Under tisdagen blev det klart att personal inom vård, skola, omsorg och bibliotek inte kommer att omfattas av den så kallade informationsplikten. De kommer alltså inte, enligt utredningens förslag, att behöva anmäla om de träffar på papperslösa personer i sitt arbete.
– Det finns en risk att man inte söker vård i tid. Och skadas förtroendet för vården finns det dessutom en risk att provtagning, vaccinationer och liknande inte kan ske.
Det sade den särskilda utredaren Anita Linder, under en pressträff kring det som kallas för ”stärkt återvändandeverksamhet”. Det innebär i praktiken att regeringen vill genomföra olika åtgärder för att få personer utan uppehållstillstånd att återvända till sina hemländer.
Informationsplikt har skapat debatt
Under pressträffen överlämnade Anita Linder en utredning kring återvändandeverksamheten.
Utredningen har bland annat undersökt olika sätt att hitta de personer som ska skickas hem. Ett av alternativen för att göra det har varit en så kallad informationsplikt, vilket innebär att personer i offentlig verksamhet kan tvingas informera myndigheter om de stöter på personer utan uppehållstillstånd.
Frågan har väckt stor oro och kraftig debatt bland anställda inom bland annat vård, skola, omsorg och bibliotek. Av vissa kritiker har förslaget kallats för ”angiverilagen”.
Anställda i kommuner och regioner omfattas inte
Men på pressträffen blev det klart att anställda i kommunal och regional verksamhet inte kommer att omfattas av informationsplikten, enligt utredningens förslag.
Istället är det vissa statliga myndigheter, såsom Skatteverket, som kommer att stå för informationen.
– Skulle skolan omfattas av det här finns det en risk att barn inte vill eller inte får utnyttja sin rätt till skolgång. Det betyder att vi inte skulle leva upp till de åtaganden vi har enligt barnkonventionen.
Skulle skolan omfattas av det här finns det en risk att barn inte vill eller inte får utnyttja sin rätt till skolgång
Utredaren Anita Linder
Det sade Anita Linder, och gick sedan över till att prata om socialtjänsten:
– Risken att man inte vågar vända sig till socialtjänsten anser vi vara så allvarlig att vi anser att socialtjänsten inte ska omfattas. Det kan ju också skada förtroendet för socialtjänsten, som redan idag har bekymmer med desinformationskampanjer.
Vad gällde biblioteken har de inte varit med i utredningen.
– Biblioteken har vi inte övervägt särskilt, för de sitter helt enkelt inte på den här informationen.
Har inte den information som efterfrågas
Förutom att det skulle skada förtroendet, så menar Anita Linder att de kommunala och regionala verksamheterna helt enkelt inte har särskilt mycket information om de papperslösa. Det kunde utredningen konstatera efter att ha pratat med bland annat Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
– Mötena med SKR ledde fram till att vi kunde konstatera att de många gånger inte har den information som behövs för att det här ska vara effektivt.
Hon säger att det är det, och inte debatten, som har lett fram till utredningens beslut.
– Det har varit omöjligt att inte ta del av debatten, men vi har inte påverkats av den. Vi hade tidigt under utredningen klart för oss vilken väg vi ville gå. Under utredningen har vi fått ytterligare argument för den vägen.
Det är inte heller omsorg om de olika gruppernas yrkesetik som varit drivande.
– Vi har lyssnat på de argument som har framkommit vad gäller yrkesetik, men det har inte varit det viktigaste.
Vi har lyssnat på de argument som har framkommit vad gäller yrkesetik, men det har inte varit det viktigaste.
Vad händer efter en utredning?
När utredningen har överlämnat sin rapport till den ansvariga ministern skickas innehållet ut för synpunkter (remiss) till berörda myndigheter och intresseorganisationer.
De får då möjlighet att lämna synpunkter. Även allmänheten har rätt att lämna synpunkter.
Efter det skriver regeringen själva propositionen, det vill säga förslaget till ny lag.
