På vuxenhabiliteringen i Göteborg finns hälsoombud med uppdrag att lyfta in friskfaktorperspektivet i arbetsmiljöarbetet. Det har på kort tid gett flera positiva effekter.
Titeln ”hälsoombud” leder lätt tankarna till att stärka medarbetarnas hälsotillstånd genom friskvårdsaktiviteter. Men det är inte syftet med rollen, berättar HR-strategen Ann-Sofie Henriksson. Hon är drivande i att införa hälsoombud i arbetsmiljöteamen i hela förvaltningen Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen. Hälsoombud är alltså med i chefens och skyddsombudens arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna.
I arbetsmiljöarbetet har skyddsombudet och chefen sina roller. Men vad ska då hälsoombudet bidra med?
– Man kan säga att skyddsombudet har på sig de röda glasögonen och letar efter risker och brister i arbetsmiljön medan hälsoombudet har gröna glasögon och söker efter det som fungerar bra och som man vill behålla eller göra ännu bättre, säger Ann-Sofie Henriksson.
Förvaltningen har sedan 2018 arbetat med hälsofrämjande förhållningssätt, och det var inom ramen för det som man införde rollen hälsoombud. De första hälsoombuden kom 2022. Men det är inget isolerat spår utan invävt i det ordinarie arbetsmiljöarbetet. Det är också därför hälsoombuden sitter med i arbetsmiljöteamen.
Hälsoombudet är till exempel med på de skyddsronder som chef och skyddsombud genomför. Då lyfter hälsoombudet sådant som fungerar och man ska vara rädd om.
I skyddsombudens uppdrag ingår både att vara uppmärksam på risker och att arbeta förebyggande, bland annat med stöd av friskfaktorer. I arbetsmiljöteamen i den här förvaltningen är hälsoombudens roll att bidra ytterligare med det hälsofrämjande förhållningssättet och hur man kan arbeta med friskfaktorer.
– Hälsoombuden förstärker det hälsofrämjande perspektivet i arbetsmiljöteamen, säger Ann-Sofie Henriksson.
Det känns positivt att fokusera på det som fungerar bra och som vi vill behålla.
Amanda Jonsson, hälsoombud
På vuxenhabiliteringen i Göteborg, som ger vård och stöd till personer med varaktig funktionsnedsättning, har de kommit igång ordentligt med både arbetsmiljöteamet och hälsoombud. De har två hälsoombud: Jens Holgersson som började i rollen för två år sedan, och Amanda Jonsson som började som hälsoombud för ett drygt år sedan.
Till yrket är Amanda Jonsson dietist, och som hälsoombud är hon och Jens Holgersson som en slags ambassadörer eller motorer för att få in friskfaktorerna i arbetsmiljön.
– Det känns positivt att fokusera på det som fungerar bra och som vi vill behålla, säger Amanda Jonsson.
Hon har fått en 3-timmar lång utbildning för uppdraget av förvaltningens strategiska arbetsgrupp. En gång i halvåret får hon och de andra hälsoombuden i förvaltningen även påfyllning med inspiration och tips på hur de kan göra. Hälsoombuden har till exempel ett årshjul med olika teman som de lyfter in i sina arbetsmiljöteam och på arbetsplatserna.
Hälsoombudet – ny roll i arbetsmiljöarbetet
Hälsoombuden har, utifrån sitt årshjul, fokus på att stärka friskfaktorn ”delaktighet och inflytande”. Men hur går det till rent praktiskt?
När arbetsmiljöteamet förbereder en arbetsplatsträff börjar de med ett förmöte. Då ser de över dagordningen. Hälsoombuden och skyddsombudet har då ett särskilt öga på att det blir en lagom mängd informationspunkter, så att det också finns tid för dialog.
Amanda Jonsson bevakar till exempel att informationen är tydlig för alla medarbetare. Det ingår som en grundbult i delaktighet, att medarbetarna får samma information, och tillfälle att vara med och tycka till innan beslut fattas, anser hon.
Det tar lite tid att komma in i tänket.
Delaktigheten har även stärkts genom att de har arbetsplatsträffarna i mindre konstellationer numera.
– Vi delar upp oss i små grupper utifrån professionerna så att fler får tillfälle att lufta sina tankar och ha dialog.
Friskfaktorn ”delaktighet” påminner hon även om i arbetsmiljöteamets andra möten.
– För att skapa en bra arbetsmiljö behöver vi lyfta in olika perspektiv i arbetsmiljöarbetet. Kanske har medarbetarna en annan synvinkel på en fråga som vi diskuterar i arbetsmiljöteamet. Då kan jag föreslå att vi tar reda på mer om vad medarbetarna tycker innan vi fattar ett beslut.
Att införa det främjande perspektivet i arbetsmiljöarbetet går inte i raketfart, men medvetenheten och kunskapen finns.
– Det tar lite tid att komma in i tänket, för det faller sig mer naturligt att tänka på problem som ska lösas. Det är inte lika lätt att fokusera på det som redan fungerar bra och hur vi kan behålla det. Men vi jobbar in det, säger Amanda Jonsson.
Arbetsmiljön har blivit ett bredare område i och med att vi har hälsoombud.
Carolin Federstedt, skyddsombud, Sveriges arbetsterapeuter
Hälsoombuden i förvaltningen arbetar även med resultatet i medarbetarenkäten. Att göra det har funnits med i hälsoombudens gemensamma årshjul. På vuxenhabiliteringen har hälsoombuden valt ut två områden som fungerar och gjort en plan för hur det kan behållas.
En fråga som många medarbetare på vuxenhabiliteringen uppskattar är möjligheten att arbeta mer flexibelt, hemifrån. Då jobbar de vidare med att främja och behålla den möjligheten.
I arbetsmiljöteamet på vuxenhabiliteringen ingår även skyddsombuden Kia Holmberg, Vision, och Carolin Federstedt, Sveriges arbetsterapeuter samt enhetscheferna Irvina Ristic, Anna Angervall Clarin och Minna-Maria Finström.
Hälsoombuden plockar upp det positiva
Skyddsombudet Carolin Federstedt tycker att det har blivit roligare diskussioner i arbetsmiljöteamet nu när hälsoombuden är med.
– Det är jätteroligt att jobba med arbetsmiljöfrågorna i vår konstellation. Arbetsmiljön har blivit ett bredare område i och med att vi har hälsoombud, som plockar upp det positiva och lyfter vad kan vi förbättra, säger Carolin Federstedt.
Enhetschefen Miina-Maria Finström ser också fördelar.
– Tillskottet med hälsoombud har gjort oss starkare tillsammans i våra roller i arbetsmiljöarbetet, så att var och en inte bara går i sitt eget invanda spår.
Hälsoombuden har gjort oss starkare tillsammans i våra roller i arbetsmiljöarbetet.
Miina-Maria Finström, enhetschef
5 stöd för hälsoombud
Hälsoombuden får minst fem olika slags stöd för uppdraget:
Introduktion till uppdraget vid ett tillfälle på tre timmar. Då får de bland annat lära sig om hälsofrämjande arbetssätt och friskfaktorer.
Utbildning två gånger per år med olika teman. Då får de till exempel stödmaterial, inspiration och genomgång av hur de kan arbeta med friskfaktorerna utifrån det som är aktuellt enligt ett särskilt årshjul för hälsoombuden.
Introduktionen och utbildningarna leds av en HR-strateg, en enhetschef och en hälsostrateg från företagshälsovården, på uppdrag av förvaltningen.
Årshjul som tas fram av den strategiska arbetsgruppen och innehåller teman som varierar år från år, till exempel så här:
- Kvartal 1: Arbeta med resultat från medarbetarenkät
- Kvartal 2: Dialog och delaktighet
- Kvartal 3: Tydlighet
- Kvartal 4: Stabil närvaro
Gemensam plats på intranätet. Där finns material, till exempel om hur man kan ha dialog om friskfaktorer på arbetsplatsträffen.
HR-avdelningen ger också stöd och svarar på frågor.
Läs även om hälsoinspiratörer
I Region Västmanland jobbar de på ett liknande sätt, läs gärna mer om det!
