Sittande svart kvinna i profil och en man i bakgrunden.

Utlandsfödda blir oftare utsatta för mobbning på jobbet. Eftersom mobbningen handlar om ens person, och inte hur man presterar, blir det svårt att värja sig. Men det finns sätt att förebygga och arbeta med det.

Foto: Maskot / Johnér

Vi-känsla skyddar utlandsfödda mot mobbning

Utlandsfödda löper dubbelt så hög risk att mobbas på jobbet som dem som är födda i Sverige. För personer från mycket annorlunda kulturer är risken fyra gånger högre. Det visar en ny studie.

Michael Rosander, biträdande professor i psykologi vid Linköpings universitet, har med sitt forskarlag undersökt risken för utlandsfödda att bli mobbade på jobbet.

De skickade ut enkäter till ett slumpvis urval anställda och fick tillbaka drygt 1800 svar. Trakasserier och kränkande behandling mätte de både med särskilda frågeinstrument och utifrån svarspersonernas egen uppskattning.

Forskarna frågade också om arbetsvillkor, erfarenhet, roller i organisationen och hur nöjda svarspersonerna var med jobbet.

Minoriteter är mer utsatta

Var sjätte som svarade var född utomlands. Det visade sig att de utlandsfödda mycket oftare blev utsatta för kränkande särbehandling på arbetsplatsen.

Michael Rosander menar att den ökade risken handlar om att vem som helst som är annorlunda lätt utses till offer och syndabock och kan upplevas som ett hot mot arbetsgruppens identitet. Det kan också vara att man bryter mot gruppens normer, vilket kan leda till aggressivitet från gruppmedlemmarna.

– Det handlar om att en person blir utsatt och blir en måltavla utan att egentligen göra något fel. Det kan mycket väl grundas i stereotypa föreställningar om invandrare, säger han.

Det kan mycket väl grundas i stereotypa föreställningar om invandrare.

Alla som tillhör en minoritet blir lättare utsatta för mobbning, menar han. Forskning visar till exempel att manliga sjuksköterskor är mycket mer utsatta än kvinnliga som är i absolut majoritet.

– Vi vet sedan tidigare att minoriteter är i riskzonen för mobbning. Om du kommer från ett kulturellt annorlunda land i Asien eller Afrika blir du mycket lättare utsatt. Det är ett slags rovdjursliknande beteende, säger Michael Rosander.

Mobbas för dem de är

Studien visar också att de utlandsfödda inte i första hand utsätts för mobbning som är kopplad till arbetet. De löper inte större risk att till exempel jämt få göra de tråkiga arbetsuppgifterna, bli extra övervakade i arbetet eller undanhållas information som kollegorna får.

Mobbningen riktar istället in sig på dem som personer. De blir utestängda från den sociala samvaron på arbetsplatsen och utsatta för personliga attacker. Det kan vara att kollegorna inte bjuder in till fikastunder eller luncher, att de inte får följa med på tillställningar efter arbetstid som kollegorna bjuds med till eller att de blir utsatta för ständig och orättvis kritik. Forskarna kallar detta personrelaterad mobbning.

De utlandsfödda svarspersonerna uppgav dessutom att de var ännu mer utsatta för mobbning än det särskilda frågeinstrumentet visade.

– Här kan ett visst mått av diskriminering spela in, att man känner sig orättvist behandlad på grund av sitt ursprung, säger Michael Rosander.

Beror inte på missnöje med jobbet

Att så många utlandsfödda uppger att de behandlas illa på sina arbetsplatser beror inte på att de jobbar på arbetsplatser med sämre arbetsmiljö eller är mer missnöjda med jobbet. Enligt studien är de lika nöjda som svenskfödda. De upplever till och med att de har en tydligare roll i organisationen än dem som är födda i Sverige.

– Det fanns inga skillnader mellan de utlandsfödda och sverigefödda när det gäller organisationsfaktorer, säger Michael Rosander.

Forskarna betonar att mobbningen inte bara får konsekvenser för dem som mobbas i form av sämre hälsa och psykiskt lidande. Den påverkar också hela organisationen. Fler sjukskrivna, högre personalomsättning och fokus på konflikter snarare än arbetet påverkar både produktiviteten och den psykosociala arbetsmiljön.

Skapa vi-känsla och prata öppet om risken

  • Fundera på hur sammanhållning skapas bland medarbetarna. För att få en gemensam vi-känsla är det bättre att prata om arbetsplatsen i sin helhet än enskilda arbetsgrupper.
  • Tänk på att risken för mobbning alltid är större på arbetsplatser med minoriteter och diskutera det öppet.
  • Försök få bort otydligheter i organisationen, till exempel kring arbetsroller. Otydligheter ökar risken för mobbning.
Text: Michael Nyhaga, 11 maj 2021

Relaterade verktyg

  • OSA-utbildningen

    Gemensam bas för chefer och skyddsombud

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Dialogen som bygger en bra arbetsmiljö

Kan en bra dialog bidra till bättre arbetsmiljö? Det är skyddsombudet och enhetschefen på Ölycke korttidsboende i Eslövs kommun övertygade om. – Vår arbetsmiljö sitter mycket i våra mänskliga relationer,…

Vad är samverkan?

Samverkan innebär att arbetsgivare och arbetstagare arbetar tillsammans för att få en god arbetsmiljö och väl fungerande verksamhet. Det är också ett sätt att skapa delaktighet och inflytande för medarbetare…

Så stöttar de utlånad covid-personal

På Skaraborgs sjukhus håller chefer ett samtal med medarbetare som varit utlånade under pandemin. Till stöd har de en samtalsmall. Med hjälp av den kan de ge sina medarbetare ett…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?