Stirra er inte blinda på sjukfrånvaron, utan håll ett öga även på sjuknärvaron. Den kostar nämligen både pengar och hälsa. Det menar forskaren Gunnar Bergström, som har ansvarat för ett forskningsprojekt om just sjuknärvaro.
Sjukfrånvaro vet nog alla vad det är – men begreppet sjuknärvaro är inte lika bekant. Det innebär helt enkelt att gå till jobbet fast man har hälsobesvär.
Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap, har varit projektledare för ett projekt som under de senaste åren har gjort nio olika studier på samma ämne.
Han berättar att vanliga åkommor som människor går till jobbet med är förkylning eller influensa, smärta i rygg, nacke, mage eller huvud, och psykisk ohälsa. Det har forskarna kunnat se i olika enkätundersökningar.
– Men man ska komma ihåg att de här mätningarna gjordes långt innan corona, säger han.
Rollkonflikter och arbetskrav ökar sjuknärvaron
Det finns olika anledningar bakom människors sjuknärvaro. Många av dem har att göra med hur arbetet är organiserat.
Höga krav på jobbet är ett exempel. Det gör att många väljer att gå till jobbet fast de är sjuka, särskilt om det inte finns någon ersättare.
En annan sak som kan skapa sjuknärvaro är rollkonflikter på jobbet – som till exempel ”ska jag ge god vård till den här patienten eller skynda vidare och hinna med fler?”. Sjuknärvaron kan också öka ifall arbetet inkräktar på privatlivet.
Det finns också mer personliga skäl till att vissa jobbar fast de är sjuka:
För kvinnor är det vanligast att de inte vill belasta sina kollegor
– För kvinnor är det vanligast att de inte vill belasta sina kollegor. För män är det vanligare att de säger att ingen annan kan göra deras jobb. Det beror nog på att kvinnor och män till stor del arbetar inom olika branscher.
Bland tillfälligt anställda är det många som jobbar för att de inte har råd att vara sjuka, men också för att de vill göra ett gott intryck.
Och bland de som är på väg mot utmattning finns det de som, trots utmattningen, jobbar mer och mer.
– Man kan komma in i en dålig kompensationscirkel. Man känner sig osäker och dubbelkollar allt man gör. Man blir mindre effektiv, och arbetsdagarna blir allt längre.
70 procent har varit sjuknärvarande
Och sjuknärvaro är vanligt, det visar flera av studierna. Enligt en studie hade, till exempel, drygt hälften av alla undersköterskor och vårdbiträden varit sjuknärvarande minst två gånger under det senaste året. Andra studier visar höga siffror även i andra branscher.
All denna sjuknärvaro innebär en hel del problem. Dels går produktiviteten och arbetsförmågan ner, vilket kostar pengar för arbetsgivaren.
– Studier tyder på att totalkostnaden för sjuknärvaro faktiskt är större än den för sjukfrånvaro, eftersom sjuknärvaro är så vanligt.
Dessutom ökar risken för att medarbetaren ska bli sjukskriven eller förtidspensionerad i framtiden. Redan två eller tre sjuknärvarotillfällen under ett år ökar risken för framtida förtidspension, enligt en studie bland sjukvårdspersonal.
Finns det fördelar?
I en av studierna har man också undersökt om det finns några fördelar med att vara sjuknärvarande.
– Det är en balansgång det där. Vi vet till exempel att långa sjukskrivningar är negativt för individen, och man går ju inte från att vara sjuk en dag till frisk nästa dag. Frågan är var man ska dra gränsen – när är det lagom att börja komma tillbaka till arbetet?
Det finns också andra tillfällen när det kan vara positivt på sikt att arbeta. Det kan vara vid till exempel en mild depression , eller vid vanliga ryggbesvär. Men då gäller det att arbetsgivaren kan anpassa arbetet för medarbetaren.
Så det är inte alltid negativt med sjuknärvaro, menar Gunnar Bergström, men det är ett område som behöver undersökas vidare.
Viktigt att hålla koll på
På det stora hela är dock sjuknärvaro negativt. Och det är viktigt för arbetsgivaren att hålla koll på, till exempel i medarbetarenkäter. I studierna har forskarna formulerat frågor i stil med ”har du jobbat fast du har varit så sjuk att du borde ha sjukskrivit dig”, eller ”har du jobbat fast du har haft sämre hälsa”.
Ha koll på ifall sjuknärvaron går upp, när sjukfrånvaron minskar
– Ha koll på ifall sjuknärvaron går upp, när sjukfrånvaron minskar. Annars finns det en risk för att sjukdomar göms i sjuknärvaro, vilket kan skapa stora mörkertal, säger Gunnar Bergström.
Arbeta med arbetsmiljön
Vad kan då arbetsgivaren göra för att få ner sjuknärvaron på en arbetsplats? Det viktigaste är att jobba med det organisatoriska.
- Se över bemanningen, så att det finns ersättare som kan hoppa in om någon blir sjuk.
- Se till att fler medarbetare kan göra samma uppgift.
- Arbeta för kraven inte ska bli för höga, och för att det ska finnas socialt stöd och inflytande.
Sedan kan man också tänka på en detalj, tipsar Gunnar Bergström:
– Vi vet till exempel att sjuknärvaron drivs upp om arbetsgivaren har strikta policies kring sjukskrivning, som den anställda upplever mer som kontroll än som stöd. Sådana åtgärder behöver naturligtvis inte vara negativa, eftersom de kan fånga upp problem, men det är viktigt att vara tydlig med att de är tänkta som hjälp för den anställda.
Till syvende och sist slutar allt ändå i ett ganska grundläggande råd:
– Det är värt att satsa på arbetsmiljön. Det minskar både sjukfrånvaro och sjuknärvaro, samtidigt som det ökar produktiviteten. Man får komma ihåg att även om investeringar i hälsa kostar på kort sikt, så lönar det sig i längden.
