Hbtqi: Guide till en arbetsplats där alla är trygga

Alla trivs bättre på en öppen och inkluderande arbetsplats. Ett sådant arbetsklimat kan också minska personalomsättning och sjukfrånvaro. Nu finns en guide för att skapa arbetsplatser där hbtqi-personer känner sig trygga och inkluderade.

Forskning visar att hbtqi-personer är mer utsatta än andra i arbetslivet. De har svårare att göra karriär, får ofta sämre lön och utsätts för kränkningar och trakasserier.

Transpersoner mest utsatta

Mest utsatta är transpersoner och särskilt transkvinnor. Transpersoner kan ha svårt att överhuvudtaget få ett jobb. En dansk studie från 2015 visade att var fjärde transperson var arbetslös eller fick sjukersättning. De har också oftare psykisk ohälsa än resten av befolkningen.

Nu har Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, tagit fram en guide för arbetsplatser, som stöd i att skapa ett mer inkluderande arbetsliv. Guiden bygger på forskning inom området och innehåller forskningsrön, tips, råd, information om lagar, checklistor och förslag på samtalsövningar.

Bättre arbetsmiljö för alla

Andrea Eriksson är docent på KTH och en av de forskare som arbetat med den nya guiden. Hon menar att arbetsplatsen blir bättre för alla om vi får upp ögonen för våra normer och värderingar. Outtalade och starka värderingar kring kön och sexualitet, till exempel en utpräglad macho-kultur, kan försämra den sociala arbetsmiljön.

– Bättre arbetsmiljö för hbtqi-personer är bättre arbetsmiljö för alla. Det gäller att se arbetet för en inkluderande arbetsplats som en arbetsmiljöfråga, säger Andrea Eriksson.

Det finns också uppenbara vinster för arbetsgivarna med att sträva mot öppenhet och inkludering.

– Studier visar att diskriminering och mobbning har tydliga negativa effekter när det gäller arbetstillfredsställelse, vilja att byta jobb och sjukskrivningar på grund av mental ohälsa.

Andrea Eriksson menar att chefer har ett stort ansvar för att motverka diskriminering och kränkningar.

– Ledarskapet är jätteviktigt här. Som chef gäller det att uppmärksamma signaler om exempelvis trakasserier och se till att det sociala klimatet på arbetsplatsen blir inkluderande. Chefen är en viktig förebild.

Samtalsövningar kan göra normer synliga

Allt kränkande och utestängande beteende är inte olagligt. Det kan vara att någon inte bjuds med på lunch eller att kollegor inte använder det pronomen personen föredrar – till exempel tilltalar en transkvinna med han. Eller att en hbtqi-person får alltför närgångna frågor från arbetskamrater om exempelvis sin kropp eller hur hen tänker sig bilda familj.

Här hoppas Andrea Eriksson att guidens samtalsövningar kan vara till hjälp. De består av frågor man kan samtala runt på exempelvis arbetsplatsträffar. Till exempel om hur det sociala klimatet på arbetsplatsen ser ut och om alla känner sig inkluderade på jobbet.

Samtalen kan synliggöra hur arbetskamrater tänker och beter sig mot varandra. De kan avslöja förutfattade meningar om kön, sexualitet och vad som är manligt respektive kvinnligt. Något som, menar hon, alla kan tjäna på att få syn på.

Trakasserier från tredje part

Diskriminering och trakasserier mot hbtqi-personer kan också komma från klienter, brukare, patienter och elever. Undersökningar visar att det är vanligt. Det är inte heller något som täcks av diskrimineringslagen.

– Men det är arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen att se till att sådana situationer undviks och att hantera dem om de uppträder, säger Andrea Eriksson.

Arbetsgivaren behöver ta reda på om det finns någon risk för sådana situationer och ge stöd om de uppkommer. Till exempel se till att anställda som kan bli utsatta inte jobbar ensamma.

Guiden God arbetsmiljö för hbtqi-personer vänder sig främst till chefer, HR-personal och skyddsombud. Men även vanliga anställda. Guiden finns på Mynaks webbplats här.

Här kan du läsa en tidigare intervju med Andrea Eriksson. Den handlar om starten av arbetet med forskningsöversikten.