Många anställda i sjukvården kommer från andra länder. Det kan leda till missförstånd. Men det kan också utveckla lärandet i arbetsgruppen, och ge en bättre vård för patienten. Var öppen med olikheterna, och se varandra som medmänniskor – det råder forskaren Timur Uman.
Fler än var tredje regionanställd läkare med specialistkompetens är född utomlands. Var fjärde undersköterska och närmare var femte sjuksköterska är också född i ett annat land. Det visar siffror från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
I en rapport pekar de på att behovet av invandrad arbetskraft kommer att öka.
Statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar dessutom att var femte svensk som börjar studera till läkare gör det utomlands. De allra flesta av dem kommer tillbaka och jobbar i Sverige.
Samtidigt blir det allt vanligare att läkare, sjuksköterskor och andra vårdprofessioner arbetar tätt ihop i team. Då kan det bli en belastning om man har olika språk eller sätt att vårda och arbeta.
Forskare vid Jönköpings universitet har gått igenom tidigare internationell forskning på området. En del av de studierna visar att olika kulturer i vårdteam kan orsaka konflikter, samarbetsproblem och stress.
Man kan inte bara anta att det kommer att fungera.
Timur Uman, professor i företagsekonomi
– Man kan inte bara anta att det kommer att fungera för att teamet man sätter ihop består av väldigt kompetenta personer, säger Timur Uman, professor vid Jönköpings universitet och ansvarig forskare bakom projektet.
Kan se olika på vården
Hans forskarlag har intervjuat ett fyrtiotal läkare, sjuksköterskor och andra vårdanställda som arbetar i team. De berättar att det kan vara känsligt att lyfta fram kulturskillnader. Exempelvis att man inte är van vid att patienter och vårdpersonal fattar gemensamma beslut om vård och behandling. Eller att rollfördelningen under arbetet ser annorlunda ut än man är van vid. Sådana skillnader kan leda till konflikter.
Ett exempel som forskarna tar upp är konflikter på grund av olika syn på hierarkier. I vissa kulturer bestämmer läkarna allt, medan vi i Sverige har välutbildade sjuksköterskor som i vissa situationer har mer kunskap än läkarna. Då kan det bli oklarheter kring vem som har befälet.
”Jag tror inte man ska blunda för att de kan bero på kulturella olikheter, bara för att det kan vara känsligt att ta upp det… en del saker går lättare… att lösa om man bara accepterar att det finns kulturella skillnader och att man behöver hantera dem”, säger en teammedlem som forskarna intervjuat.
Intervjuade och filmade arbetslag
Förutom att intervjua vårdteam och gå igenom tidigare forskning har forskarlaget filmat simuleringar av vårdsituationer. Till exempel när läkare, sjuksköterskor och undersköterskor arbetar tillsammans med att återuppliva en låtsaspatient i form av en docka.
Genom att filma både vårdteam med medlemmar från olika kulturer och team där man bara har bakgrund i en kultur har de kunnat jämföra samarbetet och kommunikationen.
Kulturell mångfald kan bli en tillgång
En utgångspunkt för forskarna har varit att se hur kulturell mångfald i vårdteam kan bli en tillgång snarare än belastning. Tidigare forskning visar också att sådana team kan innebära bättre vård för patienter från andra kulturer samt lärande och utveckling för personalen.
En framgångsfaktor enligt forskarna är att man talar öppet om olikheter. Annars kan man varken förebygga problemen eller hantera dem. Inte heller lära sig av varandra.
– För att den kulturella mångfalden ska vara gynnsam så behöver man inse att det finns andra sätt att arbeta på som kan vara bättre eller sämre. Det behöver vara en miljö på arbetsplatsen där man förstår att det finns olika erfarenheter och sätt att jobba på, säger Timur Uman.
Här spelar vårdteamets chefer en viktig roll. Cheferna har stort inflytande över kulturen på arbetsplatsen. Bland annat hur öppen och inkluderande den är. Om du som chef stoppar rasistiskt beteende ”så kommer dina medarbetare att tänka likadant, eller åtminstone förstå att det inte är acceptabelt”, säger en av de intervjuade.
Timur Uman menar att det är en stor fördel om chefen för ett mångkulturellt team har erfarenhet av att leda personer från olika kulturer. Och för den som inte har det finns utbildningar och kurser i exempelvis interkulturell kompetens och kommunikation.
Läs också: Så kan ni motverka rasism på arbetsplatsen
Umgås som medmänniskor
Chefen kan också se till att teammedlemmarna träffas i andra sammanhang än arbete. Sociala aktiviteter som fikapauser och after work är två exempel där man kan umgås mer som medmänniskor än kollegor. Sådana möten kan förebygga konflikter.
Om man gillar någon som person blir missförstånd mindre hotande.
– Om man gillar någon som person blir missförstånd mindre hotande, konstaterar Timur Uman.
Att ha tydliga riktlinjer för arbetet och tydliga roller för professionerna i teamet är ännu en framgångsfaktor.
Att vara öppen och vidsynt ger utrymme för medarbetarna att känna större tillit till sin chef.
– Om man sopar de problem som kan uppstå på grund av kulturella olikheter under mattan så är det svårt att uppfattas som en legitim ledare, säger Timur Uman.
Är ni öppna för varandras idéer och för att lära er nytt på jobbet? Ett öppet klimat och rutiner för att fånga upp förbättringsförslag ökar engagemanget.