Allt fler kommuner, regioner och kommunala företag använder friskfaktorer för att förbättra arbetsmiljön och verksamheten. Men hur mäter man om friskfaktorarbetet ger effekt? Just nu pågår ett febrilt arbete om detta runt om i landet – med stöd av forskare. Här får du lite koll!
Forskning har visat att om man stärker sina friskfaktorer i organisationen så bidrar det till bättre arbetsmiljö, friskare medarbetare och kvaliteten i verksamheten på en rad sätt.
Men nu finns en stark efterfrågan på metoder för att mäta effekten av friskfaktorarbetet. Hur gör man rent konkret för att mäta? Bland de som vill se resultatet av friskfaktorarbete finns till exempel politiker, som ju är ytterst ansvariga för arbetsmiljön.
Just nu testar också en rad kommuner och regioner olika sätt att följa upp effekten av sitt arbete med friskfaktorer. Några av dem är Nacka kommun, Hudiksvalls kommun och Region Västerbotten. De berättade om hur de gör på ett webbinarium som Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Suntarbetsliv gav den 12 november 2025. En forskare medverkade också.
Mäter friskfaktorer över tid
Nacka kommun bedriver ett utvecklingsarbete för att stärka och följa friskfaktorer över tid. Våren 2024 bestämde de sig för att börja använda Suntarbetslivs verktyg Friskfaktorlabbets frågor som ett tillägg i sin medarbetarundersökning.
Frågorna ingår i en skattning i Friskfaktorlabbet, som medarbetare kan göra av arbetsmiljön och som visar hur de ligger till med friskfaktorerna. Tillägget som Nacka gör är deras friskfaktorindex, med ett antal frågor som följs över tid. Syftet är att de ska kunna följa genomslaget för organisatoriska friskfaktorer, och se vad som behöver stärkas.
Vi har tagit fram ett embryo till mätmodell.
Elisabeth Carle, hr-direktör, Nacka kommun
Sammanlagt har Nacka mätt friskfaktorerna i medarbetarundersökningen vid tre tillfällen. Nu kan de se att resultatet för deras friskfaktorindex sakta men säkert gått upp, enligt Elisabeth Carle, hr-direktör i Nacka kommun.
– Vi har tagit fram ett embryo till mätmodell, säger Elisabeth Carle.
Ett av målen i Nackas arbetsmiljö- och hälsopolicy är att friskfaktorer ska ha ett starkt genomslag. Med hjälp av sitt friskfaktorindex kan de mäta hur det går. Dessutom har Nackas kommunfullmäktige beslutat i mål och budget för 2025 – 2027 att friskfaktorindex ska ingå som ett nytt sätt att mäta resultat.
Kommunens politiker har också klubbat målet att Nacka ska vara Sveriges friskaste kommun. De har sänkt sjukfrånvaron, men vill komma ännu längre, enligt Elisabeth Carle.
– Vi jobbar systematiskt med friskfaktorer med målet att sänka sjukfrånvaron.
Även Region Västerbotten har tagit fram ett friskfaktorindex, som ett sätt att mäta friskfaktorer i medarbetarundersökningen. Detta har de gjort i en partsgemensam grupp och tillsammans med forskare vid Umeå universitet.
– Vi matchade frågorna i medarbetarunderökningen med de åtta friskfaktorerna, och såg att sex av dem kunde ringas in i medarbetarundersökningens befintliga områden, säger Cecilia Jurell, hr-konsult i Region Västerbotten.
Har nya frågor i medarbetarundersökningen
I Hudiksvalls kommun har de lagt till nya frågor i medarbetarundersökningen. Frågorna har de fått hjälp att formulera av forskare vid Karolinska Institutet och Mälardalens universitet. Det här arbetet skedde i dialog med kommunens hr och statistiker.
Utifrån forskningen som ligger till grund för friskfaktorerna har de mejslat fram frågor som täcker in alla åtta friskfaktorer. De har också använt frågeinstrumentet Copsoq.
Den första medarbetarundersökningen med de nya frågorna gjordes i oktober 2025, och nu ser de fram emot resultatet.
Vi har skapat en egen medarbetarenkät på vetenskaplig grund och som täcker in alla åtta friskfaktorer.
Roger Fält, personalchef, Hudiksvalls kommun
– Vi har skapat en egen medarbetarenkät på vetenskaplig grund och som täcker in alla åtta friskfaktorer. Nästa steg är att cheferna ska rapportera in hur de arbetat med resultatet, berättade Roger Fält, personalchef i Hudiksvalls kommun.
I Hudiksvall pågår även annat utforskande om friskfaktorer på arbetsplatsnivå – och hur man kan mäta effekten av det. Det är äldreomsorgen som är med i ett Afa-finansierat forskningsprojekt. Syftet är bland annat att utveckla en metod för uppföljning av friskfaktorer som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Forskar om hur man kan mäta
Samtidigt som kommuner och regioner testar hur de kan mäta effekten pågår även forskning om att ta fram mätmetoder. Forskaren Magnus Åkerström driver MORFAR-projektet som handlar om mätbar organisationshälsa genom friskfaktorer som leder till hållbar arbetsmiljö.
Här kan du läsa mer om MORFAR-projektet.
– Än så länge saknas kunskap om hur man mäter friskfaktorer på organisatorisk nivå, säger Magnus Åkerström, forskningsledare och docent på Institutet för stressmedicin.
Tecken på organisationshälsa är att verksamheten når sina mål och att det finns organisatoriska förutsättningar att göra det.
Magnus Åkerström, forskare och docent
En utmaning är att det inom forskningen finns olika definitioner på vad organisationshälsa är, sade han.
– Ibland definieras organisationshälsa som låg sjukfrånvaro, som handlar mer om frånvaro av ohälsa än om hälsa. Vi behöver förstå mer om vad som ingår i organisationshälsa.
Men nu har det Afa-finansierade MORFAR-projektet tagit fram gränsvärden för om man har organisationshälsa.
–Tecken på organisationshälsa är att verksamheten uppnår sina mål och att det finns organisatoriska förutsättningar att kunna göra det.
–Men man kan inte bara titta på om verksamheten uppnår sina mål, för man kan ha drivna medarbetare som jobbar ända in i kaklet.
I en kommun som de studerar kunde de se att ungefär var femte arbetsplats hade organisationshälsa.
Forskarna letar också efter mönster i medarbetarenkäten.
–Är det vissa faktorer som hänger ihop med arbetsplatser som har organisationshälsa? Det vill vi djupa mer i.
Det är många som är med och tänker, och vi landar i en form av evidensbaserat uppföljningsverktyg.
Caroline Olsson, chef avdelningen för arbetsgivarpolitik, SKR
”Just nu lägger vi rälsen samtidigt som vi kör”
Caroline Olsson, arbetsgivarpolitisk chef på SKR, sammanfattade webbinariet:
–Det här är ett komplext och svårfångat område, och vi gör olika försök som kommer att bidra till lärandet. Det är många som är med och tänker, och vi landar i en form av evidensbaserat uppföljningsverktyg. Just nu lägger vi rälsen samtidigt som vi kör.
Foto på Elisabeth Carle: Liza Simonsson, Nacka kommun
