Skyfall, stormar och hög värme – med ett förändrat klimat följer nya risker för arbetsmiljön. Läs på och ta höjd för klimatförändringarna i arbetsmiljöarbetet, uppmanar Karin Lundgren Kownacki på SMHI.
– Man måste planera utifrån att vi lever i ett förändrat klimat och integrera det i arbetsmiljöarbetet, säger Karin Lundgren Kownacki.
Tidigare har hon forskat om klimat och arbetsmiljö. Nu arbetar hon för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
Vid samma myndighet finns sekretariatet för Nationella expertrådet för klimatanpassning. Rådet har påtalat att det behövs mer kunskap om hur den globala uppvärmningen påverkar arbetsmiljön.
Bland annat har experterna uppmanat regeringen att lägga till Arbetsmiljöverket på listan över myndigheter som – enligt en särskild förordning – har ansvar för att arbeta med klimatanpassning.
Att ha det ansvaret innebär bland annat att göra en klimat- och sårbarhetsanalys. Än så länge har ingen sådan gjorts på nationell nivå i Sverige när det gäller arbetsmiljö.
På EU-nivå finns däremot sådana analyser, berättar Karin Lundgren Kownacki.
– Den absolut största arbetsmiljörisken som lyfts fram är höga temperaturer, säger hon.
– Men även extrema väderhändelser, UV-strålning och vektorburna sjukdomar kan påverka arbetsmiljön.
Vektorburna sjukdomar är sådana som överförs till människan från insekter eller spindeldjur – till exempel myggor och fästingar.
Värme som arbetsmiljörisk
De som arbetar utomhus är särskilt utsatta för värme, påpekar Karin Lundgren Kownacki. Speciellt om det inte finns någon skugga att söka skydd i. Man även yrkesgrupper som måste ha skyddskläder på sig, både utomhus och inomhus, kan vara extra sårbara.
Hon tar vårdpersonal som ett exempel.
– De måste ha vissa kläder, samtidigt som det blir lika varmt inne som ute i många svenska byggnader idag.
Läs mer: Håll koll på värmen inomhus i sommar
Nationella expertrådet för klimatanpassning har även påtalat att Sverige behöver rusta sjukhus och äldreboenden för ett varmare klimat. Luftkonditionering är problematiskt, eftersom det drar mycket energi. Men de menar att det bör prioriteras för de mest sårbara äldre och sjuka.
– Det kan också finnas nya riskgrupper bland medarbetarna att ta hänsyn till i ett förändrat klimat, påpekar Karin Lundgren Kownacki.
Den största arbetsmiljörisken är höga temperaturer.
Hälsostatus, övervikt och graviditet är exempel på sådant som kan spela roll för hur värmekänslig man är, berättar hon.
– Och jobbar man med barn är det viktigt att ta hänsyn till att de är mer värmekänsliga än vuxna.
Läs mer: Ta värmen på allvar– mät temperaturen och anpassa arbetet
Naturkatastrofer som arbetsmiljörisk
I klimatförändringarnas spår väntas de extrema väderhändelserna bli fler. Skyfall, stormar eller torka – med exempelvis översvämningar och bränder till följd – kan ha stor inverkan på arbetsmiljön.
– Naturkatastrofer kan både innebära en ökad psykisk påfrestning och en högre arbetsbelastning för många yrkesgrupper, säger Karin Lundgren Kownacki och tar räddningstjänsten som exempel.
– Även om det är väldigt varmt och brinner måste de ut i skyddsutrustning och jobba.
Fästingar och myggor
Ytterligare en arbetsmiljörisk som Karin Lundgren Kownacki lyfter fram är smittor som sprids av insekter och spindeldjur. Folkhälsomyndigheten pekar på fästingburna sjukdomar som en av de största riskerna för folkhälsan i sina klimatanalyser.
Naturkatastrofer kan både innebära en ökad psykisk påfrestning och en högre arbetsbelastning.
– Fästingar sprider sig nu över hela landet och kan bära på en massa sjukdomar. De är en stor arbetsmiljörisk. Framför allt för dem som arbetar i skog och mark, säger hon.
Lyft in klimatet i SAM
Hur ska man då förhålla sig till klimatförändringarna i arbetsmiljöarbetet?
– Klimatanpassning behöver integreras i hela verksamheten och finnas med i de ordinarie strukturerna. Det gäller att ta med riskerna i planeringen så man är förberedd om något händer, säger Karin Lundgren Kownacki.
Det behöver inte alltid handla om stora tekniska lösningar, menar hon. Ofta kan man komma långt bara genom en ökad medvetenhet.
Hon tar värme som exempel.
– Inför sommaren behöver man tänka på att det är sannolikt med en värmebölja – och ha beredskap för det, säger hon.
Det är jätteviktigt att ta farorna på allvar.
– Det är jätteviktigt att ta farorna på allvar, och att alla vet hur viktigt det är att dricka och ta rast. Kanske behöver man ändra hur man lägger schema, eller hur man organiserar arbetet. Kanske behöver man ha en plan för hur man hanterar en ökad arbetsbelastning.
Ett gott exempel hittar hon i kommuner som har kartlagt var det är svalast under sommaren. Sedan har de sommaröppna förskolor där och stänger där det är som varmast.
Dyrt att inte anpassa
Att inte ta riskerna på allvar kan bli dyrt.
– Med klimatförändringarna kanske man inte kan jobba när det är för varmt, eller inte vara lika produktiv. Det innebär en jättestor samhällskostnad, vilket är ytterligare en anledning till att vi bör ha större fokus på arbetsmiljöfrågor när det gäller klimatanpassning, säger hon.