Otillåten påverkan: Så kan kommuner motverka

Mer kunskap, starkare myndighetsroll och skärpt kontrollarbete. Det är några sätt att komma till rätta med påverkansförsök i kommuner. Med en 7-stegsmodell ska kommunerna kunna rusta sig mot systemhotande otillåten påverkan och infiltration.

Du är kommunanställd och ska fatta beslut i ett ärende. Kanske rör det ett barn, ett tillstånd, ett föreningsbidrag. Då får du höra:

Jag vet var du bor. Tänk dig för.

Det här är ett exempel på otillåten påverkan. Påverkansförsök kan ske genom hot, våld, trakasserier, mutförsök, vänskapskorruption, med mera. Om den som uttalar eller skriver orden har koppling till organiserad brottslighet blir effekten större. På sikt kan otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupper med våldskapital vara systemhotande.

Otillåten påverkan leder till självcensur

Brottsförebyggande rådet (Brå) har undersökt otillåten påverkan mot kommunanställda och kommunpolitiker. Undersökningen visar att påverkansförsök av systemhotande aktörer skapar otrygghet i arbetsmiljön. Hot och trakasserier leder till stress och självcensur.

Kommunanställda och förtroendevalda är särskilt sårbara eftersom påverkarna i lokalsamhället är så nära. Dessutom är skyddet mot otillåten påverkan inte särskilt utvecklat på lokal nivå.

– Påverkansförsök kan leda till en oro i vardagen, till att utsatta byter uppdrag, till att det går sämre att rekrytera nya medarbetare. Det kan räcka med någon enstaka händelse för att öka risken att kriminella får inflytande i verksamheten och demokratin skadas på sikt, säger Anna Horgby, projektledare på Brå.

Hon deltog på en pressträff där Brå presenterade sin rapport om otillåten påverkan mot kommunanställda och kommunpolitiker.

Drabbar vissa verksamheter mer

Vissa kommunanställda är särskilt utsatta. Rapporten visar att det gäller socialtjänstens individ- och familjeomsorg, som beslutar om insatser för barn och unga. Detsamma gäller anställda som arbetar relationsbyggande med barn och unga i utsatta områden.

– Man kan ha intresse av att få bedriva verksamhet ostört, till exempel att komma in på fritidsgårdar eller att inte rapportera kriminalitet, säger Anna Horgby.

Hon berättar också att påverkansförsöken mot kommunanställda och kommunpolitiker framför allt kommer från organiserad brottslighet och i mindre utsträckning från personer med kopplingar till våldsbejakande extremism.

Möjligt att stå emot otillåten påverkan

Så vad kan kommuner göra? Mycket! visar det sig. Loppet är verkligen inte kört. Brå har samlat konkreta verktyg och strategier i en handbok mot otillåten påverkan. Den ger praktiskt stöd till kommunala förvaltningar och kommunala bolag att rusta sig mot systemhotande påverkan och infiltration. Även förtroendevalda kan ha nytta av handboken, som visar hur kommuner kan

• förebygga påverkan
• hantera påverkansförsök som ändå inträffar
• rusta tjänstemän att stå emot påverkansförsök

– Eftersom den här typen av händelser sällan polisanmäls är det nödvändigt att arbeta förebyggande, säger Lisa Pedersen, utredare på Brå och författare av handboken, som är framtagen i nära samarbete med Center för våldsbejakande extremism, i dialog med en referensgrupp med bland annat Göteborgs stad, Malmö stad och Uppsala kommun samt i samråd med experter från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Använd en 7-stegsmodell

Handbokens viktigaste delar sammanfattas i sju steg:

1. Prioritera strategiskt – högsta ledningen behöver besluta om att utveckla arbetet mot otillåten påverkan.
2. Skapa en arbetsgrupp – ta med olika kompetenser och funktioner, träffas regelbundet och låt gruppen leda och driva arbetet mot otillåten påverkan.
3. Kartlägg läget – ta reda på problemets omfattning och karaktär. Använd exempelvis incidentrapportering, visselblåsarfunktioner, polisanmälningsstatistik och komplettera med riskanalyser.
4. Se över era styrdokument – policydokument, rutiner och riktlinjer (t ex för hot och våld, incidentrapportering, rekrytering, mutor, jäv, polisanmälningar) ska fungera som stöd i utvecklingsarbetet.
5. Utbilda personalen – börja med chefer på alla nivåer men höj allas kunskapsnivå och anpassa till yrkesroll, både teoretisk kunskap och scenarioövningar.
6. Analysera risker och förebygg – inkludera risker kopplade till otillåten påverkan i kommunens ordinarie system för förbättringsarbete och vidta sedan åtgärder där riskerna är störst.
7. Fortsätt prata om det! – skapa en kultur där ämnet är öppet och oproblematiskt att diskutera, ta upp det på arbetsplatsträffar, i workshops, på temadagar och i ledningskommunikation.

– Kommuner som genomför alla sju stegen kommer att vara väl rustade mot otillåten påverkan, menar Lisa Pedersen.

”Det kan påverka arbetsmiljön stort”

Linköpings kommun har arbetat systematiskt mot otillåten påverkan. De har höjt kunskapsnivån, ökat incidentrapporteringen och värnar ett öppet samtal.  

– Vår incidentrapportering kring hot och våld och otillåten påverkan har ökat med 87 procent på tre år, berättar Joakim Jäderstig, biträdande säkerhetschef i Linköpings kommun.

Kommunen har fått hjälp av Brå i sitt arbete mot otillåten påverkan. En del i arbetet är att veta vad otillåten påverkan faktiskt innebär och sedan systematiskt anmäla alla sådana incidenter.

Joakim Jäderstig berättar hur kommunen jobbat med olika åtgärder:

• • Kunskapshöjande insatser till chefer och medarbetare
  • E-utbildning som är obligatorisk för chefer och för vissa verksamheter
  • Kommunala anvisningar för hur man ska förebygga, hantera och följa upp våld, hot och otillåten påverkan
  • APT-kit med instruktionsfilm och bildspel som chefer och medarbetare kan använda på arbetsplatsträffar

– Vi vill försöka förmå våra medarbetare att prata om det. Otillåten påverkan är ett problem som kan påverka enskilda individer men även arbetsmiljön i stort. Händer något är det första man ska göra att prata med sin chef. Steg två är att incidentrapportera och vid brott ska man även polisanmäla, säger Joakim Jäderstig.