En äldre kvinna och en ung man sitter tillsammans vid ett bord och tittar i en bok.

Medarbetare som har ett annat modersmål än svenska kan behöva extra stöd i kommunikationen, till exempel på arbetsplatsträffar. Det visar en studie av äldreomsorgen.

Foto: Maskot/TT

Flerspråkig grupp behöver stöd i kommunikationen

Chefer behöver tänka lite extra på kommunikationen när inte alla i arbetsgruppen har svenska som första språk. För utlandsfödda medarbetare är det mycket viktigt att känna att ledarskapet är rättvist, enligt en studie inom äldreomsorgen i Sundsvall.

Många medarbetare inom vård och omsorg har utländsk bakgrund. När inte alla i gruppen har svenska som sitt första språk, kan chefer behöva anstränga sig särskilt för att säkra en god arbetsmiljö.

Det konstaterar forskaren Solange Hamrin, universitetslektor vid Mittuniversitetet. Hon och en kollega har i en mindre studie följt arbetsgrupper vid tre kommunala äldreboenden i Sundsvall.

Kommunikation och mångfald

De var nyfikna på hur kommunikationen fungerar i grupper där flera medarbetare har lärt sig svenska senare i livet.

– Det finns inte så mycket forskning om ledarskap, kommunikation och mångfald, säger Solange Hamrin.

Inom vård och omsorg i Sundsvall har ungefär var tionde tillsvidareanställd medarbetare utländsk bakgrund. Bland timvikarierna är det omkring var fjärde.

Solange Hamrin intervjuade sexton utlandsfödda medarbetare och fem chefer, varav en själv hade invandrat till Sverige. Forskarna var också med på sammanlagt tio arbetsplatsträffar och omsorgsmöten på äldreboendena.

Medarbetarna i studien kom från olika länder och språkområden. Vissa hade en annan utbildning i bagaget.

I huvudsak trivdes de med jobbet och kände att det var meningsfullt. På två av arbetsplatserna var de utlandsfödda medarbetarna mer nöjda med ledarskapet, och med arbetsmiljön generellt.

Rättvist ledarskap

Rättvisa är mycket viktigt i ledarskapet, ansåg de intervjuade medarbetarna. De ville känna sig säkra på att de blev värderade utifrån sina prestationer.

– Chefer som uppfattas som bra ledare beskrivs som rättvisa, och dessutom snälla. De visar omsorg, och är närvarade, empatiska och stöttande. De skapar utrymme för bra relationer mellan arbetskamraterna, säger hon.

När ledarskapet fungerar sämre, ökar risken för att det bildas grupper inom arbetsgruppen. De medarbetare som var missnöjda med chefen ansåg att det förekom skvaller på arbetsplatsen. När de beskrev hur det var på jobbet använde de uttryck som ”vi invandrare” och ”svenskarna”.

– När det fungerar bra ser vi inte att man gör den skillnaden, säger Solange Hamrin.

Sällan bara språk

Kommunikationsproblem på en arbetsplats med många utlandsfödda beror sällan enbart på bristande språkkunskaper, fortsätter hon.

– Språket är bara en del av problemet, säger Solange Hamrin. Man kan ha olika nivå på brytning och grammatik och ändå fungera bra i arbetet i vården. Medarbetare som talar dålig svenska har en potential att utvecklas. Men om de känner rädsla så pratar de inte, utan tystnar.

Hon såg flera exempel på hur chefer uppmuntrade, försökte underlätta och skapade trygghet för medarbetare som inte var så säkra på svenskan. Vid möten använde de till exempel power point för att visa dagordningen, så att alla kunde läsa den samtidigt som man pratade.

De skrev även ut dagordningen på papper, med utrymme för anteckningar vid varje ämne.

Protokollet skrevs direkt på mötet, av ledaren eller en administratör. Medarbetarna uppfattade ofta att det var betungande och skrämmande att skriva protokoll.

Listor underlättar

Cheferna använde även listor över arbetsuppgifter, som medarbetarna kunde ta med sig i jobbet, läsa och bocka av från.

– Att få läsa uppgiften kan göra det lättare att lära sig ord som man inte kan förut. Listorna kan göra det enklare om man behöver be kollegorna om hjälp med att förklara något.

I grupper där kommunikationen fungerade bra såg Solange Hamrin att deltagarna stöttades i att prata på mötena.

Chefen vände sig direkt till dem som satt tysta och frågade efter deras uppfattning. Några chefer uppmuntrade medarbetare att skriva frågor till mötet i förväg, och såg till att det fanns lite tid för förberedelser.

Chefer kan behöva stöd

Kommunikationen mellan arbetskamraterna är minst lika viktig för arbetsmiljön som kommunikationen med chefen, enligt studien.

Medarbetarna på äldreboendena i studien hade stort eget ansvar för att lägga upp sitt arbete och skapa rutiner. De behövde kunna samarbeta. Chefen hade mera rollen som problemlösare, när något i gruppen inte fungerade. Om chefen uppfattas som frånvarande ökar risken för spänningar inom gruppen.

Både medarbetare och chefer i studien beskrev det som en extra arbetsbelastning att ta hand om oerfarna vikarier eller komvuxelever, som har svaga kunskaper i svenska.

På längre sikt behöver chefer få stöd i hur de leder grupper där medarbetarna har olika språklig och kulturell bakgrund, anser Solange Hamrin.

Ge tid för att träffas

En annan rekommendation är att skapa mentorsprogram, där infödda och invandrare arbetar tillsammans.

I schemaläggningen behöver man också ta hänsyn till att det tar tid för medarbetare att handleda och stötta mindre erfarna kollegor, som inte hunnit lära sig så mycket svenska. Hon menar också att det är bra om det går att undvika korttidsvikarier, som ofta blir en särskild belastning.

– Sedan tycker jag att man som ledare ska försöka se till att medarbetarna faktiskt hinner träffas på arbetstid, säger Solange Hamrin. Bara det att äta lunch tillsammans ibland är bra för integrationen och bidrar till att man mår bättre på jobbet.

Text: Margareta Edling, 03 april 2018

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Här får de ny energi under arbetsdagen

TEMA ÅTERHÄMTNING Boosta energi på arbetstid – hur gör man det? Åhus vårdcentral satsar på återhämtande aktiviteter. – Sammanhållningen är allra viktigast, säger sekreterare Margurite Magnusson. Ta del av deras…

Vinn tid med nytt sätt att skriva

Snabbare, kortare och mer lättläst dokumentation. Socialsekreterare i 29 kommuner har vässat sitt skrivande i ett nationellt utvecklings­projekt för bättre dokumentation. – Jag kan nu lägga min tid på de…

Luleå lär av föräldrars klagomål på skolan

Alla skolor ska ha rutiner för att hantera klagomål från föräldrar. Tydliga rutiner är bra för både verksamheten och arbetsmiljön. I Luleå arbetar barn- och utbildningsförvaltningen systematiskt för att lära…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

en liten flicka tittar fram under locket på en låda full med hinkar och spadar. Förskolemiljö utomhus i bakgrunden.

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat...