Två sjuksköterskor jobbar ihop framför datorn, sjuksköterskors digitala arbetsmiljö.

Papper och penna eller digitala system? Sjuksköterskor använder både och i sin arbetsvardag. För att förbättra sjuksköterskors digitala arbetsmiljö behöver it-systemen designas annorlunda.

Foto: Åsa Lännerström/Johnér bildbyrå

Bra digital arbetsmiljö i vården – 5 tips

Sjuksköterskor håller reda på mycket information, och oftast använder de digitala system för det. Hur kan man se till att systemen blir effektiva och samtidigt användarvänliga? Nu finns en skrift där forskare ger sina bästa tips.

– Vi upptäckte att it-systemen görs mer med läkare i åtanke. Men sjuksköterskor har en helt annan och komplexare arbetssituation.

Det säger Minna Salminen-Karlsson, genusforskare vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom skriften om sjuksköterskors digitala arbetsmiljö.

Skriften vänder sig främst till personer som bestämmer över it i vården. Den bygger på ett forskningsprojekt om digitalisering och dess effekter på sjuksköterskors arbetsmiljö (DISA). Syftet har varit att utveckla ett stöd för när it-lösningar upphandlas och införs i vården.

IT-lösningar ska stödja

I sin arbetsvardag använder sjuksköterskor många digitala system och verktyg. Systemen ska stödja sjuksköterskornas arbete men stör ofta i stället, visar den studie som Minna Salminen-Karlsson och hennes kollegor har gjort.

– Ett tydligt exempel är journalsystemen. De är indelade i olika problemområden, vilket passar bra för exempelvis en ortoped eller cancerläkare. Men en sjuksköterska ska ta hand om hela patienten, som kan ha både benbrott och diabetes, säger hon.

Sjuksköterskan måste då gå in i flera olika moduler i systemet för att få fram det som behövs i sjuksköterskearbetet.

Olika typer av stress

Utöver att systemen brister i användarvänlighet är de sällan integrerade med varandra, medför överdokumentation och förändras ständigt. De är också många till antalet. En sjuksköterska kan behöva hantera uppemot 10–15 olika system under en arbetsdag.

Resultatet är att sjuksköterskors arbetsmiljö blir problematisk på flera sätt. Framför allt uppstår stress och det går åt onödig tid.

– Förutom tidspressen upplever sjuksköterskor kognitiv stress när de ska vara en slags mellanlänk mellan olika system som dessutom använder olika termer. Och allt ska de hålla i huvudet. Det uppstår också etisk stress när man inte riktigt litar på systemen och känner att det finns fara för patienten, säger Minna Salminen-Karlsson.

Viktigt ställa rätt frågor

Hur kan man då göra för att skapa mer effektiva och användarvänliga digitala system som fungerar även för sjuksköterskorna?

– Mycket ligger i händerna på dem som designar systemen. Systemen kan fungera för vissa användare, men inte alltid för sjuksköterskor. Ett nytt system kan vara sämre för sjuksköterskorna än det som de redan har. Men det vet man inte förrän man frågar.

De som kan påverka upphandlingen av nya system inom vården behöver alltså ta reda på vad sjuksköterskorna tycker och se till att systemen utformas med fokus på vård och omsorg.

De bör också ställa sig bland annat följande frågor:

  • Vad är det för system vi behöver? Löser det verkligen problemet som åsyftas?
  • Är nyttan större än kostnaderna, om man räknar med alla kostnader för införande, utbildning, arbetstid som systemet kräver och support?
  • Hur kan systemet integreras i de system som redan används?
  • Hur kan nuvarande system bli bättre?

Grundläggande krav

Forskarna har också formulerat en egen kravlista för it-system som ska stödja sjuksköterskearbetet. Den kravlistan kan användas som stöd även för andra organisationer som planerar att införa nya digitala system:

  • Systemen ska öka effektiviteten i arbetet utan att kosta för mycket i form av pengar, vårdkvalitet eller arbetsmiljöproblem.
  • Systemen ska fungera utan problem och vara integrerade med varandra.
  • Datorer och andra digitala verktyg ska utformas och placeras med hänsyn till god fysisk arbetsmiljö.
  • Programvaran i datorerna ska minimera den kognitiva belastningen.
  • Information i systemet ska vara aktuell, lätthittad, lättförståelig och ändamålsenlig.
  • IT-support ska ge snabb och kompetent service och förstå problem som sjuksköterskor möter.
  • Digitala verktyg bör underlätta informationsutbyte och samarbete men inte ersätta andra former av kommunikation.
  • Säkerställ organisatoriskt stöd när system förändrar arbetsprocesser. Förutom IT-support även användarutbildning och möjlighet för sjuksköterskorna att påverka sin digitala arbetsmiljö.
  • Ha väl genomtänkta införandestrategier.

Digitalisera inte allt!

Forskarna tar i skriften också upp aspekter där it-system kommer till korta. Om it-system är långtidsminne så fungerar papper, anteckningsböcker, post-it-lappar och whiteboards oftast utmärkt som korttidsminne i sjuksköterskors arbetsvardag.

– Vi har sett att de överallt går omkring med små anteckningsböcker och pennor.

Papper är lättåtkomligt, skapar inget avstånd i patientkontakten, och det går snabbt och enkelt att anteckna. Det går även att hantera specifik eller komplex information som it-systemens förstrukturerade mallar inte rymmer.

– Ingen säger att de inte vill ha it-system. De underlättar ju sjukvården och sjuksköterskearbetet på många sätt. Men det vore så mycket bättre om man tog hänsyn till den verklighet som sjuksköterskor arbetar i, säger Minna Salminen-Karlsson.

Läs två ytterligare artiklar om forskningsprojektet:

Sjukvårdspersonal en man en kvinna pekar och tittar på dator, IT i vårdenNär män gör it-system för vårdens kvinnor

Sjukvårdspersonal som trängs framför datorskärmSjuksköterskor – läkarnas osynliga it-support

Text: Jeanette Neij, 11 april 2022

Relaterade verktyg

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö