Nu startar ett nationellt centrum som ska bidra till att sänka sjukfrånvaron. De ska ta fram stöd för hur arbetsgivare, primärvård och företagshälsovård kan samarbeta bättre, så att sjukskrivna kan komma tillbaka i arbete tidigare.
Varje år fastnar tusentals svenskar i långvariga sjukskrivningar, ofta på grund av stress och psykisk ohälsa. Trots att det finns forskning om hur man hjälper människor tillbaka, tar det i genomsnitt 17 år innan sådana kunskaper leder till förändrade arbetssätt på till exempel vårdcentraler och hos arbetsgivare. Så stort är glappet mellan vetenskapliga rön och handling, enligt internationell forskning från 2011.
Men nu startar ett nationellt center med forskare som ska hjälpa till att göra verkstad av forskningen. Deras uppdrag går ut på att få ned sjukfrånvaron och främja en hållbar återgång i arbetet.
– Det handlar om att se till att folk inte blir sjukskrivna, att de som är sjuka kommer tillbaka i arbete och att personer som har en funktionsnedsättning, till exempel efter en sjukdom, inte faller tillbaka i sjukskrivning.
Det säger Theo Bodin, som är projektledare för Stockholms Centrum för återgång i arbete, som startade vid årsskiftet.
Han säger att de långa sjukskrivningarna är en komplex samhällsutmaning som kräver ett helhetsperspektiv.
Bygger bro mellan forskning och verklighet
Därför har centret fokus på tvärvetenskapliga lösningar, med forskare som kommer från olika områden: medicin, psykologi, sociologi, epidemiologi, juridik, statsvetenskap och arbetslivsforskning.
– Med de här olika perspektiven tillsammans tror vi att vi har större möjligheter att stärka vårdens och arbetsplatsernas förebyggande och rehabiliterande kapacitet.
Det finns som sagt redan mycket forskning gjord inom området. Men det glappar i omsättningen av kunskap till praktik. Det nystartade centret har en tioårig plan för hur de ska bygga en bro mellan forskning och verklighet. Nu har de fått 50 miljoner kronor, från Forte, för de första sex åren.
Nu blir det arbetsplatsverkstad som bygger på forskning
En stor anledning till att centret startar är alltså ett glapp mellan vad man vet fungerar, och vad man faktiskt gör. Men nu ska forskare knutna till centret göra så kallade implementeringsstudier och interventioner. Det betyder att forskarna tillsammans med arbetsplatser ska testa olika sätt att jobba utifrån vad forskningen säger är rätt sätt, och studera hur det går.
Med ordet implementering menas här att införa metoder som bygger på forskning i praktisk verksamhet på arbetsplatser och inom hälso- och sjukvården.
Tar fram modeller som stöd för insatser
Centret ska också studera vad som påverkar en persons chans att komma tillbaka i arbete. Det kan man ta reda på genom att använda en modell som bygger på stora mängder data om bland annat sjukskrivningar. Den modellen kan också hjälpa sjukskrivande läkare att göra en prognos för om en patient har hög risk för att hamna i långtidssjukskrivning eller inte. Utifrån prognosen kan man i rätt tid sätta in lämpliga insatser och stöd.
Man kanske ser att det kommer att bli en lång sjukskrivning, men ändå kanske man avvaktar i tre eller sex månader innan Försäkringskassan knackar på dörren.
Theo Bodin, projektledare, Stockholms Centrum för återgång i arbete
Som det ser ut nu kan läkare nämligen dra sig för att starta olika insatser, berättar Theo Bodin.
– Man kanske ser att det kommer att bli en lång sjukskrivning, men ändå kanske man avvaktar i tre eller sex månader innan Försäkringskassan knackar på dörren.
Det finns redan en pilotstudie som visar att man både kan förkorta längden på sjukskrivningen för patienten, och förbättra arbetsmiljön för den sjukskrivande läkaren. Sjukskrivningar kan nämligen vara ett arbetsmiljöproblem för läkare.
– Det är många läkare som tycker att sjukskrivningar är jobbigt och svårt, och att vissa patienter tar mycket tid i anspråk. De vet inte hur de ska göra det på ett bra sätt.
Till exempel har läkaren på vårdcentralen sällan kontakt med chefen på arbetsplatsen. Brister hos arbetsgivarna är en annan del av förklaringen till att det kan gå trögt för sjukskrivna att komma tillbaka i jobb.
Chefer ofta osäkra på hur de ska stötta
Hela 60 procent av alla arbetsgivare följer inte de lagar och regler som finns för hur man ska anpassa arbetet för en person som mår dåligt. Det uppger centret i sin ansökan till Forte. Chefer känner sig ofta osäkra på hur de ska stötta.
Det tar också mycket tid, kraft och energi för arbetsgivaren att ta fram rehabplaner, som är arbetsgivarens ansvar. Men den sjukskrivande läkaren kan också behöva skriva läkarintyg och bidra med andra bedömningar för att arbetsanpassningar och återgång i arbetet ska fungera.
– Primärvården behöver hålla igång en bra dialog med arbetsgivaren, säger Theo Bodin.
Förebyggande insatser mot psykisk ohälsa
I nuläget beror nästan hälften av alla pågående sjukskrivningar i Sverige på just psykisk ohälsa, som depression, ångest och stress. Centret ska bland annat forska om hur man kan implementera riktlinjerna för psykisk hälsa på arbetsplatsen. Riktlinjerna togs fram av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, som numera är en del av Arbetsmiljöverket.
– Vi går in med ett implementeringsteam och utbildar arbetsgivare om riktlinjerna. Sen ser vi hur det påverkar arbetsgivarnas förmåga att upprätthålla en god hälsa hos medarbetarna på arbetsplatserna.
Ska bli en hubb för utbildningar och stöd
Centret siktar också på att bli en nationell utbildningshubb. Till exempel ska läkare, hr-personal och handläggare på Försäkringskassan få lära sig nya metoder för att snabba upp och skräddarsy återgång i arbete.
– Vi kommer också att lägga mycket resurser på utbildningar som både skyddsombud, hr och chefer kommer att kunna ta del av.
Vi kommer också att lägga mycket resurser på utbildningar som både skyddsombud, hr och chefer kommer att kunna ta del av.
Theo Bodin
Satsningen är långsiktig
Finansieringen på 50 miljoner kronor för de första sex åren kommer från Forte. Om inget oförutsett inträffar kommer centret att fortsätta även efter det, enligt Theo Bodin.
Hur långt har ni kommit på de sex åren, tror du?
– Jag hoppas att vi har nya verktyg att dela med oss av för att skapa ett mer hållbart arbetsliv och minska sjukskrivningarna.
Hur känns det?
– Vi har stora förhoppningar på oss att vi ska leverera lösningar. Det är jättespännande, roligt och förpliktigande.
Centret ska arbeta på tre fronter – minst
1. Stöd till arbetsgivare: Forskarna ska ta fram praktiska verktygslådor och utbildningar till arbetsgivare så att de vet hur de ska anpassa arbetet för den som är på väg tillbaka från sjukskrivning.
2. Effektivare vård: På 12 vårdcentraler ska de testa en ny modell för att snabbt sätta in rätt stöd och fokusera på vad den sjukskrivna personen kan göra. I en pilotstudie minskade sjukskrivningarna med hela 75 procent med hjälp av den här metoden.
3. Smartare data: Genom att analysera stora mängder data om befolkningen ska centret utveckla stöd som kan förutsäga vem som riskerar lång sjukskrivning. Syftet är att vården ska förstå när de ska sätta in stöd för att få effekt hos en individ.
