Varberg: här får AT-läkarna bästa handledningen

Hur kan ett sjukhus ta bäst hand om sina AT-läkare? Det vet de på Varbergs sjukhus. De har vunnit rankning för bästa sjukhus för AT-läkare tre år i rad. Receptet är bland annat lyhörda handledare och egna arbetsplatsträffar för AT-läkarna.
– Här får man mycket stöd, säger AT-läkaren Louise Forsberg.

Alla som gått läkarprogrammet behöver göra en så kallad allmäntjänstgöring (AT-tjänst) för att få sin läkarlegitimation. Den är minst 18 månader lång och omfattar olika arbetsområden. Syftet är att man ska få tillämpa och utveckla de kunskaper och erfarenheter man fått under grundutbildningen.

Olle Eriksson Bjurmell är specialistläkare i akutsjukvård vid Hallands sjukhus i Varberg och precis som flera av sina kollegor är han också handledare för AT-läkare.

– Jag minns själv hur det var att komma direkt från utbildningen till AT-tjänst, hur vilsen och osäker man kände sig. Det har jag med mig när jag nu är handledare. Våra AT-läkare ska känna att de har vårt stöd och att de är en tillgång.

Detta är Halland bäst på i landet, enligt den ranking som Sveriges Yngre Läkarförening (SYLF) gör. För tredje året i rad kammar Varberg hem förstaplatsen, medan Halmstad försvarar sin andraplats från förra året. Båda sjukhusen tillhör region Halland.

Jobbar ofta i team

Flertalet AT-orter har ett minskat antal sökande till sina AT-tjänster. Men inte Halland – där har man mellan 25 och 35 sökande per plats. Och många fortsätter även jobba i regionen efter sin AT-tjänstgöring. Vad är det som gör Halland så framgångsrikt?

– En viktig faktor är att det finns ett bra utbildningsklimat på sjukhusen i Halland. Vi jobbar ofta i team oavsett personalkategori vilket skapar en väldigt god stämning och ödmjukhet kollegor emellan, säger Jana Hartelius som är överläkare i psykiatri vid Varbergs sjukhus.

Hon är sedan ett par månader tillbaka chef för AT-läkarna och de nya så kallade bastjänstgöringsläkarna (läs mer i faktarutan ovan).

Hon lyfter den tidigare AT-chefen och Halmstad sjukhus AT-chef som hon menar spelat en stor roll för att Halland fått en välfungerande AT-organisation. Dels får AT-läkarna själva vara med och påverka. Dessutom har de flesta nyckelpersonerna runt AT-läkarna själva gjort AT för inte så länge sedan. Något som bidrar till en stor utbildningsvilja.

– Man kommunicerar en bild av AT-läkarna som kollegor och resurser som också är viktiga för vår framtida kompetensförsörjning. Att få vara med och göra arbetsmiljön så bra som möjligt för våra för AT-läkare – det är en av mina viktigaste arbetsuppgifter och en stor anledning till att jag tog den här rollen, säger Jana Hartelius.

Handleder med frågor

Louise Forsberg sökte sig aktivt till Varbergs sjukhus eftersom hon har släkt som bor på orten. Men hon hade också hört väldigt gott om Varbergs AT-organisation. Hennes första placering var akuten med Olle Eriksson Bjurmell som handledare.

– Akuten är ju en stressig plats där man måste fatta snabba och ibland svåra beslut. Så det är klart man är nervös. Men Olle var väldigt bra på att stämma av och följa upp ganska direkt om man hade haft en jobbig situation.

Olle Eriksson Bjurmell jobbar kliniskt på akuten och är dessutom ofta ledningsläkare där – en roll som har handledning som främsta uppgift. På det viset träffades de ganska ofta i det dagliga arbetet. Det var till stor hjälp tycker Louise Forsberg. Exempelvis har hon kunnat ha just Olle med sig på de ambulanslarm som AT-läkarna förväntas göra med stöd av en erfaren handledare. Om hon ”fastnade” eller patienten blev sämre, tog Olle inte genast över. Istället ställde han frågor som ”vad tänker du att vi behöver göra nu? Är det någon särskild undersökning du funderar på”?

– Det gjorde att jag kände mig mer trygg i mig själv. Han peppade mig att lösa problemet och visade att han tror att jag klarar av det. Det blev en positiv stress istället för negativ. Självklart klev han in om det verkligen behövdes. Men tack vare hans stöttande förhållningssätt lärde jag mig jättemycket på akuten och blev säkrare i min läkarroll.

En annan sak Louise Forsberg vill lyfta fram med AT-organisationen är stödet från AT-chef och AT-samordnare. De hjälper till med schema, kurser och andra praktiska saker. Men de stämmer också av hur det går och hur man mår.

– De är närvarande och tittar ofta in i AT-läkarnas lunchrum, uppmuntrar en att höra av sig även om man bara vill snacka lite. Och upplever man problem är de duktiga på att följa upp och återkoppla, exempelvis vid de regelbundna AT-träffar vi har tillsammans. Det är över huvud taget väldigt högt i tak här.

Viktigt se varandra som resurser

Olle Eriksson Bjurmell konstaterar att vissa tycker att AT-läkare behöver utsättas för press för att utvecklas. Själv tycker han att coachande är viktigare.

– Våra AT-läkare är mycket kompetenta, men känner sig samtidigt väldigt osäkra när de kommer hit. Vi behöver guida dem till en slags inre struktur, ställa de rätta frågorna för att de ska våga lita på sig själva och kunna fatta beslut. Det finns många saker som behövs för att man ska bli en bra läkare. Goda förebilder och engagerade handledare är en grundförutsättning.

En annan förutsättning är att arbetsplatsen har de resurser som behövs. Och i en krisande sjukvårdsapparat är det sällan så. Där har exempelvis AT-handledarna en betydelsefull roll för att lyfta av AT-läkarna den etiska stress som är svår att värja sig emot, menar Olle Eriksson Bjurmell:

– Det är brist på resurser, patienter får vänta, folk blir missnöjda och det saknas vårdplatser. Därför är det så viktigt att påminna varandra om att ta sina raster och gå hem i tid. Ytterst handlar det om att stötta varandra i arbetsgruppen och se varandra som resurser, oavsett vilken roll man har. Teamwork, helt enkelt.

Det är mycket att göra och en tuff arbetsmiljö på många sjukhus. Därför är det så viktigt att stötta varandra i arbetsgruppen, menar Olle Eriksson Bjurmell.