sjukskrivna.

Andra skillnader är att kvinnliga lärare ofta gör mer av arbetet i hemmet än manliga, och att de då får mindre återhämtning.

Dubbelarbete

I en annan studie tittade forskarna närmare på ett annat vanligt problem: dubbelarbete. De ville ha svar på ifall det är jobbigare för den som har ett känslomässigt krävande yrke att också vårda barn och anhöriga på fritiden – och om det i sådana fall skulle kunna vara en anledning till att deras höga sjukskrivningstal.

Men så var det inte.

– Det var snarare så att det var enklare för personerna i de här yrkena att dubbelarbeta. Kanske får man fördelar av att man är van att vårda människor i jobbet.

Lösningarna

Anledningen till att anställda i de här yrkena är mer sjukskrivna tycks alltså ligga till ganska stor del ligga i deras arbetsmiljö. Men lösningen ligger inte hos den närmaste chefen. Det är Anna Nyberg övertygad om efter arbetet med studien.

– Det finns ingen skillnad i hur man ser på sin chef, jämfört med i andra yrkesgrupper. Man kan till och med säga att gällande tillit och inspiration var det lite bättre i de här yrkena.

Dessa chefer har ofta ansvar för stora grupper medarbetare, med en hög andel sjukskrivna. Så det handlar inte i första hand om att hjälpa cheferna att utveckla sitt ledarskap.

Lösningen ligger snarare i att skapa hållbara organisationer. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete är ett sätt att nå dit.

Lyssna på professionen

Anna Nyberg avslutar med att skicka med ett råd till ledningen i de här organisationerna:

– Se till att lyssna på professionerna, på människorna på golvet, när du utvecklar verksamheten. Ta vara på deras erfarenheter. Det är de som bäst vet hur de kan bedriva sitt arbete med bibehållen hälsa.

Artiklar: Forskning

Om forskningsprojektet

Titel: Strategier för att stoppa de stigande sjukskrivningstalen i kontaktyrken – hur bör de utformas?

Projektledare: Anna Nyberg

Genomförd: 2017 – 2020

Finansiär: AFA Försäkring

Här kan du läsa studien i sin helhet.

Om studiens genomförande

Studien har gått till så att forskarna har analyserat data från den så kallade SLOSH-studien. SLOSH är en förkortning för Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa, och den genomförs vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Till grund för SLOSH-studien ligger svaren från den så kallade arbetsmiljöundersökningen, som genomförs av statistiska centralbyrån. Forskarna bakom SLOSH skickar dessutom ut uppföljande enkäter till alla som svarat på Arbetsmiljöundersökningen, så att totalt består deras analysmaterial av svar från över 40 000 personer.

Det betyder att forskarna som analyserar SLOSH har svar från ett stort och representativt urval av den svenska befolkningen att basera sina slutsatser på.

Jobba tillsammans för en rimlig arbetsbelastning

En bra grund för en hälsosam arbetsmiljö är att kontinuerligt ha en dialog om hur arbetsbelastningen ser ut. Här är några exempel på hur man kan förebygga ohälsosam arbetsbelastning:

  • Anpassa arbetsmängden
  • Anpassa bemanningen utifrån behov
  • Anpassa teknisk utrustning till arbetet
  • Ge möjlighet till återhämtning
  • Ge rimliga tidsramar
  • Tillföra kunskap
  • Växla mellan olika arbetsuppgifter
  • Ändra prioritetsordningen
  • Ändra arbetssätt

 

Källa: Suntarbetslivs verktyg OSA-kollen, avsnittet om arbetsbelastning

Testa fler tips och övningar i hela OSA-kollen! 

Text: Anna Wettergård