Hur mycket lönar sig hälsofrämjande på arbetsplatsen? Två nya verktyg hjälper er att beräkna vinsterna av olika insatser – för sundare levnadsvanor och mot ländryggsbesvär.
– För att satsa pengar som arbetsgivare behöver man veta vad man kan spara, säger forskare Lydia Kwak.
Rent krasst – pengar spelar huvudrollen vid beslut om satsningar. Vad kostar det här och vad kan vi tjäna? Som arbetsgivare vill du kunna se ekonomiska konsekvenser och ta reda på om förebyggande insatser är kostnadseffektiva.
Precis det är tanken med de nya analysverktyg som nu lanseras. Båda har utvecklats utifrån forskning inom arbetsmiljö och ekonomi och kompletterar tidigare publicerade riktlinjer för hälsoundersökningar respektive ländryggsbesvär. Det finns redan ett liknande beräkningsverktyg för psykisk ohälsa. I den här artikeln fokuserar vi på verktyget för hälsoundersökningar.
Två steg i arbetshälsoekonomiskt analysverktyg
Foto: Julia Sjöberg
– Det blir ett bra incitament att främja hälsan hos sina anställda när man ser att det går att spara mycket pengar på att exempelvis få folk att sluta röka, säger Lydia Kwak, forskare på Karolinska Institutet och en av dem som varit med och tagit fram analysverktygen.
Förutom forskare har personer från bland annat företagshälsovården, HR-verksamhet och hälsoekonomi deltagit.
Tanken är att ett arbetshälsoekonomiskt analysverktyg används i två steg:
1. Verksamhetsanalys.
T ex: Kartlägg levnadsvanor på individ- och arbetsplats-/organisationsnivå för att identifiera riskfyllda levnadsvanor. På vilka områden och för vilka grupper behövs insatser? Ta stöd av de nationella riktlinjer som finns för hälsoundersökningar.
2. Beräkningar.
Fyll i och beräkna kostnader per ohälsosam levnadsvana. Beräkningsmodellen tar hänsyn till kostnader för sjukfrånvaro och produktionsbortfall. Räkna sedan ut kostnaden för olika typer av åtgärder, exempelvis insatser som främjar rökstopp, fysisk aktivitet, mindre alkoholkonsumtion och sundare matvanor.
Mindre sjuknärvaro och högre produktivitet
Beräkningarna görs på en blankett som liknar en vanlig deklarationsblankett. De mynnar ut i en ekonomisk plan som kan guida beslutsfattare när det gäller hälsofrämjande investeringar.
– Vi hoppas att arbetsgivarna blir intresserade av att räkna på det här. Det är lite lättare att räkna på kostnader för ländryggsbesvär eftersom det finns mer kunskap på området och bara är en enda problematik. Levnadsvanor är flera områden. Men vi vet att medarbetare med hälsosamma levnadsvanor mår bättre och att det påverkar både sjukfrånvaro och produktivitetsbortfall, säger Lydia Kwak.
Stora resultat med små medel
– Arbetsplatsen är en perfekt arena för att nå folk. Man kan motivera och nå personer via arbetet, även om folk självklart gör ett eget val i slutänden, fortsätter Lydia Kwak och ger ett konkret exempel:
I In Balance-projektet som Lydia Kwak har disputerat på satte arbetsplatser upp små posters vid hissen om ”Fri workout!” och hänvisning till trappan. Det fick många fler att välja trapporna i stället.
– Gående möten är ett annat exempel. Man kan se sådana här åtgärder som ett sätt att använda fysisk infrastruktur för att nå målet.
Om målet är en rökfri arbetsplats kan insatskostnaderna exempelvis gälla konsultkostnader, utrustning och arbetstid som går åt. Forskning visar att avkastningen på investeringar i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen ligger på mellan 0,50 och 2,73 gånger. Eller annorlunda uttryckt: för varje krona du investerar får du minst 1,50 kronor tillbaka.
– Ändrar man flera levnadsvanor får man förstås större vinst, säger Lydia Kwak.