Så mycket vinner ni på hälsoinsatser

4 juni 2018 Lästid: 4 min
Cyklist i solnedgång har sund levnadsvana som kan mätas i arbetshälsoekonomiskt analysverktyg.
Sunda levnadsvanor är bra på många sätt. Nu finns arbetshälsoekonomiska analysverktyg som kan visa vinsterna med att främja hälsan bland medarbetare.

Foto: Pixabay

Hur mycket lönar sig hälso­främjande på arbets­platsen? Två nya verktyg hjälper er att beräkna vinsterna av olika insatser – för sundare levnads­vanor och mot ländryggs­besvär.
– För att satsa pengar som arbets­givare behöver man veta vad man kan spara, säger forskare Lydia Kwak.

Rent krasst – pengar spelar huvud­rollen vid beslut om satsningar. Vad kostar det här och vad kan vi tjäna? Som arbets­givare vill du kunna se ekonomiska konsekvenser och ta reda på om före­byggande insatser är kostnads­effektiva.

Precis det är tanken med de nya analys­verktyg som nu lanseras. Båda har utvecklats utifrån forskning inom arbets­miljö och ekonomi och kompletterar tidigare publicerade rikt­linjer för hälso­undersökningar respektive ländryggs­besvär. Det finns redan ett liknande beräknings­verktyg för psykisk ohälsa. I den här artikeln fokuserar vi på verktyget för hälso­undersökningar.

Två steg i arbets­hälso­ekonomiskt analys­verktyg

Porträtt Lydia Kwak. Foto: Julia Sjöberg

– Det blir ett bra incitament att främja hälsan hos sina anställda när man ser att det går att spara mycket pengar på att exempelvis få folk att sluta röka, säger Lydia Kwak, forskare på Karolinska Institutet och en av dem som varit med och tagit fram analys­verktygen.

Förutom forskare har personer från bland annat företags­hälsovården, HR-verksamhet och hälso­ekonomi deltagit.

Tanken är att ett arbetshälso­ekonomiskt analys­verktyg används i två steg:

1. Verksamhetsanalys.
T ex: Kartlägg levnadsvanor på individ- och arbetsplats-/­organisationsnivå för att identifiera risk­fyllda levnads­vanor. På vilka områden och för vilka grupper behövs insatser? Ta stöd av de nationella rikt­linjer som finns för hälso­under­sökningar.

Händer bryter itu cigarett.2. Beräkningar.
Fyll i och beräkna kostnader per ohälsosam levnads­vana. Beräknings­modellen tar hänsyn till kostnader för sjuk­frånvaro och produktions­bortfall. Räkna sedan ut kostnaden för olika typer av åtgärder, exempelvis insatser som främjar rökstopp, fysisk aktivitet, mindre alkohol­konsumtion och sundare matvanor.

Mindre sjuknärvaro och högre produktivitet

Beräkningarna görs på en blankett som liknar en vanlig deklarations­blankett. De mynnar ut i en ekonomisk plan som kan guida besluts­fattare när det gäller hälso­främjande investeringar.

– Vi hoppas att arbetsgivarna blir intresserade av att räkna på det här. Det är lite lättare att räkna på kostnader för ländryggs­besvär eftersom det finns mer kunskap på området och bara är en enda problematik. Levnads­vanor är flera områden. Men vi vet att medarbetare med hälsosamma levnads­vanor mår bättre och att det påverkar både sjuk­frånvaro och produktivitets­bortfall, säger Lydia Kwak.

Stora resultat med små medel

– Arbetsplatsen är en perfekt arena för att nå folk. Man kan motivera och nå personer via arbetet, även om folk självklart gör ett eget val i slutänden, fortsätter Lydia Kwak och ger ett konkret exempel:

Någon går i trappa, närbild fötter.I In Balance-projektet som Lydia Kwak har disputerat på satte arbets­platser upp små posters vid hissen om ”Fri workout!” och hänvisning till trappan. Det fick många fler att välja trapporna i stället.

– Gående möten är ett annat exempel. Man kan se sådana här åtgärder som ett sätt att använda fysisk infrastruktur för att nå målet.

Om målet är en rökfri arbets­plats kan insats­kostnaderna exempelvis gälla konsult­kostnader, utrustning och arbets­tid som går åt. Forskning visar att avkastningen på investeringar i hälso­främjande insatser på arbets­platsen ligger på mellan 0,50 och 2,73 gånger. Eller annorlunda uttryckt: för varje krona du investerar får du minst 1,50 kronor tillbaka.

– Ändrar man flera levnadsvanor får man förstås större vinst, säger Lydia Kwak.

Läs mer

Här kommer du direkt till arbetshälsoekonomiska analysverktyg:

Ta del av Riktlinjer för hälsoundersökningar och Riktlinjer vid ländryggsbesvär.

Sveriges myndighet för arbetsmiljökunskap, Mynak, ansvarar för de nationella rikt­linjerna, som även finns för psykisk ohälsa, alkohol­problem och buller.

Så får hälsoundersökningar effekt

Hälso­undersökningar i sig ger ingen arbets­relaterad effekt, visar forskningen. De måste följas av insatser. Går så här för att få effekt:

  • Använd bara veten­skapligt utvärderade frågor och tester
  • Gör efter­följande insatser
  • Jobba på olika nivåer:
  1. Organisation. Policies, stöd från ledning, friskvårds­bidrag, etc.
  2. Arbetsplats. Arbetsmiljö och omgivning som främjar sunda levnads­vanor. Exempel: cykel­parkering, hälsosam matsal, omklädnings­rum, trappor i stället för hiss, rökförbud, promenad­spår.
  3. Individ. Information, utbildning, stöd för ändrat beteende, workshops, rådgivning.

Källa: Riktlinjer för hälsoundersökningar

Text: Jeanette Neij