Med klimatkrisen blir värmeböljor vanligare, och höga temperaturer är en arbetsmiljörisk att ha koll på. Men vilken roll spelar byggnaden vi vistas i? Och hur varmt kan det bli inomhus utan att vi far illa?
I takt med att vi släpper ut växthusgaser och förändrar jordens klimat blir värmeböljor allt vanligare. Dessutom blir de kraftigare och längre.
Höga temperaturer påverkar både alla som jobbar, och människorna de är till för. Speciellt utsatta är äldre och sjuka.
– Det finns en väldigt stark koppling mellan höga utomhustemperaturer och en ökad dödlighet i befolkningen, säger Mare Löhmus Sundström, på ett webbinarium i regi av Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm.
Hon är docent vid Karolinska Institutet, och forskar bland annat om sambandet mellan klimatförändringar och hälsa.
Nu ska hon leda ett nytt forskningsprojekt om vad som påverkar hur varmt det blir inomhus – och hur vi klarar den värmen. Tidigare studier har nämligen främst utgått från vad termometern visar utomhus. Men de flesta är inne större delen av dygnet – och det är också där de flesta värmerelaterade besvären, sjukdomarna och dödsfallen uppstår, berättar hon.
– Inte minst är det viktigt med mer forskning kring det här eftersom känsliga grupper spenderar mer tid inomhus än de som är yngre och friskare.
Varmare inomhus i söderläge
Hur varmt det blir inne i ett hus påverkas av mer än hur många grader det är ute.
Mare Löhmus Sundström ger några exempel på sådant som kan ha betydelse:
- vilken typ av hus det är (väderstreck, byggnadsmaterial, storlek och placering av fönster)
- hur omgivningen ser ut (finns det växtlighet runt huset)
- möjligheterna att anpassa boendet (t ex sätta upp markiser)
- mänskligt beteende (t ex dra för gardinerna när solen skiner rakt in)
- värmen kan också skilja sig åt mellan olika rum, eller mellan olika delar av större hus.
Värmen kan skilja sig åt mellan olika rum.
Förra året kom en rapport om värme på nio vårdboenden, från länsstyrelserna i Uppsala, Stockholm och Västmanlands län.
Den visade att särskilt utsatta ställen var:
- rum på övervåningen (närmast yttertaket)
- rum i öster- och söderläge med sol stora delar av dagen
- rum som saknade markiser och skugga från träd.
– En hörnlägenhet utan markiser hade till exempel väldigt hög inomhustemperatur trots att det inte var särskilt varmt ute, säger Mare Löhmus Sundström.
– Även en normalvarm sommar kunde det vara svårt att få ett behagligt klimat på vissa ställen.
Läs mer: Ta värmen på allvar – mät temperaturen och anpassa arbetet
Hon konstaterar att svenska hus sällan är byggda för varma somrar. De har ofta god isolering, vilket förvisso kan hålla värmen ute. Men när det väl blivit varmt är det svårt att få ned temperaturen. Stora fönster i söderläge bidrar också.
– Vi har inte heller AC, och det är också något vi helst vill klara oss utan för att inte öka klimatpåfrestningen ytterligare.
Äldre särskilt utsatta
Det finns inte så mycket tidigare forskning om vilka hälsoproblem som kan uppstå vid olika inomhustemperaturer. Men den som finns visar framför allt på andningsproblem hos äldre, spädbarn, KOL-patienter och personer med hjärtsvikt, berättar hon.
– Man har till exempel sett att respiratoriska akutfall hos äldre ökar signifikant när det är över 26ºC inomhus.
Respiratoriska akutfall hos äldre ökar signifikant.
En annan studie visar på problem för diabetiker. När det är varmt tas insulin upp snabbare i kroppen och blodsockernivåerna sjunker fortare. Vid 35ºC behöver man 50-60 procent mer insulin, jämfört med när det är 20 grader.
Andra studier, som Mare Löhmus Sundström hänvisar till på webbinariet, visar att dementa kan bli mer oroliga vid höga temperaturer och att akuta psykotiska symptom kan förvärras hos personer med schizofreni.
Sömnstörningar och törst
– Men det man kanske mest associerar med höga temperaturer inomhus är det obehag som följer med dem, säger hon.
De vanligaste besvären är:
- ökad törst
- sömnstörningar
- kraftig svettning
- irritation.
– Just det här att man lättare blir irriterad när det är varmt är väldigt påtagligt. I en studie med äldre ökade irritationen med 33 procent för varje grad, säger Mare Löhmus Sundström.
Man blir lättare irriterad när det är varmt.
– Man har också sett att fysisk prestation blir sämre när inomhustemperaturen ökar. Det påverkar hur snabbt äldre går, hur snabbt man reser sig ur en stol – och balansen.
Sämre arbetsprestationer
Mare Löhmus Sundström tar även upp en finsk studie om kontorsarbete. I den jämför forskarna arbetsmiljön sommaren innan och efter installationen av ett nytt ventilationssystem. När det nya systemet var på plats sänktes inomhustemperaturen och personalen upplevde att de arbetade mer effektivt.
– Men det blev även färre rapporter om utmattning, yrsel, illamående, koncentrationssvårigheter, problem med näsa, hals, kliande hårbotten och ögon med det nya ventilationssystemet, säger hon.
Underlag för rekommendationer
Än finns det inte tillräckligt med forskning för att kunna rekommendera ett gränsvärde för hur varmt det ska få bli inomhus, säger Mare Löhmus Sundström.
– Men det är kunskap vi behöver, annars kan vi ju inte skapa regler för framtidens bostäder!
Det är kunskap vi behöver för framtidens bostäder!
Det vill det nya forskningsprojektet Heatwise Sweden, som hon leder, råda bot på.
Målet är att:
- ta fram underlag för att kunna rekommendera en övre gräns för inomhustemperatur
- identifiera vilka byggnads- och omgivningsfaktorer som bidrar mest till hälsofarliga inomhustemperaturer under värmeböljor
- utveckla en modell för att kunna beräkna hur varmt det blir i olika bostadstyper
- visualisera hur sårbara olika byggnader är för värme på en interaktiv karta.