två personer sitter intill varandra, den ene iklädd en civil tröja, med en stressboll i handen. den andre i tröja och med handen på den förstes arm.

Att bygga relationer kan förebygga mycket hot och våld i den psykiatriska slutenvården. Ett öppet samtalsklimat är också viktigt för en bra arbets- och vårdmiljö.

Foto: Pexels

En tryggare psykiatrisk vårdmiljö

I psykiatrin är man ofta bra på att förebygga och hantera svåra situationer. Men man behöver bli bättre på att följa upp hot och våld som inträffat. Det konstaterar forskaren Veikko Pelto-Piri. Öppet samtalsklimat, skriftliga rutiner och bra utbildning är gemensamt för trygga arbetsplatser.

Veikko Pelto-Piri arbetar vid Psykiatriskt forskningscentrum i Region Örebro. Tillsammans med en grupp forskarkollegor har han undersökt hur man kan skapa en balans mellan personalens behov av en trygg arbetsmiljö – och patienternas behov av en bra och rehabiliterande vård.

Forskarna har intervjuat såväl chefer och personal som unga och vuxna patienter och klienter, inom psykiatrisk heldygnsvård och på ungdomshem. De har också undersökt runt 300 händelser med hot och våld.

Enligt Veikko Pelto-Piri inser både chefer och personal att goda relationer underlättar ett våldspreventivt arbetssätt. Han menar också att allt fler som arbetar inom psykiatri är bra på lågaffektivt bemötande. Det vill säga att kunna ”prata ned” en konflikt istället för att ta till tvångsåtgärder.

Från regel till relation

Veikko Pelto-Piri, Psykiatriskt forskningscentrum i Region Örebro.– Att bygga relationer är bra eftersom den som jobbar nära patienter också upptäcker tidigare om någon mår dåligt och kan ta tag i det tidigt. Att ge ett oönskat besked till en patient kan man till exempel planera så att det ges på ett bra sätt för patienten.

Trots att ensamarbete är förbjudet noterar han att personal ändå hamnar ensamma i svåra situationer. Dessutom fungerar inte alltid de larm som finns.

– Det är visserligen ett tekniskt problem men nog så svårt att lösa, säger han.

Han påpekar att psykiatriska kliniker ofta ligger i gamla lokaler som inte är anpassade till verksamheten. Det kan bidra till att personal ibland kan hamna utom synhåll för annan personal när man till exempel flyttar patienter.

Aktiva enhetschefer är en gemensam faktor för de arbetsplatser som fungerar bra. Det kan handla om att visa att hen bryr sig genom att delta i morgonmötet med personalen för att hålla sig uppdaterad. De som hade goda chefer efterfrågade ännu mer engagemang från dem. En ekvation som kan vara svår att få ihop eftersom cheferna också har många administrativa uppgifter.

Hot och våld kräver stöd i efterhand

Den som skadar sig fysiskt får oftast en bra vård direkt. Den som utsätts för hot och våld behöver dessutom ofta stöd från chefen i efterhand. Något som personalen också frågar efter i intervjuerna.

Det finns avdelningschefer som är bra på att direkt ta hand om situationer.

– Det finns avdelningschefer som är bra på att direkt ta hand om situationer. Någon hade som rutin att komma till arbetsplatsen inom 24 timmar – även om han var ledig.  Det är bra, men det räcker inte, säger Veikko Pelto-Piri.

Exakt hur detta stöd ska se ut vet han inte eftersom det saknas forskning på vad som fungerar.

– Engångs-debriefing har inte visat sig fungera och den som drabbats kan ofta behöva mer långsiktigt stöd efter en händelse.

Prata om hot och våld på arbetsplatsträffar

Det han vet är att det kan vara svårt att se om någon behöver stöd. Jargongen inom psykiatrin kan vara tuff och personalen är van vid att patienter kan bli aggressiva och hotfulla.

– Den som utsatts kanske tycker att det gick förhållandevis bra, men symptom som sömnsvårigheter, negativa tankar och ökad stress kan uppkomma och finnas kvar länge efter en allvarlig händelse.

Enligt Veikko Pelto-Piri inser den som drabbats oftast att psykiska besvär kan hänga samman med en viss händelse. Men man behöver prata mer öppet om detta på arbetsplatserna. Ett sätt att börja kan vara att ta upp alla kritiska situationer – både lyckade och mindre bra – på avdelningens arbetsplatsträffar.

– Att följa upp och ha kontakt med den som utsatts kan vara en uppgift för skyddsombudet. Han eller hon kan också kontakta chefen om problemen inte går över.

Många trivs ändå

Studien visar att 83 procent av personalen har upplevt hot eller våld någon gång under sitt yrkesliv. Veikko Pelto-Piri ser ändå en positiv utveckling. Över hälften – 60 procent – upplever en positiv organisationskultur. För att skynda på processen skulle han gärna se att all personal fick en bra utbildning i att hantera hot och våld. I det ingår möjlighet att träna genom till exempel rollspel. Kompetens och utbildning varierar dock mellan olika kliniker.

– Några har bara haft en föreläsning. Andra erbjuder hela utbildningsprogram med såväl teori som fysisk teknik, säger Veikko Pelto-Piri.

Skriftliga rutiner viktigt

Han betonar värdet av skriftliga rutiner som man tillsammans ständigt uppdaterar. Något som är särskilt viktigt i en verksamhet med många vikarier.

– På varje avdelning finns en kollektiv kunskap. Men om den inte är dokumenterad ökar risken att det blir fel när ordinarie personal inte finns på plats och kan hantera svåra situationer som till exempel tvångshantering.

Kliniker med flera avdelningar borde, enligt Veikko Pelto-Piri, också kunna planera så att det alltid finns någon med kunskap och erfarenhet på plats om det inträffar något allvarligt.

För att omsätta sina iakttagelser i praktisk verksamhet har han tagit initiativ till programmet En trygg och meningsfull psykiatrisk heldygnsvård som planeras starta hösten 2019 (se ruta).

Text: Birgita Klepke, 18 mars 2019

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Säkra kemisalar – så gör man i Tyresös skolor

Tyresö kommun har ökat säkerheten och minskat stressen för sina kemilärare. Starten var en gemensam utbildning för lärare och skolledare. Kemilärare har inte bara ansvar för sin egen och elevernas…

Kemisäkerhet för både lärare och elever

Kemilärare är ofta bra på att informera elever om risker. Men de är inte lika noga med sin egen säkerhet. Det säger Jenny Olander, föreståndare för KRC (Kemilärarnas resurscentrum) som…

Språkstödjare gör arbetsmiljön tryggare

Alla som är nya på jobbet behöver ett bra bemötande. Det säger språkstödjaren Emilia Karlin, som efter bara en dags utbildning kommit igång med att skapa en tryggare arbetsmiljö för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

SwAge-modellen gynnar alla åldrar

Vad får människor att stanna kvar i arbetslivet? Viktigast är en arbetsmiljö som gör arbetsplatsen hållbar för alla åldrar, visar...

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...