Kvinnlig lärare med surfplatta och elever runtom, lärares digitala arbete.

Vad innebär ett hållbart digitalt arbetsliv för lärare? Det undersöker nu en studie om krav och stöd i lärares digitala arbete. Forskarna spårar lärares arbete och följer inifrån och ut vad som omger lärarna digitalt.

Foto: Johnér Bildbyrå

De vill styra upp lärares digitala arbetsmiljö

Lärares arbetssätt digitaliseras i rekordfart. Men skolors digitala villkor är ojämlika. Det framkom än tydligare när skolor plötsligt skulle undervisa digitalt på distans. En forskningsstudie undersöker nu balansen mellan krav och stöd i lärares digitala arbete.

Lärplattformar, digitala verktyg, olika slags IT-system och sociala medier. Skolans digitalisering omvandlar lärares arbetssätt och påverkar deras arbetsmiljö. Pandemin har dessutom inneburit en ”akutdigitalisering”. Plötsligt skulle skolor bedriva både när- och fjärrundervisning – ofta samtidigt – på digitala plattformar.

Vilken (o)balans råder i dag mellan kraven i lärares digitala arbete och det stöd de får? Det här ska ett svenskt-australiensiskt forskningsprojekt ta reda på. Annika Bergviken Rensfeldt är forskare på Göteborgs universitet och leder projektet, som finansieras av forskningsrådet Forte.

– Det är lite spännande för vi spårar lärares arbete och följer inifrån och ut vad som omger lärarnas digitala arbete – från organisationen, i verksamhetens plattformar och ut i infrastruktur på nationell och internationell nivå, berättar Annika Bergviken Rensfeldt.

Vi spårar lärares digitala arbete

Loggar allt digitalt arbete

Spårningen sker dels genom att forskarna hämtar data ur lärarnas olika digitala arbetsverktyg, dels genom att lärarna själva gör aktivitetsloggar och rapporterar hur ett antal arbetsdagar ser ut och vad de gör digitalt. Detta blir sedan underlag för uppföljande intervjuer och reflektioner med lärarna.

Skolorna som ingår i studien är såväl grundskola som gymnasium samt kommunal skola och friskola. Det är i första hand fyra skolor som följs, med viss spridning i landet och mellan landsbygd och storstad.

Kartlägger digitala krav på lärare

– Vi har börjat med att kartlägga vilka krav som ställs på lärarnas digitala arbete på policynivå och i verksamheterna. Hur ser det ut? Krävs många program och inloggningar? Vad händer när nya system kommer in eller när systemen inte fungerar? Vi försöker också ringa in vilka digitala krav lärarna ställer på sig själva och vilka normer och rutiner för det digitala arbetet som finns på skolorna.

Frågan är också hur stödet ser ut. Vilken support finns och var ligger den? Här har tidigare undersökningar visat på brister i IT-support för lärare.

– Ofta har man behov av ett nära stöd när det uppstår akuta situationer. En del lärare har det, andra inte. Behovet av fortbildning är också uttalat.

Dubbelarbete under pandemin

Redan före pandemin la lärare mycket tid på plattformar och digitala verktyg. Det som förstärkts under pandemin är den snabba omställningen och den ökade arbetsbelastningen.

– I Sverige, liksom i många delar av världen, ville vi hålla skolan öppen men det har krävt att lärare fått ställa om sitt arbete. Många lärare har haft elever både hemma och i klassrummet och behövt bedriva när- och fjärrundervisning. Det har krävt mycket parallell- och dubbelarbete, säger Annika Bergviken Rensfeldt.

Skolor som redan tidigare kunnat satsa på digitalisering har haft försprång, men även andra skilda villkor har tydliggjorts under pandemin.

Ojämlika villkor

Forskningsprojektet pågår, men redan nu kan forskarna se att både krav och stöd för lärarnas digitala arbete ser olika ut i olika skolverksamheter och olika nationella sammanhang. Det kan bero på faktorer som storlek och läge på skola eller typ av skolhuvudman (kommun/friskola).

– På lokal nivå verkar förutsättningarna ganska lika – lärare sliter på sina plattformar med liknande utmaningar. En sådan utmaning är när skolor måste byta plattformar. Då krävs snabb omställning, ofta med för lite stöd och support. Men det finns också digitalt ojämlika villkor, som även synliggjorts i internationell forskning.

Eleverna kan ha saknat tillräcklig teknik och uppkoppling, utrymme eller stöd hemma. Då har lärarna fått lägga mer tid på att motverka den ojämlika tekniktillgången och studiesituationen i hemmet. Kompensatoriskt arbete har också gällt elever med studiesvårigheter.

– Det har ökat lärares arbetsbelastning. Fokuset har varit att upprätthålla undervisningen och stötta eleverna så mycket det går.

Även positiva erfarenheter

Det finns också svenska rapporter om positiva erfarenheter. Annika Bergviken Rensfeldt nämner att viss kommunikation med vårdnadshavare har upplevts som bättre när exempelvis utvecklingssamtal och föräldramöten hållits online.

Positivt har även varit att vissa elevgrupper gynnades av omställningen till distansundervisning. En del elever som haft hög skolfrånvaro deltog mer i undervisningen.

Värna gränser

Tillgänglighet och digitalt arbete är en fråga att reda ut. Hur tillgänglig ska en lärare egentligen vara? Vad är rimligt att förvänta sig vad gäller kommunikation med elever, skolledning, vårdnadshavare och kollegor?

– Precis som du och jag har man flera olika kommunikationskanaler och flera plattformar i bruk med liknande funktioner. Här finns det möjlighet att tydliggöra krav och behov, säger Annika Bergviken Rensfeldt.

Lärare på Tik-tok och Instagram

En annan fråga gäller hur lärare utnyttjar sociala medier, något forskningsgruppen tidigare också forskat om. Lärare har sökt sig till sociala medier, ofta utanför arbetstid, för erfarenhetsutbyte och som en form av fortbildningsarena. Det växer också fram en plattformsmarknad där lärare kan sälja undervisningstjänster och lektionsmaterial.

– Skolor och lärare exponeras därför på ett helt nytt sätt i dag. Lärare är synliga i sociala medier och kan till exempel moderera grupper med tusentals medlemmar eller parallellt med sin anställning göra gigarbete. Vad betyder detta för läraryrket och vilka konsekvenser kan det ha för skolan? Det är viktiga frågor att belysa vidare.

Tar fram riktlinjer

Tanken är att studien om lärares digitala arbete ska mynna ut i policyriktlinjer kring digital arbetsmiljö för lärare.

– Skolor lever under olika villkor. Vi hoppas kunna bidra med frågor och aspekter som lyfter vad ett hållbar digitalt arbetsliv innebär för lärare. Vi har redan kontakter med skolor och ansvariga för lärares arbetsmiljö men välkomnar fler att höra av sig, säger Annika Bergviken Rensfeldt.

Text: Jeanette Neij, 22 februari 2022

Relaterade verktyg

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö