En toalett som styrs med fjärrkontroll och även duschar och torkar efter besöket – det kan brukare i Karlstad få installerade i sina hem. Toaletten är ett av flera digitala stöd inom vård och omsorg som kommunen satsar på.
Karlstads kommun är utsedd till en av tio kommuner som ska inspirera fler att börja digitalisera äldreomsorgen. Deras förändringsresa började på toaletten.
Idén till att testa spol- och torktoaletter föddes när hemtjänstgruppen i stadsdelen Kronoparken i Karlstad var med i ett EU-finansierat projekt. Det handlade om hur man kan utveckla äldreomsorgen med hjälp av välfärdsteknik och digitala lösningar.
Projektet är avslutat, men resultatet är bestående, enligt Luziane Portugal Höög som är skyddsombud för Kommunal.
I projektet hade de fokusgrupper som pratade om vilka arbetsuppgifter de tyckte var svåra ur arbetsmiljöperspektiv.
– Då kom toabesöken upp, säger Luziane Portugal Höög.
Några brukare var också med i egna fokusgrupper där de lade fram på vilket sätt de skulle vilja vara självständiga.
– Även de valde toabesöket, så behoven matchade varandra!
Ökar integriteten och lyfter arbetsmiljön
Det var alltså på toaletten som förändringen skulle börja, och det med hjälp av digital teknik.
– När man kan gå på toa själv, då har man integritet. I min arbetsgrupp fanns unga medarbetare och för brukarna var det inte så lätt att släppa in dem på toa. Det är inte heller alltid lätt att ha en bra ergonomisk arbetsmiljö i ett trångt utrymme, som toaletter ofta är.
Kan bli lättare att rekrytera unga
I det här området i Karlstad bor människor från hela världen, och det återspeglas även i hemtjänstgruppen, berättar Luziane Portugal Höög. Här är många brukare dessutom i 40 till 50-årsåldern, vilket är betydligt yngre än vad man annars förknippar med hemtjänst.
– Yngre människor ser möjligheterna med digital teknik och vill att vi skaffar mer sånt. Generationen som kommer nu har ju redan vanan inne med sina mobiler. Det är ingen som vill ha det som förr.
Hon tror att spol- och torktoaletterna även kan göra det lättare att rekrytera unga till äldreomsorgen.
Där hon arbetar använder nu sex brukare en sådan toa i sina hem. Sammanlagt är det 14 brukare i Karlstad som har den.
– De här toaletterna har också varit till stor nytta under corona eftersom kunderna behöver färre besök från hemtjänsten, tack vare att de klarar toabesöken på egen hand.
Frigör tid till guldkanter
När personalen inte behöver ta hand om toabesöken eller stå och vänta utanför toadörren frigörs tid till annat. Det har enligt Luziane Portugal Höög inte minskat på personal, något hon var rädd för först. Istället har brukarna fått mer trivseltid.
– Vi hinner mer, kan gå ut på promenad eller göra något annat socialt som brukaren vill. Det blir en guldkant och det har också gjort det mer attraktivt för yngre att jobba här.
Inflytande på jobbet
Här är det personalen i hemtjänsten som tillsammans med brukarna undersöker vilka digitala lösningar som kan passa. Tillsammans med brukaren kan de även besöka en visningsmiljö där brukaren kan prova ut hjälpmedel, och det kan vara till exempel digitala stöd.
– På så sätt kan vi påverka våra jobb. Det är vi som är hos kunderna och ser behoven och kan komma med lösningar.
Så svårt är det inte med digitalisering, menar hon.
– Att införa välfärdsteknik hemma hos brukarna är ju inte svårare än att vi gör det i våra egna privatliv. Hemma har vi kanske skaffat en ny bil där något med det digitala krånglar och måste justeras, och då fixar vi det eller byter till en annan bil. Nu hjälper vi brukarna så att deras grejer fungerar.
Kommunen har också en enhet som hjälper till med installationer och teknikstrul.
Fördel för brukarna
Det finns dessutom en annan riktigt stor vinst för brukarna, berättar hon. Nu kan de vara mer flexibla med sina toalettbesök. Det underlättar även för anhöriga som hjälper till.
– Vi har haft brukare med återkommande svamp i underlivet, men nu har vi inte hört det på jättelänge.
Mer än toaletterna
Förutom spol- och torktoaletten håller Karlstad på med att införa så kallat ”nyckelfritt”. Det innebär att hemtjänsten öppnar ytterdörren med ett klick på mobilen. Det sitter en dosa på insidan av dörren och mobilen kommunicerar med dosan via bluetooth.
I Karlstad kan brukaren också ha en kamera hemma för att personal, eller anhöriga, ska kunna titta till en istället för att göra hembesök. Det används framför allt på natten, men även kvällsbesök kan strykas om en anhörig istället har ett videosamtal med brukaren.
Skyddsombudet och undersköterskan Helena Persson är positiv till digitaliseringen. Men hon vill också slå vakt om den mänskliga kontakten.
– De gamla behöver oss. De behöver närheten till en person som kommer hem till dem, sitter ned och pratar. Som det ser ut i samhället idag så hinner inte anhöriga hem till mor och far. Och nu i coronatid så ser vi hur värdefullt det är att vi får komma hem till dem. Nu kan vi vara den enda som får komma in, säger Helena Persson.
Äldre personal kan behöva mer tid
Margareta Styffe är ordförande för Kommunals sektion i Karlstad. Hon menar att digitaliseringen också kan skapa belastning och stress för de i personalen som är lite äldre och ska lära sig alla de nya digitala lösningarna.
– Den som är 60-plus behöver kanske mer tid och stöttning i jämförelse med den som är 20 år och inte är rädd för att trycka på knappar. Frågan är om vi i personalen tillåts ha olika förutsättningar och om vi får den tid vi behöver för att bli säkrare, säger Margareta Styffe.
Kan minska behovet av hemtjänst
Digitaliseringen av äldreomsorgen ruckar på det traditionella synsättet för hur vård och omsorg ska gå till. Kommunerna står inför en framtid där personalen inte räcker till för att matcha de allt fler åldrande medborgarnas behov av vård och omsorg. Samtidigt kan digitaliseringen bidra till att behovet av hemtjänst kan minska.
Det menar i alla fall Marie Johansson, utvecklingschef på Vård-och omsorgsförvaltningen i Karlstad.
Våra kunder får nu möjlighet att själva välja hur och när de ska få hjälp.
– Det finns två stora anledningar till att utveckla äldreomsorgen med stöd av digitalisering. Våra kunder får nu möjlighet att själva välja hur och när de ska få hjälp. De får också större möjligheter att klara av sin vardag själva, säger Marie Johansson.
Därför riktar Karlstad in sig på att guida medborgarna till utbudet av digitala stöd och tjänster som de kan skaffa själva. På så sätt kan de kanske skjuta upp sitt behov av hemtjänst. Det kan exempelvis handla om trygghetsskapande tjänster som trygghetskamera eller larm som anhöriga kollar av.
Kommunen vill också uppmuntra företag att utveckla produkter som äldre kan ha nytta av för att klara sig utan äldreomsorg lite längre.
– Vi vill stimulera den utvecklingen. Köper man tjänsten själv kan man också själv bestämma vem som ska titta till en via kameran.
Ska stötta andra kommuner
Nu har alltså Karlstad utsetts till en av tio modellkommuner. I den rollen ska de stötta andra kommuner och de regionala stödstrukturerna för digitalisering av olika tjänster.
Modellkommunerna ska också införa fler digitala lösningar i den egna kommunen för att generera kunskap och erfarenhet som ska komma hela landet till del.
– Vi vill dela med oss av allt det vi har erfarenhet av. Dels det vi har testat och infört, dels det som inte fungerat så bra, säger Ann-Sophie Gustafsson, som är utvecklingsledare i Karlstad.
Foto på toaletten: Eric Lindgren
Foto på Marie Johansson och Ann-Sophie Gustafsson: Linda Eklind