10 vägar till säkrare psykiatrisk vård

10 februari 2020 Lästid: 4 min
Utskrivningsbudskap - hoppfulla meddelanden som utskrivna patienter lämnar till sina medpatienter - är en del av Safewards. Veikko Pelto-Piri säger att programmet handlar om att påverka klimatet på en avdelning.
Utskrivningsbudskap - hoppfulla meddelanden som utskrivna patienter lämnar till sina medpatienter - är en del av Safewards. Veikko Pelto-Piri säger att programmet handlar om att påverka klimatet på en avdelning.

Foto: Elin Abelson

Hoppfulla meddelanden från utskrivna patienter, konkreta metoder för att trappa ner konflikter, och en ”lära-känna-varandra-pärm”. Det är några av de metoder som används i Safewards – ett program för att förebygga hot och våld inom psykiatrin. Nu ska programmet testas i Sverige.

Hot och våld är ett problem för personal inom psykiatrin. I en svensk studie nyligen rapporterade 83 procent av skötare och sjuksköterskor att de utsatts för våld i arbetet, och 47 procent hade gjort det under de senaste sex månaderna.

Safewards är ett brittiskt program som tagits fram för att komma till rätta med problemen. Det finns översatt till åtta språk och används i många länder.

Snart inleds ett forskningsprojekt för att översätta programmet till svenska, och testa det under svenska förhållanden.

– Eftersom det har fungerat på andra ställen borde vi testa det även i Sverige.

Det säger Veikko Pelto-Piri, medicine doktor och projektledare för den nya studien.

Patienterna är medskapare

– Safewards handlar mycket om att komma ifrån ett ”vi och dom-tänkande”. I programmet ser man patienterna som medskapare av den sociala och fysiska avdelningsmiljön. Kommunikationen går inte bara från personal till patienterna utan också åt andra hållet.

Programmet innehåller ett antal praktiska insatser, eller interventioner som de kallas. De finns uppräknade längst ner här på sidan. En avdelning som vill införa Safewards kan välja fritt, och införa de interventioner som passar bäst för just deras situation.

– Det är ett ganska öppet program. Man kan införa alla tio eller välja dem som man tycker är bäst.

Lovande resultat

I dagsläget är det bara två avdelningar i Sverige – bägge i Västra Götalandsregionen – som har börjat införa Safewards. Resultaten ser lovande ut.

– Siffrorna därifrån ser helt otroligt bra ut, även om de måste studeras vidare.

Och fler avdelningar står i startgroparna. Både i Örebro och Stockholm ska man sätta igång inom kort.

I den aktuella studien kommer forskarna att titta både på de avdelningar där programmet redan har införts, och på de som är på väg dit. De kommer att intervjua personal och chefer, plus patienter och patientföreträdare. Dessutom kommer de att mäta förekomsten av våld och tvångsåtgärder, och se om de minskar när programmet införs.

Forskarna hoppas att, med hjälp av den här informationen, kunna översätta Safewards till svenska förhållanden. Och då handlar det inte bara om språket.

Det är inte allt som fungerar i en svensk kontext

– Det är inte allt som fungerar i en svensk kontext. En del handlar till exempel om att tilltala patienter mister och misses, och det fungerar ju inte här. Man måste se hur man kan kulturanpassa de här interventionerna utan att ta bort de delar som är verksamma.

Hoppas på en tryggare vård

Veikko Pelto-Piri hoppas att programmet sedan kan rullas ut och börja användas på bredare front även i Sverige.

­– Det som jag hoppas på är att vi ska få en tryggare vård. Både för patienter och för personal, som får bättre verktyg att arbeta med.

– Jag hoppas också att det kan leda till att tvångsåtgärderna minskar. Det är viktigt att betona mänskliga rättigheter även inom psykiatrin, och det här är vårt sätt att försöka bidra till det.

Här kan du läsa om en av avdelningarna i Västra Götalandsregionen, som har börjat arbetet med att införa Safewards.

Verktyg och stöd

Kort om projektet

Namn: Safewards – Att förebygga och hantera hot och våld i psykiatrisk heldygnsvård

Projekttid: 2020 – 2022

Projektledare: Veikko Pelto-Piri

Bedrivs vid: Universitetssjukhuset Örebro

Finansieras av: AFA Försäkring

Safewards

Safewards är ett brittiskt program med konkreta åtgärder för att minska hot och våld inom psykiatrin. Det finns på åtta språk och tanken är att det nu ska översättas och anpassas till svenska förhållanden. Hela programmet finns på www.safewards.net

Programmet innehåller tio praktiska insatser, eller interventioner som de kallas. Avdelningar kan välja fritt mellan dessa tio, eller använda alla.

Du hittar mer information om Safewards på Örebro universitets webbplats.

De tio interventionerna

  1. Gemensamma förväntningar. Man klargör vilka förväntningar som patienter och personal kan ha på varandra. Dessa regler diskuteras öppet i personalgruppen, med patienter och ledning.
  2. Mjuk kommunikation. Personalen får lära sig uttalanden som är 1-2 meningar långa, och som kan användas när man måste 1) säga nej till patienten, 2) säga till patienten att sluta med ett beteende eller 3) be patienten att göra något som denne inte vill göra.
  3. Trappa ner. På en affisch i personalrummet finns en sammanställning av de-eskaleringstekniker, som kan användas för att trappa ner hotfulla situationer.
  4. Positiva ord. Personal försöker vid varje överlämning att säga något positivt om varje patient: om deras historia, egenskaper eller beteende. Man identifierar också bidragande faktorer till de beteendeproblem som patienten har.
  5. Mildra negativa besked. Potentiellt negativa besked, beslut eller händelser som patienter kan uppleva som svåra uppmärksammas. Personal kan sedan kommunicera dessa besked på ett sympatiskt sätt till patienten, och erbjuda stöd och hjälp.
  6. Lära känna varandra. Varje anställd ger icke-kontroversiell information om sig själv som de vill kommunicera med patienter. Patienterna uppmanas också att dela liknande uppgifter om sig själva. Denna information finns sedan skriftligt på avdelningen.
  7. Gemensamt hjälpmöte. Dagen startas i partnerskap genom att personal och patienter träffas för att diskutera hur de kan stödja varandra. Personal uppmuntrar patienter att identifiera sätt att hjälpa och stödja varandra under dagen.
  8. Känslor och hantering. Man uppmärksammar om någon patient är orolig eller mår sämre än tidigare. Lugnande metoder provas innan behovsmedicin sätts in. En miljö som ger en möjlighet till låg stimulans och lugn tid skapas. Man kan erbjuda en lugnande aktivitet eller en ”lugnande låda” med stressbollar, filtar, örtte, lugnande musik, öronproppar eller liknande.
  9. Förklara, försäkra och trygga. Efter ångestväckande incidenter följs patienters mående upp, antingen i små grupper eller var för sig. Allt för att återskapa trygghet och förståelse för vad som hände. Personalen är mer synliga efter incidenter, för att öka tryggheten på avdelningen.
  10. Utskrivningsbudskap. Före utskrivning uppmanas patienten att skriva ett positivt budskap till sina medpatienter. Dessa budskap är synliga på avdelningen för att ge en känsla av hopp till de patienter som befinner sig där.

Text: Anna Wettergård