Att mäta den sociala och organisatoriska arbetsmiljön på arbetsplatsen kan vara svårt. Frågeinstrumentet Copsoq kan vara till god hjälp med det. Här berättar forskare och praktiker hur det kan användas.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, består av att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Copsoq, Copenhagen Psychosocial Questionnaire, kan hjälpa till med de stegen för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsgivaren ta reda på hur medarbetarna mår på jobbet och upplever sin arbetsmiljö. Ett sätt att göra det är med det dryga åttiotalet frågor i den svenska versionen av Copsoq III.
Copsoq skapades av danska forskare på nittiotalet som insåg att det behövdes ett tillförlitligt sätt att mäta den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Sedan dess har frågeinstrumentet översatts till hela 25 språk och används i stora delar av världen. Både av forskare och personer som arbetar praktiskt med arbetsmiljö. Verktyget mäter även vad som är bra på arbetsplatsen, och alla slags arbetsplatser kan använda sig av det.
Jämföra med andra arbetsplatser
Under senare år har forskarna bakom Copsoq även tagit fram så kallade referensvärden till den svenska versionen. Det har de gjort med hjälp av siffror från SCB. Med hjälp av referensvärdena kan man jämföra resultatet från den egna arbetsplatsen med genomsnittet på den svenska arbetsmarknaden. Det går också att jämföra med olika yrken, branscher och andra länder.
Copsoq kan också användas för jämförelser inom arbetsplatsen. Till exempel om man vill jämföra nyanställdas arbetsmiljö med arbetsmiljön för dem som varit anställda länge.
Enkätundersökningen i sig förändrar dock inget. Det som avgör är vad man gör före, under och efter den, betonar Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation vid Malmö universitet och medlem i Copsoqs styrgrupp. Hon presenterade verktyget och forskningen bakom vid ett seminarium på AFA Försäkring 3 mars.
Går snabbt att fylla i
En stor andel av medarbetarna behöver besvara enkäten för att den ska ge tillräcklig information. Och minst ett femtontal anställda behöver delta i undersökningen för att garantera svarspersonernas anonymitet.
Anonymitet är viktigt. Folk ska kunna lita på att de kan svara ärligt och att de inte känns igen.
Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation vid Malmö Universitet
– Anonymitet är viktigt. Folk ska kunna lita på att de kan svara ärligt och att de inte känns igen. Det har stor betydelse för att kunna gå från kartläggning till förändring, säger Hanne Berthelsen.
Det tar ungefär 20 minuter att svara på frågorna i Copsoq och forskarna menar att det är bra att genomföra enkätundersökningen varje eller åtminstone vartannat år.
– Om man inte kan ta sig den tiden får man tänka på den tid det tar att jobba med fel frågor, säger Hanna Ljungberg, tidigare huvudskyddsombud i Malmö stad och numera arbetsmiljöspecialist vid Malmö universitet, under Afa Försäkrings seminarium.
I mitten av 2010-talet var hon initiativtagare till att börja använda Copsoq i Malmö stad. Socialförvaltningen som hon kom ifrån hade fått kritik från Arbetsmiljöverket och behövde genomföra åtgärder. Hon har goda erfarenheter av Copsoq som mätinstrument.
– Man får evidensbaserade siffror som visar på vad man gjort och hur det gått, säger hon.
Copsoq vilar på vetenskaplig grund
Den så kallade valideringen av Copsoq och möjligheten att jämföra med referensvärden är en stor fördel mot hemmasnickrade medarbetarundersökningar. Copsoq har testats och utvecklats med hjälp av försökspersoner, intervjuer och vetenskapliga studier. Forskarna bakom har lagt ner stor möda på att det mäter rätt saker. Dessutom har de sett till att språket i den svenska versionen blivit rätt och att den anpassats efter svensk lagstiftning.
– Vi behöver rätt instrument. Vi behöver lita på att instrumentet fungerar och här spelar forskningen en stor roll, säger Hanne Berthelsen.
Genom att upprepa undersökningen ser man om åtgärder för att förbättra arbetsmiljön fått effekt.
– Det blir som ett varv i SAM-hjulet, konstaterar Hanna Ljungberg.
Enkätsvaren ger chefer, fackliga företrädare med flera en gemensam bild av hur det ser ut i organisationen. Det är också en stor fördel i samverkansarbetet för bättre arbetsmiljö.