IT i hemtjänsten ökar både tryggheten och stressen

28 mars 2014 Lästid: 9 min
Den digitala pennan som används i Borås hemtjänst syftar till större säkerhet och trygghet för brukare och anhöriga. Lena tycker att pennan hjälper henne i arbetet, men samtidigt känner hon sig övervakad och mer stressad än innan de började använda den.

Foto: Ragnhild Larsson

En digital penna som registrerar närvaro skapar trygghet och säkerhet för både brukare och personal, säger chefen. Men hemtjänstanställda Lena känner sig också mer stressad.

Klockan är strax efter fyra och Lena har just avslutat sitt pass i hemtjänsten i Borås. Idag har hon varit hemma hos sina gamla för att duscha, klä på, dela ut mat och mediciner, handla mat och tvätta. Det innebär många återkommande korta besök. Att ge mediciner och sätta på stödstrumpor ska till exempel ta fem minuter. De blå skoskydden är nödvändiga för att hinna. Lena har arbetat sex år i hemtjänsten.

Under de första åren, när det inte fanns någon digital penna, fick hon en lista varje morgon på vilka brukare hon skulle gå hem till och vad de skulle ha hjälp med.

– Då kunde jag lägga upp jobbet efter eget huvud och det var inte så stressigt.

Ökad säkerhet för brukarna

2009 införde hemtjänsten i Borås den digitala pennan, mobipen, med vars hjälp man registrerar alla aktiviteter hos brukarna. Syftet är att se till att brukaren får den tid de är beviljade av biståndsbedömaren och ge de anhöriga en större säkerhet och trygghet.

Med det digitala systemet går det att visa vem som varit hemma hos brukaren och hur länge, samt vilka insatser som blivit utförda. Det är också ett sätt att se till att brukaren får lika mycket vård oavsett om det är en privat eller kommunal utförare. Med hjälp av mobipen ska resurserna också anpassas bättre efter de behov som finns.

Den digitala pennan lagrar information via en kamera i pennspetsen När Lena kommer hem till en vårdtagare registrerar hon att besöket startat genom att trycka pennan mot en elektronisk etikett innanför ytterdörren. När hon går därifrån loggar hon ut sig på samma sätt. Under besöket signerar Lena de insatser hon gör i en pärm som finns hos vårdtagaren.

När hon kommer tillbaka i grupplokalen efter ett arbetspass, tankar hon pennans innehåll över i en dator, där informationen samlas. Det är mycket att hålla reda på, tycker Lena. Mobil, nycklar, mediciner, omläggningsmaterial, handskar och skoskydd ska med ut.

– Och så ska vi ha med oss pennan och komma ihåg att dutta in och ut oss.

Lena tycker visserligen att pennan hjälper henne att komma ihåg alla brukare och se till att de får den hjälp de ska ha. Men hon känner sig samtidigt övervakad.

– Vi ska liksom bevisa att vi gör vårt jobb. Det känns som att man inte tror att vi gör det annars. Och varför är det just vi som kollas och inte våra chefer?

Personalen måste rapportera avvikelser

För att antalet anställda ska vara lagom i förhållande till de insatser brukarna behöver, krävs det att alla anställda är noggranna med att fylla i eventuella avvikelser.

Under de senaste veckorna har många anställda varit sjuka och det har varit svårt att få vikarier. Då måste de som är på plats klämma in fler brukare i sina egna scheman.

– Då gäller det att vi noterar att en promenad inte blev av på grund av sjukdom eller att man bara hinner stanna hos någon i en kvart istället för den halvtimma de ska ha. Men det är många som inte rapporterar det eftersom de inte tycker att de hinner och då ser det ut som att det går att ha färre anställda.

Mobipen sparar pengar

För att det digitala systemet ska ge en signal om att det behövs mer tid, till exempel för att städa en tvårummare, krävs det också att personalen säger ifrån. Då gäller det att det är flera som påpekar för biståndsbedömaren att det behövs mer tid.

Mer koll med penna

– Någon har kanske ont i ryggen och orkar kanske inte med allt på en timma, men rapporterar inte till biståndsbedömaren eftersom man inte vill ställa till besvär. Då sker det ingen förändring.

Samtidigt som mobipen kan hjälpa till att spara pengar genom att inte ha mer personal än nödvändigt, har antalet sjukskrivna inte minskat under senare år.

– Personalen är trött och har mycket värk. Det är ett tungt och stressigt jobb. Många längtar redan efter sin pension. För egen del är det mina gamlingar som gör att jag trivs. Det är viktigt att vi tar hand om dem på ett bra sätt. När jag blir gammal vill jag ha någon som har tid att stanna hos mig en stund och inte stressar runt med en penna.

Ökad stress ger sämre vård

Anna Gustavsson tillhör de som är uttalat kritiska till den digitala pennan. Efter åtta år i hemtjänsten med uppehåll för studier, jobbar hon idag på ett äldreboende i Borås. Hon menar att den ökade övervakningen var en starkt bidragande orsak till den ökade stressen hon kände och att hon på egen begäran blev omplacerad. Om det tog lite tid att ta sig till en brukare för att hon bodde långt från lokalen, började hon genast fundera över vad cheferna skulle tycka. Kanske skulle de börja undra över vad hon gjorde under de extra tio minuterna?

– Jag kände mig förföljd. Ska vi verkligen behöva dokumentera allt vi gör och bevisa vad vi gör. Det blir en väldig stress. Och vart tog omsorgen vägen?

Före mobipen kände Anna att hennes chefer litade på att hon utförde ett bra jobb. Anna är tveksam till om de digitala pennorna leder till bättre vård för brukarna eftersom personalen blir mer stressad.

Det enda positiva med mobipen, tycker Anna är att man i efterhand kan bevisa att man varit hos någon om en anhörig skulle höra av sig eftersom deras mamma påstår att de inte fått något besök från hemtjänsten.

Anna tror att digitala system som mobipen möjligen hade fungerat bättre om de hade kombinerats med en rimlig arbetsbelastning, men med de nedskärningar som råder, tycker hon bara att stressen blir värre.

– Man borde lyssna mer på hur personalen upplever situationen istället för att strikt utgå från pennorna.

Protester gav resultat

2010 införde kommunen det så kallade kringtidskortet, som skulle mäta all tid för varje anställd, också när de inte var hos brukarna utan i sin lokal . Då fick Anna nog och fick med sig sina arbetskamrater på en bojkott. Anna skrev dessutom en insändare som hennes partikamrater i vänsterpartiet tog upp till diskussion i kommunfullmäktige. Resultatet blev att kringtidskortet försvann efter bara ett par månader.

– Det var bara för mycket. I vår lokal vill man kunna koppla av utan att behöva dokumentera allt hela tiden. Jag blev så glad. Ingen trodde att det skulle gå att få bort det.

Anna tycker att det är ett stort problem att så få vågar säga ifrån. Under en arbetsplatsträff när Anna inte var närvarande, frågade en av cheferna om de verkligen tyckte att det var så jobbigt med kringtidskortet. Bara en vågade höja rösten och förklara att hon höll med Anna i kritiken.

– Alla är så rädda.

På äldreboendet där Anna jobbar nu finns det inga digitala pennor.

– Här kan jag tänka på de boende, inte på vad cheferna ska säga.

Lena Eksberg, ordförande för fackförbundet Kommunal i Borås, menar att få yrkesgrupper är så registrerade som hemtjänstpersonalen och de mår dåligt på grund av det.

– Tidspressen är stor. De anställda ska leverera och det ska synas att de levererar. Den långsiktiga planeringen saknas. Du kan komma till din grupplokal på morgonen och få reda på vilka du ska gå hem till.

Ett av målen med den digitala pennan är att de anställda ska spendera så mycket tid som möjligt hemma hos brukarna.

– Du måste ändå förflytta dig mellan olika brukare och där borde arbetsledarna ta ett större ansvar för att se till att de brukare personalen ska gå till bor nära varandra, så arbetsmiljön blir så bra som möjligt. Idag är det ofta hemtjänstpersonalen själva som får planera schemat.

När det gäller avvikelser, säger Lena att det är svårt att få personalen att rapportera när saker och ting inte fungerar. Hon tror att många är rädda om sitt jobb och därför ogärna berättar att de inte hinner med en uppgift på utsatt tid.

– Återigen handlar det om arbetsledningen. De måste följa upp hemtjänstgrupperna, ta reda på vilka brister som finns och hur arbetet kan utvecklas. Idag är det svårt att rekrytera personal till hemtjänsten och vi riskerar då att få de som måste ha ett jobb, som inte är så intresserade av arbetsuppgifterna.

Fördelarna överväger

Ann-Marie Sahlin som är enhetschef i hemtjänsten i Borås, tycker att fördelarna med mobipen är fler än nackdelarna.

– Det ger brukaren en betydligt bättre säkerhet. Vi ser att någon varit där och att insatserna blivit utförda. Även om vi visste att vår personal varit hos sina brukare tidigare, så ger det också en större trygghet för anhöriga.

Sedan kringtidskortet försvann har Anne-Marie inte fått klagomål från personalen.

– Om jag är ärlig och jobbar som jag ska så har jag inget att dölja. Så resonerar de flesta, även om det förstås finns undantag.

Ann-Marie tycker att mobipen innebär fördelar för de anställda, som tydligt kan visa vad de gjort.

– Man är rätt så utsatt i hemtjänsten och kan bli anklagad för att inte ha varit hos en person.

Till nackdelarna hör när tekniken krånglar. Datapennorna slits och varje penna kostar mellan 2000 och 3000 kronor.

I slutet på varje månad följer Ann-Marie upp hur mycket brukartid varje brukare har. Syftet är att resurserna ska anpassas och omfördelas efter de verkliga behoven.

– Det har man nytta av både som personal och brukare. Förut kunde vi mer ha en känsla av att arbetsbelastningen ökat, men nu kan vi se svart på vitt hur det ligger till.

Fotnot: Lena vill inte ha med sitt efternamn.

Tips

Jobba systematiskt med den digitala arbetsmiljön med hjälp av Digi-ronden.

Digi-ronden är ett verktyg för att förstå, kartlägga och utveckla den digitala arbetsmiljön. Det innehåller:

  • Förslag till aktiviteter på arbetsplatsträffen
  • Tre skyddsronder
  • Stöd för att skapa en handlingsplan
  • Tips om hur man kan jobba vidare

Här kan du läsa mer om Digi-ronden.

Text: Ragnhild Larsson