Lärare använder ofta sociala medier och digitala plattformar i sitt arbete. Men skolorna saknar ofta riktlinjer för hur lärarna ska hantera dem. Nu pågår ett forskningsprojekt som ska ge stöd för sådana riktlinjer.
De digitala miljöerna innebär stora möjligheter för lärarrollen. Sociala medier kan användas i undervisningen och för erfarenhetsutbyte, fortbildning och kommunikation. Men de medför också nya avvägningar och krav. När är jag lärare och när är jag privatperson? Var går gränsen mellan arbete och fritid? Vilken av alla kanaler ska jag använda när jag kommunicerar med kollegor, skolledning, elever och vårdnadshavare?
Tidigare forsning visar att många lärare upplever en ökad arbetsbelastning på grund av digitala plattformar och sociala medier.
Ett Afa-finansierat forskningsprojekt vid Örebro universitet undersöker nu lärares användning av sociala medier. Tanken är att ta reda på hur skolor kan tillvarata nyttan med sociala medier och samtidigt skapa en hållbar digital arbetsmiljö för lärarna.
Suntarbetsliv fick en Teamsintervju med tre av forskarna som samlat in material: Annika Andersson i Örebro, Steffi Siegert på Linnéuniversitetet och Carl-Johan Sommar i Närke, annars Linköping.
Inga riktlinjer kring lärare och sociala medier
Hittills har de intervjuat ett 80-tal lärare, rektorer, skolpolitiker och myndighetsrepresentanter. Den samlade bilden är att skolor och förskolor saknar vägledning för lärarnas användning av och gränsdragning kring sociala medier.
– Lärarna tycker att det borde finnas riktlinjer. De kämpar med kraven på att vara tillgängliga dygnet runt och i många digitala kanaler. Det är ett jättestort problem. Avsaknad av stöd är en springande punkt, säger docent Annika Andersson.
Olika problembild
De intervjuade rektorerna och skolhuvudmännen har inte samma problembild som lärarna. I stället framkommer en motvilja mot att reglera användandet av sociala medier. Många rektorer är rädda för att styrningen kan gå för långt och att den skulle inkräkta på lärarnas yttrandefrihet.
Lärarna tycker att det borde finnas riktlinjer
Men det finns fördelar med att begränsa digital tillgänglighet, visar intervjuerna.
– En skola i Stockholm har en jättetydlig policy om att de anställda aldrig ska svara på mejl på helgerna eller efter klockan 17 på vardagarna. Lärarna där har heller ingen stress inför arbetet i digitala kanaler, berättar Annika Andersson.
Lärare möter elever i sociala medier
Just tillgängligheten spelar särskilt in i kontakten lärare-elev. Du är bara ett knapptryck bort, även efter skoltid – och efter förtroendetid. Det möjliggör nya typer av möten med elever, på ställen som Teams, Instagram, Snapchat, Tiktok och Youtube. Och väl där känner du ansvar för dina elever och väljer kanske att reagera och hantera om en elev agerar olämpligt eller om någon blir utsatt. Arbete eller fritid?
Foto: Eva Dalin
– Flera lärare påtalar att det elever gör på sociala medier utanför skolan blir skolans problem. Även om de har mobilhotell på skolan så tar de med sig de tankarna. Det måste man hantera. Både lärare och rektorer upplever att elevernas användande av sociala medier är ett stort arbetsmiljöproblem, säger biträdande lektor Steffi Siegert.
Likabehandling viktigt
En grundläggande fråga är också om lärare egentligen bör lägga till elever på ett privat konto i sociala medier. Och om det bör vara upp till varje enskild lärare att fatta det beslutet.
Ur skolans synvinkel handlar frågan också mycket om likabehandling. Om vissa lärare chattar och är tillgängliga för elever och föräldrar medan andra inte är det så blir det en ojämlik situation. Det kan i sin tur skapa missnöje hos elever och föräldrar samt stress hos lärarna.
Förväntningarna på att lärare ska vara närvarande i sociala medier kommer från flera håll. Det är elever som undrar: Är du på Snapchat? Vi vill visa det här! Det är föräldrar som saknar telefonnummer till lärare och kontaktar via Facebook. Många lärare är också på Facebook i grupper där man delar lektioner och diskuterar. När man ser kollegor på nätet vill man själv delta.
Användandet av sociala medier suddar alltså inte bara ut gränslinjerna mellan lärarnas privatliv och arbetsliv. Det kan också utvidga gränserna för den egna yrkesrollen.
Många kanaler att hålla koll på
Att behöva hålla koll på så många olika kanaler är bland det mest stressande, tycker de intervjuade lärarna i studien.
– De digitala kanalerna är så organiska, det tillkommer nya hela tiden. Det skulle vara lättare att säga: ta allt per e-post, säger Annika Andersson.
– Sociala medier och plattformar skapar ju i sig självt förväntningar. Om jag skriver till någon i Teams förväntar jag mig snabbt svar, medan svar per e-post kan vänta. Många av dem vi intervjuat känner även konstant teknikstress, menar doktorand Carl-Johan Sommar.
Några av de skolor han varit i kontakt med uppger att de enbart har en enda föreslagen kommunikationsplattform. Men något kan ändå blossa upp på Facebook och då ”tvingas” man in där.
Stöd för bättre digital arbetsmiljö
Målet med forskningsprojektet är att föreslå riktlinjer för en hållbar digital arbetsmiljö i skolan. Riktlinjerna bör enligt forskarna innehålla
- Tydligare gränser kring vad som är arbete och vad som är fritidssysslor
- Vägledning för hur anställda kan förhålla sig till kravet på att vara tillgängliga digitalt
- Stöd för skolanställda att möta olika förväntningar på digital närvaro eller digitalt deltagande
- Hjälp till skolor att skapa stabila ramar kring digitala kanaler och en hållbar arbetsbelastning
– Vi behöver skapa en kultur kring hur man ska göra. Och kultur är resultat av policies och regler. Sociala medier inbjuder ju till att inte ha gränser. Om vi då vill att våra lärare ska ha gränser måste vi kanske hålla emot lite starkare, säger Steffi Siegert.