Från 2023 finns inte längre två olika fackförbund för lärare. I stället samlas deras medlemmar i det nya fackförbundet Sveriges Lärare. Hur påverkar det arbetet för bättre arbetsmiljö? Suntarbetsliv har pratat med tre styrelseledamöter i det nya förbundet.
Johanna Ehinger Wren, förskollärare i Motala på Förskolan Vättern och ordförande i Lärarförbundet i Motala
Varför bildas ett nytt lärarförbund?
– Vi får en större kraft om vi är ett förbund som arbetar mot samma mål. Det är också viktigt att ha med alla steg från förskola upp till vuxenutbildning i ett lärarförbund. Alla lärare är varandras förutsättningar och vi är beroende av varandra.
Hur vill det nya förbundet samverka med arbetsgivaren för en bättre arbetsmiljö?
– En viktig del är att man säkerställer att samverkan fungerar som det är tänkt på olika nivåer. Brist på kunskap och erfarenhet kan vara anledningar till att det fungerar mindre bra. Dialog, delaktighet och inflytande är viktiga faktorer för att nå bättre arbetsmiljö. Det blir lättare att förklara vad samverkan innebär nu när vi är en samlad röst.
Vilka arbetsmiljöfrågor blir det nya förbundets hjärtefrågor?
– Oavsett vilken kategori lärare du är så handlar det mycket om arbetsbelastning, och arbetstid. Det är ont om vikarier, planeringstid, tid för reflektion och tid för att för att säkerställa att undervisningen blir av god kvalitet. Vi måste rensa bland lärares arbetsuppgifter generellt. Hot och våld är andra utmaningar vi har inom skolan.
Vad vill du lyfta för din yrkeskategori, förskollärarna?
– Arbetsbelastning. Men det är klurigt. Vi har ju lärarbrist och det är ingenting som man löser snabbt. Många upplever också att vi har för stora barngrupper och alldeles för lite resurser till barn i behov av stöd.
Fredrik Björkman, gymnasielärare i svenska och historia på Sankt Petri skola i Malmö, förste vice ordförande i Lärarförbundet i Malmö
Hur kan ett nytt samlat lärarförbund leda till bättre arbetsmiljöarbete tillsammans med arbetsgivaren?
– I mångt och mycket finns redan representation på alla nivåer i något av förbunden i dag. Vi är alltså flera som kan verka tillsammans både lokalt och på nationell nivå. Ett enat förbund kan då ge större möjligheter till specialisering så att vi får fler specialister inom exempelvis arbetsmiljö. Kanske kan man också rikta mer resurser till de frågor som har med arbetsvillkor och arbetsmiljö att göra, som skyddsombudens viktiga roll och vikten av god arbetsmiljö, i stället för att tala om varför det ena förbundet är bättre än det andra och försöka locka över medlemmar.
Inom vilka områden fungerar samverkan väl i dag?
– När man har ett mindre komplext problem, som exempelvis att bygga upp rutiner för att hantera hot- och våldssituationer eller bestämma hur man ska arbeta med riskbedömningar och ta fram modeller för att följa upp det. Även att synka hur olika skolor med samma huvudman blir likvärdiga. Där har samverkan fungerat bättre. Vi har ju också en ambition i våra senaste avtal att det ska ske mer samverkan. Men det är väldigt olika hur det ser ut beroende på huvudman.
Vad kan vara en utmaning på området?
– Vi har haft lite svårt att få ut systematiskt arbetsmiljöarbete ända ut i klassrummet. Det är lättare att komma överens om årshjul och policies. Men hur ser vi faktiskt till att det blir en kultur snarare än ett dokument? Där tror jag att alla behöver hjälp genom olika slags stöd och metoder för det och genom goda exempel.
Vad vill du lyfta för din yrkeskategori, gymnasielärarna?
– Regleringen av undervisningstiden och elevmängden. Det kan skilja mycket i förutsättningar och det är stor skillnad att undervisa om en klass är 25 eller 40 elever. Det påverkar arbetsmiljön mest.
Anna Carlsson, grundskollärare i svenska och engelska 4–9 på Rävlandaskolan i Härryda, föreningsombud för Lärarnas Riksförbund i Härryda
Hur blir det att samarbeta som ett lärarförbund?
– Just med Sveriges Lärare så tycker vi i båda förbunden i vår kommun att vi länge har velat samma saker och drivit samma frågor men att vi kanske inte alltid varit så synkroniserade. Ibland har det ena facket snackat ihop sig och velat gå fram med en viktig fråga eller en viss metod. Då har man ibland känt: Attans, nu lyfte de den här frågan på det sättet. Det har absolut tagit energi att konkurrera.
Hur påverkar det i själva samverkan med arbetsgivaren?
– Kanske har det ena förbundet velat vara lite tuffare i någon fråga medan det andra varit snällare, och vice versa. Det har varit splittrande men kommer att vara enat nu. Det blir positivt för både oss och för arbetsgivaren att inte behöva hantera två metoder eller synsätt.
Nämn någon arbetsmiljöfråga som blir viktig att jobba med.
– Något som ofta faller mellan stolarna mellan den fysiska arbetsmiljön och den organisatoriska och sociala är den digitala arbetsmiljön. Det är datasystem som inte fungerar och som inte pratar med varandra, lärare som därför behöver hitta på egna rutiner och medlemmar som kompenserar för brister i den digitala arbetsmiljön.
– I frågan om exempelvis digital arbetsmiljö är det också lätt att förena oss med övriga Sacoförund, med bibliotekarier, socialsekreterare, personalvetare, psykologer med flera. Vi har i vår kommun ett välfungerande Sacoråd och bra samarbete med de andra Sacoförbunden. Sveriges Lärare blir ju nu ett jätteförbund inom Saco som skulle kunna riskera att andra förbund hamnar i skymundan. Den kolossen är vi medvetna om. Vi ska inte bara bry oss om Sveriges lärare utan alla Sacoförbund i vår kommun.
Fotnot: Sacoråd är en lokal sammanslutning av de akademikerförbund som finns inom kommunen eller regionen. Lärarförbundet var fram till 1 januari 2022 inte ett Sacoförbund utan ett TCO-förbund.