Var sjunde yrkesverksam person har blivit utsatt för sexuella trakasserier det senaste året. Det är ungefär lika många som år 2018, då många yrkesgrupper startade sina metoo-upprop. Ett par sårbara grupper är extra utsatta.
Vad sexig du är!
En kram är väl inget att bli sur för?
Jag klappade bara – jag tafsade inte.
Så kan sexuella trakasserier ta sig uttryck. Andra exempel är att få oönskade mejl med sexuellt innehåll, bli föreslagen fördelar på jobbet om man går med på sex eller att tvingas se delar av en annans kropp.
I en ny undersökning från Verian (före detta Sifo Kantar) har 6943 personer i yrkesverksam ålder blivit tillfrågade om de blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet det senaste året.
Var sjunde yrkesverksam person svarade ja på frågan. Det är samma andel som i Verians tre tidigare undersökningar på samma tema, med undantag från pandemiåret 2020, då andelen var något lägre.
Sexuella trakasserier drabbar både kvinnor och män. Men för kvinnor är risken klart högre. Var tredje kvinna och var tolfte man har utsatts någon gång under sitt yrkesliv, visar undersökningen.
Det är vanligare på arbetsplatser som har en överrepresentation av ena könet – något som väldigt många arbetsplatser har i Sverige. Var femte kvinna på en mansdominerad arbetsplats har blivit utsatt, var sjunde man i motsvarande läge.
Störst risk för unga
Störst risk att bli utsatt för sexuella trakasserier är det för unga mellan 18 – 29 år. Bland Metalls medlemmar har 38 procent av de unga blivit utsatta någon gång det senaste året. Bland Kommunals unga medlemmar har 32 procent utsatts, och bland Handels unga medlemmar 31 procent.
Hbtqi-personer och timanställda också mer utsatta
Det finns fler grupper som har större risk att drabbas. Var femte hbtqi-person uppger att de har utsatts. Av alla personer med tidsbegränsad anställning är det också nästan var femte. Även bland personer med utländsk bakgrund är det var femte person i undersökningen som uppger att de utsatts för sexuella trakasserier det senaste året.
Kunder, brukare och klienter bland förövarna
Trakasserierna kan komma från chefer, kollegor eller tredje part. Det kan vara till exempel en kund, en klient, en brukare eller en anhörig till brukaren. För de tillfrågade som är medlemmar i Kommunal och Handelsanställdas förbund kommer över hälften av trakasserierna från en sådan person.
Att tystnadskulturen är så utbredd är ett enormt misslyckande.
Malin Ragnegård, ordförande i Kommunal
Hälften berättar inte om sexuella trakasserier
Den som utsätts behåller ofta upplevelsen för sig själv och berättar inte för någon om vad han eller hon varit med om. Det var lite vanligare bland män än bland kvinnor att inte berätta för någon; 57 respektive 46 procent.
Chefer och medarbetare – olika bild
Chefer och medarbetare har väldigt olika bild av hur vanligt det är. Bland cheferna som tillfrågades säger 5 procent att sexuella trakasserier är ett problem på den egna arbetsplatsen, trots att 14 procent i undersökningen uppger att de blivit utsatta.
Undersökningen har gjorts i samarbete med LO och fackförbunden IF Metall, Kommunal, Handelsanställdas förbund och Unionen, samt med arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna. När undersökningen presenterades hos Verian den 26 november fanns också bland annat representanter för Kommunal, Handels, IF Metall och Unionen på plats.
– Att tystnadskulturen är så utbredd är ett enormt misslyckande, sade Malin Ragnegård, Kommunals ordförande. Vi behöver ta ett större tag i den här frågan tillsammans med SKR.
Hos Prevent finns flera verktyg som stöd för att förebygga och hantera sexuella trakasserier på arbetsplatserna. IF Metall och Industriarbetsgivarna har varit med och tagit initiativ till dem.
Det är viktigt att höja kunskapsnivån på arbetsplatserna.
Fanny Högrell, ombudsman, IF Metall.
Fanny Högrell, ombudsman på IF Metall, poängterade att hon uppskattade samarbetet med Industriarbetsgivarna i den här frågan.
– Det är viktigt att höja kunskapsnivån på arbetsplatserna, sade hon.
De förtroendevalda kan ha en viktig roll i det arbetet, menade Robin Olofsson, ledamot i Unionens förbundsstyrelse.
– De kan hålla koll på att arbetsgivarna har en policy och handlingsplan för att kunna jobba med de här frågorna på arbetsplatsen, som man ska göra enligt diskrimineringslagen.
Det här är sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förutom kommentarer och ord kan det till exempel handla om att någon tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.
Sexuella trakasserier är förbjudet enligt diskrimineringslagen, och det är arbetsgivarens ansvar att se till att det inte förekommer.
Läs mer hos Diskrimineringsombudsmannen
