Cyklist i solnedgång har sund levnadsvana som kan mätas i arbetshälsoekonomiskt analysverktyg.

Sunda levnadsvanor är bra på många sätt. Nu finns arbetshälsoekonomiska analysverktyg som kan visa vinsterna med att främja hälsan bland medarbetare.

Foto: Pixabay

Så mycket vinner ni på hälsoinsatser

Hur mycket lönar sig hälso­främjande på arbets­platsen? Två nya verktyg hjälper er att beräkna vinsterna av olika insatser – för sundare levnads­vanor och mot ländryggs­besvär.
– För att satsa pengar som arbets­givare behöver man veta vad man kan spara, säger forskare Lydia Kwak.

Rent krasst – pengar spelar huvud­rollen vid beslut om satsningar. Vad kostar det här och vad kan vi tjäna? Som arbets­givare vill du kunna se ekonomiska konsekvenser och ta reda på om före­byggande insatser är kostnads­effektiva.

Precis det är tanken med de nya analys­verktyg som nu lanseras. Båda har utvecklats utifrån forskning inom arbets­miljö och ekonomi och kompletterar tidigare publicerade rikt­linjer för hälso­undersökningar respektive ländryggs­besvär. Det finns redan ett liknande beräknings­verktyg för psykisk ohälsa. I den här artikeln fokuserar vi på verktyget för hälso­undersökningar.

Två steg i arbets­hälso­ekonomiskt analys­verktyg

Porträtt Lydia Kwak.

Foto: Julia Sjöberg

– Det blir ett bra incitament att främja hälsan hos sina anställda när man ser att det går att spara mycket pengar på att exempelvis få folk att sluta röka, säger Lydia Kwak, forskare på Karolinska Institutet och en av dem som varit med och tagit fram analys­verktygen.

Förutom forskare har personer från bland annat företags­hälsovården, HR-verksamhet och hälso­ekonomi deltagit.

Tanken är att ett arbetshälso­ekonomiskt analys­verktyg används i två steg:

1. Verksamhetsanalys.
T ex: Kartlägg levnadsvanor på individ- och arbetsplats-/­organisationsnivå för att identifiera risk­fyllda levnads­vanor. På vilka områden och för vilka grupper behövs insatser? Ta stöd av de nationella rikt­linjer som finns för hälso­under­sökningar.

Händer bryter itu cigarett.2. Beräkningar.
Fyll i och beräkna kostnader per ohälsosam levnads­vana. Beräknings­modellen tar hänsyn till kostnader för sjuk­frånvaro och produktions­bortfall. Räkna sedan ut kostnaden för olika typer av åtgärder, exempelvis insatser som främjar rökstopp, fysisk aktivitet, mindre alkohol­konsumtion och sundare matvanor.

Mindre sjuknärvaro och högre produktivitet

Beräkningarna görs på en blankett som liknar en vanlig deklarations­blankett. De mynnar ut i en ekonomisk plan som kan guida besluts­fattare när det gäller hälso­främjande investeringar.

– Vi hoppas att arbetsgivarna blir intresserade av att räkna på det här. Det är lite lättare att räkna på kostnader för ländryggs­besvär eftersom det finns mer kunskap på området och bara är en enda problematik. Levnads­vanor är flera områden. Men vi vet att medarbetare med hälsosamma levnads­vanor mår bättre och att det påverkar både sjuk­frånvaro och produktivitets­bortfall, säger Lydia Kwak.

Stora resultat med små medel

– Arbetsplatsen är en perfekt arena för att nå folk. Man kan motivera och nå personer via arbetet, även om folk självklart gör ett eget val i slutänden, fortsätter Lydia Kwak och ger ett konkret exempel:

Någon går i trappa, närbild fötter.I In Balance-projektet som Lydia Kwak har disputerat på satte arbets­platser upp små posters vid hissen om ”Fri workout!” och hänvisning till trappan. Det fick många fler att välja trapporna i stället.

– Gående möten är ett annat exempel. Man kan se sådana här åtgärder som ett sätt att använda fysisk infrastruktur för att nå målet.

Om målet är en rökfri arbets­plats kan insats­kostnaderna exempelvis gälla konsult­kostnader, utrustning och arbets­tid som går åt. Forskning visar att avkastningen på investeringar i hälso­främjande insatser på arbets­platsen ligger på mellan 0,50 och 2,73 gånger. Eller annorlunda uttryckt: för varje krona du investerar får du minst 1,50 kronor tillbaka.

– Ändrar man flera levnadsvanor får man förstås större vinst, säger Lydia Kwak.

Text: Jeanette Neij, 04 juni 2018

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...