Gunilla Strandbergs forskning visar att samvetsstressen lättar om medarbetarna blir medvetna om vad det är som gnager och får prata om samvetsfrågor med arbetskamraterna och chefen.

Foto: Mattias Pettersson

Samtal i grupp kan hjälpa mot samvetsstressen

Samvetet gnager, det känner många medarbetare i vård och omsorg igen. Svåra prioriteringar och motstridiga krav gör det lätt att känna sig otillräcklig. Ett sätt att hantera samvetsstressen är att resonera – med sig själv och med arbetskamraterna i grupp, konstaterar professor Gunilla Strandberg.

Det är i grunden bra att ha dåligt samvete ibland. Samvetet kan man se som den inre kompass som talar om för oss hur vi bör handla i etiskt svåra situationer. Dåligt samvete blir en signal om att vi är på fel spår. Men att ha dåligt samvete i arbetet kan vara en stressfaktor, som ökar risken för utbrändhet. Detta har tidigare forskning visat. Medarbetare inom vård och omsorg är utsatta, eftersom de slits mellan olika krav och ofta måste göra svåra prioriteringar. Ibland saknar de dessutom den kunskap eller de verktyg de behöver för att lösa etiskt svåra situationer som de möter.

Gunilla Strandberg, professor i omvårdnad vid Umeå universitet, studerar tillsammans med sina forskarkolleger hur medarbetare i vård och omsorg kan hantera den vardagliga samvetsstressen i arbetet. De har bland annat deltagit i ett utvecklingsarbete på fyra kommunala äldrevårdsenheter i en mindre norrländsk stad. Motsvarande insatser pågår inom privat äldreomsorg i en storstad och drar snart igång i en glesbygdskommun.

Många av resultaten är inte färdiga ännu. Projektet kommer att pågå i ytterligare två år. Forskarna fick inledningsvis stöd från AFA Försäkring och har nu även pengar från Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (f.d. FAS) och Vetenskapsrådet.

Gruppsamtal om samvetsfrågor

Satsningen på att motverka samvetsstress på de fyra arbetsplatserna bestod i att all personal, både medarbetare och chefer, hade regelbundna gruppsamtal tillsammans med forskarna. En gång i månaden under ett års tid pratade de i en och halv timme om samvetsfrågor i relation till arbetet. Samtalen utgick från deras egna beskrivningar av vad som ger dåligt samvete. Det kunde till exempel handla om hur man bemöter oroliga dementa äldre, när deras beteende påverkar andra boende.

Ett annat samtalstema var rätten till värdiga aktiviteter. Medarbetarna tyckte inte att de aktiverade vissa svårt sjuka äldre tillräckligt, berättar Gunilla Strandberg. Under forskarnas ledning kunde de bena ut varför de kände så.

– Vi jobbade systematiskt med hela gruppen för att verkligen sätta fingret på vad som var problemet. Vad är det vi mår dåligt av i detta? Det är en process som tar tid, men känslan av dåligt samvete är inget man bara kan springa ifrån. Etiska frågor kan man inte avhandla på en kafferast.

Det har stor betydelse att arbetskamrater inom olika yrken sitter tillsammans i smågrupper och har tid att prata, menar Gunilla Strandberg. Det ger dem en möjlighet att komma djupt i etiska frågor.

På de fyra arbetsplatserna fick de anställda upp ögonen för att de faktiskt gjorde bra aktiviteter, men att man inte mättes dessa. Därmed blev de inte synliga. När man försöker mäta kvalitet i äldrevården handlar det ofta om sådant som utevistelse och näringsrik mat.

Men för vissa mycket svårt sjuka äldre kan man behöva andra kvalitetsmått, insåg medarbetarna. En stunds massage, taktil stimulans, kanske ibland är mer värdefull än en rullstolspromenad.

– Tillsammans i gruppen kunde de lyfta fram vad det var de gjorde, som var meningsfulla aktiviteter för enskilda äldre. De såg att de gjorde mycket bra jobb, även om det inte blev bekräftat genom ett kryss i en ruta på ett formulär. Bara den insikten lindrar samvetsstressen, säger Gunilla Strandberg.

I samtalen utvecklade de även sina tankar om innehållet i arbetet, beskriver hon. Vad innebär egentligen meningsfull aktivitet för en svårt dement åldring, som har förlorat sitt språk och som får ångest så fort hon måste lämna sitt rum? Som en följd av insikterna skapade personalen en del nya rutiner för aktivteter. Ett bredare spektrum ”räknas” och aktiviteterna utgår tydligare från de olika boendes personliga förutsättningar.

Svåra prioriteringar stressar

Alla i grupperna kände samvetsstress över att behöva prioritera mellan olika vårdtagare.

– Två personer behöver hjälp på toa och du är bara en! Det är ett ganska stort ok att bära, när man är lite personal. Det finns liksom inget spelrum, ingen luft i systemet.

I sådana lägen behöver medarbetare på golvet bättre stöd av arbetsledningen i prioriteringarna. Det kan också lindra samvetsstressen att inse sitt mandat, såg forskarna.

– Vissa saker kan jag som individ, eller vi som arbetsteam, inte göra något åt. Det spelar ingen roll hur dåligt jag tycker att det är, för det är inte mitt mandat, säger Gunilla Strandberg. I sådana frågor gäller det i stället att framföra sina åsikter och krav uppåt, mot dem som styr.

Men det är inte lätt, fortsätter hon.

– Vi lever i en så individuell kultur, allt blir bara mitt fel och min otillräcklighet.

Riktlinjer kan krocka

Forskarna förstod att de anställda också kan få samvetsstress av riktlinjer och policydokument. Sådant behövs för arbetet med att säkra kvaliteteten i vården och omsorgen. Men det uppstår krockar ibland.

– Det finns till exempel riktlinjer för hygien, som säger att Anna, 94 år, inte ska gå och rota i köket. Men så finns det andra riktlinjer som säger att man ska erbjuda de äldre meningsfulla aktiviteter och ha en hemlik miljö. Gör personalen då fel om de låter Anna stå där och röra i grötpannan?

I den situationen prioriterar medarbetarna ofta hemkänsla framför hygien. Men samtalen visade att det ger dem dåligt samvete. Ett annat svårt område var begränsningsåtgärder kontra rätten till självbestämmande. Hur mycket bör personalen begränsa till exempel en dement persons fysiska rörelsefrihet för att hon eller han inte ska riskera att ramla?

”Tillåt samvetande i grupp”

Den viktigaste lärdomen från forskningen, så här långt, är att samvetsstressen lättar om medarbetarna blir medvetna om vad det är som gnager och får prata om samvetsfrågor med arbetskamraterna och chefen.

– Det är otroligt viktigt att tillåta samvetandet i grupp, att dela och få en gemensam förståelse, säger Gunilla Strandberg.

Bara det här att det inte blir ens egen börda, att man delar samvetet, kan bli en språngbräda för bättre vård

Samtal är ett redskap som arbetsplatser kan jobba systematiskt med, betonar hon. Det tar tid och kräver engagemang av cheferna, men vinsterna kan bli stora. Det finns forskning som visar på ett klart samband mellan å ena sidan att medarbetare mår dåligt och ligger i riskzonen för utbrändhet, och å andra sidan försämrad vårdkvalitet.

– Bara det här att det inte blir ens egen börda, att man delar samvetet, kan bli en språngbräda för bättre vård, säger Gunilla Strandberg. Och om folk inte behöver känna att allt är mitt fel, om vi hittar förhållningssätt där vi får vara både svaga och starka på jobbet, då finns det stora arbetsmiljövinster att göra.

Personliga strategier minskar stressen

De första resultaten från studien av insatserna på de fyra arbetsplatserna väntar på att bli publicerade i ett par vetenskapliga tidskrifter. En redan publicerad artikel, från en annan studie, handlar om personliga strategier för att hantera samvetsstress i arbetet. Den visar att medarbetare i vård och omsorg reflekterar över vad som är rätt och fel och resonerar med sig själva när de upplever etiska dilemman (se länk nedan).

Många hanterar även samvetsstressen genom att vända sig till kolleger för att dela svårigheterna och få råd och stöd. Bekräftelse från arbetskamraterna har stor betydelse. Att säga ifrån mot sådant man tycker känns fel är också en hanteringsstrategi, liksom att försöka ställa misstag till rätta. Medarbetare som har bett om ursäkt, till exempel för brister i bemötande av boende, har mindre dåligt samvete efteråt.

En annan stresshanteringsmetod är att vinnlägga sig om att göra en sak i taget. Medarbetarna beskriver att de försöker vara i nuet med de gamla, trots att de vet att tusen arbetsuppgifter väntar. Något som många gånger är betydelsefullt för att minska det dåliga samvetet är att bekräfta sig själv – och slå fast att man faktiskt gjorde vad man kunde.

Det är också angeläget att koppla av från jobbet och ladda batterierna. De som ser till att göra helt andra saker på fritiden, skapar en välbehövlig distans till arbetet och har mindre dåligt samvete. Umgänge med vänner, musikintresse, idrottsengagemang och annat gör att de slipper bli invaderade av jobbet, resonerar forskarna. För att hålla sig långsiktigt frisk, krävs att man kan fylla på energi och med gott samvete ta hand om sig själv också.

Text: Margareta Edling, 16 april 2014

Relaterade verktyg

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Så lyfter de varandras bästa sidor på jobbet

Doften av nystekt strömming sprider sig på det särskilda boendet Blidösundsgården i Stockholms skärgård. Utanför köksfönstret länsar en segelbåt norrut i solgasset. – Det är karma att få arbeta här,…

De vill förändra kulturen på jobbet

Rättspsykiatrin i Västra Götalandsregionen satsade på att förändra kulturen på arbetsplatsen. – Vi har blivit mycket mer medvetna om hur svårt det är med kommunikation, säger Eirini Alexiou, verksamhetschef. Rebecka…

Vitsen med arbetsmiljöutbildning för politiker

- Arbetsmiljöansvaret ligger på varje nämnd, och då är det viktigt att vi nämndpolitiker också får kunskap. Orden kommer från Morgan Börjesson, som sitter i socialnämnden och är gruppledare för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...