Diskriminering på jobbet går att förebygga med samma arbetssätt som vid systematiskt arbetsmiljöarbete. Nu finns två handböcker med tips på hur man kan gå tillväga.
Kartlägg risker, analysera, åtgärda och följ upp. Arbeta löpande och i samverkan – det rådet finns i två nya handböcker om diskriminering som förhandlingsorganisationen OFR (Offentliganställdas förhandlingsråd) har gett ut. De riktar sig i första hand till förtroendevalda och ombudsmän, som kommer i kontakt med frågor om diskriminering i arbetslivet.
– Vi vill höja kunskapsnivån på ett handfast sätt, säger Eva Fagerberg, kanslichef och första ombudsman på OFR. Vad är direkt och indirekt diskriminering? Vad går att göra med lagens hjälp, och vad går inte? Och hur kan man jobba på arbetsplatsen?
Aktiva åtgärder
Alla arbetsgivare ska arbeta aktivt för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen. Det kallas för aktiva åtgärder.
Det handlar om att till exempel förebygga sexuella trakasserier, säkerställa att inte etnicitet får betydelse vid rekrytering och se till att arbetsplatsen är tillgänglig även för personer med funktionsnedsättning.
Kraven på arbetsplatserna har höjts, konstaterade författaren Lena Svenaeus på ett OFR-seminarium i slutet av mars, där handböckerna presenterades. Lena Svenaeus är före detta Jämo, doktor i rättssociologi och var tidigare chefsjurist på Akademikerförbundet SSR.
Lena Svenaeus hoppades att böckerna ska bli till nytta i vardagen för fackligt förtroendevalda. De kan vara ett stöd till exempel om en medlem kommer och säger att han eller hon är diskriminerad, eller inför samverkan om nya rekryteringsrutiner.
Tänkta för icke jurister
Den ena handboken (Vad är diskriminering?) går igenom reglerna och är en uppdatering av en tidigare bok om diskrimineringslagstiftningen. Den andra (Vad är aktiva åtgärder?) beskriver mer konkret hur arbetet med aktiva åtgärder kan gå till.
I båda böckerna finns ett system med flikar för att göra innehållet överskådligare. Avsnitten avslutas med en checklista, som spaltar upp vad lokala fackliga företrädare bör tänka på.
Går att koppla till SAM
Arbetet med att förebygga diskriminering kan samordnas med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) på arbetsplatsen. Handböckerna beskriver hur det kan gå till. Metoden är välbekant för alla som är vana att jobba med arbetsmiljöfrågor i ett så kallat årshjul.
Arbetet ska pågå fortlöpande, vilket betyder att det behöver finnas rutiner för det. Arbetsgivaren har ansvaret, men tanken är att arbetet ska göras i samverkan med de anställdas företrädare.
Det första steget är att undersöka risken för diskriminering. Då går man igenom de sju så kallade diskrimineringsgrunder som finns i lagen (kön, könsöverskridande identitet/uttryck, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder).
Undersökningen ska gälla fem områden där det kan finnas risk för diskriminering:
- arbetsförhållanden
- löner och andra anställningsvillkor
- rekrytering och befordran
- utbildning/kompetensutveckling
- föräldraskap och arbete
Efter kartläggningen analyserar man riskerna. Sedan är det dags att ta ställning till vilka åtgärder man behöver vidta.
Arbetsgivaren ska enligt diskrimineringslagen göra de förebyggande och främjande åtgärder som det är skäligt att kräva. Arbetsgivaren ska också tidsplanera och genomföra de beslutade åtgärderna så snart som möjligt.
Det sista steget är att följa upp ifall insatserna fick önskad effekt.
Samma mål
Målet med aktiva åtgärder mot diskriminering är allas lika rättigheter och möjligheter. Med ett systematiskt arbetssätt kan arbetsgivare och fackligt förtroendevalda gemensamt skaffa sig bättre kunskap om hur det ser ut på den egna arbetsplatsen.
– Kunskap gör att fackliga förtroendemän kan bidra till en bättre arbetsplats och hjälpa medlemmar när något faktiskt händer, säger Eva Fagerberg, OFR.